SVERIGE: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

2022 07 07

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här.

Ovanstående är ord från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport som föreslår hur Sverige behöver stärka sitt civilförsvar, rapporterar Dagens Nyheter.

– Sveriges beredskap är dimensionerad för fredstid. Nu har vi en regional stormakt – ett grannland – som inte tvekar att ta till vapen. Då måste vi anpassa oss, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB.

Återinför civilplikt

Framför allt vill myndigheten att regeringen ska återinföra civilplikt, någonting som togs ur bruk för tolv år sedan.

En följd skulle då bli att svenska medborgare aktiveras till “samhällsviktiga verksamheter” om kris eller krig bryter ut, till exempel personer som arbetat inom räddningstjänsten.

Även lastbilschaufförer och grävmaskinister skulle behöva rycka in vid ett sådant scenario, skriver DN.

Rusta upp skyddsrum

En annan åtgärd är att rusta upp skyddsrummen i flera svenska kommuner. MSB uppmanar också regeringen till att agera för hemberedskap och ransonering av varor.

– Vi som är friska i arbetsför ålder måste ha egna lager så att vi klarar oss i alla fall en vecka utan problem, så att samhället kan hjälpa våra svaga och äldre vid en kris, säger Henrik Larsson.

Begärde 1,8 miljarder

Myndigheten hade velat ha 1,8 miljarder kronor för att förstärka Sveriges civilförsvar 2022.

Riksdagens försvarsberedning gav dock enbart grönt ljus för 800 miljoner till MSB, enligt tidningen.

Tvingades blixtförstärka

MSB pekar också på att man på nytt behöver lansera broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, ett informationsblad som togs fram av myndigheten 2018.

Efter Rysslands invasion av Ukraina blev det en rusning efter den aktuella broschyren, och MSB tvingades att blixtförstärka för att möta efterfrågan från svenska folket.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, sade Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till Sveriges Radio i mars.

Enorm efterfrågan

Veckorna efter kriget bröt ut beställdes mellan 4 000 och 5 000 broschyrer – om dagen.

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, kommenterade Stefan Anering.

Fler bränsledepåer

Ytterligare ett åtgärdsförslag från MSB är mobila bränsledepåer, där man eftersträvar att minst 20 mobila drivmedelstankar placeras på militärstrategiska områden i hela landet.

– I dag är kommunal räddningstjänst och till viss del polis och ambulans beroende av civila drivmedelsstationer, där det skulle bli kaos om alla försökte tanka samtidigt. Man behöver bygga upp en egen kapacitet för blåljusorganisationerna, säger Henrik Larsson till DN.

Foto: J. Eklund MSB

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen