SVERIGE: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

2022 07 07

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här.

Ovanstående är ord från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport som föreslår hur Sverige behöver stärka sitt civilförsvar, rapporterar Dagens Nyheter.

Sveriges beredskap är dimensionerad för fredstid. Nu har vi en regional stormakt – ett grannland – som inte tvekar att ta till vapen. Då måste vi anpassa oss, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB. 

Återinför civilplikt

Framför allt vill myndigheten att regeringen ska återinföra civilplikt, någonting som togs ur bruk för tolv år sedan.

En följd skulle då bli att svenska medborgare aktiveras till “samhällsviktiga verksamheter” om kris eller krig bryter ut, till exempel personer som arbetat inom räddningstjänsten.

Även lastbilschaufförer och grävmaskinister skulle behöva rycka in vid ett sådant scenario, skriver DN.

Rusta upp skyddsrum

En annan åtgärd är att rusta upp skyddsrummen i flera svenska kommuner. MSB uppmanar också regeringen till att agera för hemberedskap och ransonering av varor.

– Vi som är friska i arbetsför ålder måste ha egna lager så att vi klarar oss i alla fall en vecka utan problem, så att samhället kan hjälpa våra svaga och äldre vid en kris, säger Henrik Larsson.

Begärde 1,8 miljarder

Myndigheten hade velat ha 1,8 miljarder kronor för att förstärka Sveriges civilförsvar 2022.

Riksdagens försvarsberedning gav dock enbart grönt ljus för 800 miljoner till MSB, enligt tidningen.

Tvingades blixtförstärka

MSB pekar också på att man på nytt behöver lansera broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, ett informationsblad som togs fram av myndigheten 2018.

Efter Rysslands invasion av Ukraina blev det en rusning efter den aktuella broschyren, och MSB tvingades att blixtförstärka för att möta efterfrågan från svenska folket.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, sade Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till Sveriges Radio i mars.

Enorm efterfrågan

Veckorna efter kriget bröt ut beställdes mellan 4 000 och 5 000 broschyrer – om dagen.

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, kommenterade Stefan Anering.

Fler bränsledepåer

Ytterligare ett åtgärdsförslag från MSB är mobila bränsledepåer, där man eftersträvar att minst 20 mobila drivmedelstankar placeras på militärstrategiska områden i hela landet.

– I dag är kommunal räddningstjänst och till viss del polis och ambulans beroende av civila drivmedelsstationer, där det skulle bli kaos om alla försökte tanka samtidigt. Man behöver bygga upp en egen kapacitet för blåljusorganisationerna, säger Henrik Larsson till DN.

Foto: J. Eklund MSB

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen