SVERIGE: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

2022 07 07

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här.

Ovanstående är ord från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en rapport som föreslår hur Sverige behöver stärka sitt civilförsvar, rapporterar Dagens Nyheter.

– Sveriges beredskap är dimensionerad för fredstid. Nu har vi en regional stormakt – ett grannland – som inte tvekar att ta till vapen. Då måste vi anpassa oss, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB.

Återinför civilplikt

Framför allt vill myndigheten att regeringen ska återinföra civilplikt, någonting som togs ur bruk för tolv år sedan.

En följd skulle då bli att svenska medborgare aktiveras till “samhällsviktiga verksamheter” om kris eller krig bryter ut, till exempel personer som arbetat inom räddningstjänsten.

Även lastbilschaufförer och grävmaskinister skulle behöva rycka in vid ett sådant scenario, skriver DN.

Rusta upp skyddsrum

En annan åtgärd är att rusta upp skyddsrummen i flera svenska kommuner. MSB uppmanar också regeringen till att agera för hemberedskap och ransonering av varor.

– Vi som är friska i arbetsför ålder måste ha egna lager så att vi klarar oss i alla fall en vecka utan problem, så att samhället kan hjälpa våra svaga och äldre vid en kris, säger Henrik Larsson.

Begärde 1,8 miljarder

Myndigheten hade velat ha 1,8 miljarder kronor för att förstärka Sveriges civilförsvar 2022.

Riksdagens försvarsberedning gav dock enbart grönt ljus för 800 miljoner till MSB, enligt tidningen.

Tvingades blixtförstärka

MSB pekar också på att man på nytt behöver lansera broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, ett informationsblad som togs fram av myndigheten 2018.

Efter Rysslands invasion av Ukraina blev det en rusning efter den aktuella broschyren, och MSB tvingades att blixtförstärka för att möta efterfrågan från svenska folket.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, sade Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till Sveriges Radio i mars.

Enorm efterfrågan

Veckorna efter kriget bröt ut beställdes mellan 4 000 och 5 000 broschyrer – om dagen.

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, kommenterade Stefan Anering.

Fler bränsledepåer

Ytterligare ett åtgärdsförslag från MSB är mobila bränsledepåer, där man eftersträvar att minst 20 mobila drivmedelstankar placeras på militärstrategiska områden i hela landet.

– I dag är kommunal räddningstjänst och till viss del polis och ambulans beroende av civila drivmedelsstationer, där det skulle bli kaos om alla försökte tanka samtidigt. Man behöver bygga upp en egen kapacitet för blåljusorganisationerna, säger Henrik Larsson till DN.

Foto: J. Eklund MSB

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Nytt favoritland – 5 miljoner svenskar ska åka dit

2026 03 26

Länder som Spanien, Frankrike och Italien får erkänna sig besegrade.

Svenska folket tycks lockas av ett helt annat resmål än de klassiska turistmagneterna.

Nu är det istället Danmark som seglar upp som ny favorit.

Nästan varannan svensk, 47 procent, uppger att de kommer att besöka grannlandet någon gång inom de närmaste tre åren, enligt en marknadsundersökning av VisitDenmark.

– Att så många svenskar planerar att resa till Danmark visar tydligt att intresset för närresor växer, säger Ulf Staaff, Travel Commercial Manager på Stena Line, i en kommentar.

Färjerederiet har tydligt märkt av det ökade suget.

– För resenärer som värderar trygghet, flexibilitet och närhet erbjuder Danmark korta resor till både välbekanta och outforskade besöksmål – ett upplägg som passar för spontana weekendresor, långhelger eller vistelser under vår och sommar, säger Ulf Staaff.

Spontanresor

Det som gör Danmark särskilt attraktivt är det korta avståndet. Destinationen blir därför ett naturligt val för spontanresande, inte minst över helger.

Köpenhamn, Tivoli och Legoland hör till några av de mest populära resmålen. Men hela Danmark växer i svenskarnas ögon, och nu väntas alltså en svensk invasion där drygt fem miljoner kommer att besöka landet de kommande åren.

– Nära hälften av svenskarna överväger en resa till Danmark och detta visar att landet fortsatt är ett attraktivt resmål på den svenska marknaden. Samtidigt visar analysen att kännedomen ofta är koncentrerad till några få destinationer, vilket innebär en potential att inspirera fler att upptäcka fler delar av landet, säger Åsa Lindberg, Senior Market Manager på VisitDenmark, i ett uttalande.

LÄS MER: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Ökat tryck i påsk

Svenskarna har dock inte övergivit resor längre bort. Enligt resebyrån Ticket ökar påskresandet, framför allt inom Europa.

Jämfört med förra året är det 17 procent fler bokningar i år.

– Vi ser att många längtar efter ledighet och vill komma iväg under påsken, gärna till resmål som ger en tydlig kontrast till vardagen hemma, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Hos Ticket är London det mest bokade resmålet, följt av Malaga, Alicante, Paris och Rom.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen