SVERIGE: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

2022 07 07

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här.

Ovanstående är ord från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport som föreslår hur Sverige behöver stärka sitt civilförsvar, rapporterar Dagens Nyheter.

– Sveriges beredskap är dimensionerad för fredstid. Nu har vi en regional stormakt – ett grannland – som inte tvekar att ta till vapen. Då måste vi anpassa oss, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB. 

Återinför civilplikt

Framför allt vill myndigheten att regeringen ska återinföra civilplikt, någonting som togs ur bruk för tolv år sedan.

En följd skulle då bli att svenska medborgare aktiveras till “samhällsviktiga verksamheter” om kris eller krig bryter ut, till exempel personer som arbetat inom räddningstjänsten.

Även lastbilschaufförer och grävmaskinister skulle behöva rycka in vid ett sådant scenario, skriver DN.

Rusta upp skyddsrum

En annan åtgärd är att rusta upp skyddsrummen i flera svenska kommuner. MSB uppmanar också regeringen till att agera för hemberedskap och ransonering av varor.

– Vi som är friska i arbetsför ålder måste ha egna lager så att vi klarar oss i alla fall en vecka utan problem, så att samhället kan hjälpa våra svaga och äldre vid en kris, säger Henrik Larsson.

Begärde 1,8 miljarder

Myndigheten hade velat ha 1,8 miljarder kronor för att förstärka Sveriges civilförsvar 2022.

Riksdagens försvarsberedning gav dock enbart grönt ljus för 800 miljoner till MSB, enligt tidningen.

Tvingades blixtförstärka

MSB pekar också på att man på nytt behöver lansera broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, ett informationsblad som togs fram av myndigheten 2018.

Efter Rysslands invasion av Ukraina blev det en rusning efter den aktuella broschyren, och MSB tvingades att blixtförstärka för att möta efterfrågan från svenska folket.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, sade Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till Sveriges Radio i mars.

Enorm efterfrågan

Veckorna efter kriget bröt ut beställdes mellan 4 000 och 5 000 broschyrer – om dagen.

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, kommenterade Stefan Anering.

Fler bränsledepåer

Ytterligare ett åtgärdsförslag från MSB är mobila bränsledepåer, där man eftersträvar att minst 20 mobila drivmedelstankar placeras på militärstrategiska områden i hela landet.

– I dag är kommunal räddningstjänst och till viss del polis och ambulans beroende av civila drivmedelsstationer, där det skulle bli kaos om alla försökte tanka samtidigt. Man behöver bygga upp en egen kapacitet för blåljusorganisationerna, säger Henrik Larsson till DN.

Foto: J. Eklund MSB

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen