SVERIGE: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

2022 07 07

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här.

Ovanstående är ord från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport som föreslår hur Sverige behöver stärka sitt civilförsvar, rapporterar Dagens Nyheter.

– Sveriges beredskap är dimensionerad för fredstid. Nu har vi en regional stormakt – ett grannland – som inte tvekar att ta till vapen. Då måste vi anpassa oss, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB.

Återinför civilplikt

Framför allt vill myndigheten att regeringen ska återinföra civilplikt, någonting som togs ur bruk för tolv år sedan.

En följd skulle då bli att svenska medborgare aktiveras till “samhällsviktiga verksamheter” om kris eller krig bryter ut, till exempel personer som arbetat inom räddningstjänsten.

Även lastbilschaufförer och grävmaskinister skulle behöva rycka in vid ett sådant scenario, skriver DN.

Rusta upp skyddsrum

En annan åtgärd är att rusta upp skyddsrummen i flera svenska kommuner. MSB uppmanar också regeringen till att agera för hemberedskap och ransonering av varor.

– Vi som är friska i arbetsför ålder måste ha egna lager så att vi klarar oss i alla fall en vecka utan problem, så att samhället kan hjälpa våra svaga och äldre vid en kris, säger Henrik Larsson.

Begärde 1,8 miljarder

Myndigheten hade velat ha 1,8 miljarder kronor för att förstärka Sveriges civilförsvar 2022.

Riksdagens försvarsberedning gav dock enbart grönt ljus för 800 miljoner till MSB, enligt tidningen.

Tvingades blixtförstärka

MSB pekar också på att man på nytt behöver lansera broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, ett informationsblad som togs fram av myndigheten 2018.

Efter Rysslands invasion av Ukraina blev det en rusning efter den aktuella broschyren, och MSB tvingades att blixtförstärka för att möta efterfrågan från svenska folket.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, sade Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till Sveriges Radio i mars.

Enorm efterfrågan

Veckorna efter kriget bröt ut beställdes mellan 4 000 och 5 000 broschyrer – om dagen.

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, kommenterade Stefan Anering.

Fler bränsledepåer

Ytterligare ett åtgärdsförslag från MSB är mobila bränsledepåer, där man eftersträvar att minst 20 mobila drivmedelstankar placeras på militärstrategiska områden i hela landet.

– I dag är kommunal räddningstjänst och till viss del polis och ambulans beroende av civila drivmedelsstationer, där det skulle bli kaos om alla försökte tanka samtidigt. Man behöver bygga upp en egen kapacitet för blåljusorganisationerna, säger Henrik Larsson till DN.

Foto: J. Eklund MSB

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen