SVERIGE: Försvarsmakten vill minska allmänhetens rätt att överklaga övningar

2022 07 08

Försvaret i Sverige vill kringgå miljökrav och minska svenska folkets rätt till yttrande.

Åtminstone de närmsta fem åren, rapporterar Sveriges Radio.

Försvarsmakten har därför bett regeringen om att få slippa omfattande delar av Sveriges miljökrav så att skjutövningar och militära flygningar kan bli mer omfattande.

Behov av fler övningar

Anledningen är att myndigheten ser ett behov av att behöva öva i betydligt större utsträckning när nu militären ska växa. 

Försvarsmakten menar att miljötillstånden begränsar dagar man får öva, hur många skott som får avlossas och förutsättningar för hur militärflygningarna får lov att utföras, enligt SR.

Vill begränsa allmänhetens röst

Utöver undantag från miljökrav vill även Försvarsmakten införa begränsningar i allmänhetens rätt att yttra sig om planerade övningar, eftersom det händer att miljöärenden försenas på grund av att folk överklagar. 

Så var till exempel fallet då Försvarsmakten ville trappa upp sina styrkor på Gotland i våras. Då överklagade grannarna på ön de planerade övningarna, vilket sköt upp försvarets möjligheter att öva med tyngre artilleri, skriver SVT.

“Jätteviktigt”

Mattias Axner är chef på militära skjutfältet Marma och och vädjar till regeringen att gå med på Försvarsmaktens uppmaning.

– Att få till möjligheten att med kort varsel kunna förändra verksamheten är jätteviktigt, säger han till SR.

Inte fritt fram

Men även om S-regeringen skulle säga ja till myndighetens önskan innebär det inte att det är fritt fram för övningar och skjutningar var som helst i Sverige.

Enligt Försvarsmaktens miljöjurist Erica Ström måste man fortfarande ta hänsyn till miljökontroller.

– Det finns fortfarande starka verktyg kvar för tillsynsmyndigheten och starka regler kvar i miljöbalken som kommer att gälla även under den här femårsperioden, säger hon till SR.

Storsatsning på försvaret

I april meddelade regeringen en storsatsning på försvaret. De militära utgifterna ska uppgå till 2 procent av Sveriges BNP – vilket även motsvarar de krav som Nato ställer på sina medlemsländer.

– Det är en oerhört stor satsning och det kan bara jämföras med satsningar på försvaret under 1950-talet, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT, som dock betonade att satsningen kommer att ta tid.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Trumps ”historiska” avtal avvisas – av den som skrev på

2025 10 26

Trumps ”historiska” avtal har snabbt ifrågasätts av den som undertecknat.

Thailand och Kambodja har undertecknat ett avtal om att minska spänningarna vid den omtvistade gränsen, men Thailands utrikesminister vägrar kalla det ett fredsavtal, rapporterar BBC.

”Historiskt avtal”

Vid en ceremoni i Kuala Lumpur där avtalet skrivits under tog Donald Trump ordet och beskrev händelsen i superlativ.

– Detta är en betydelsefull dag för Sydostasien. Ett monumentalt steg, säger Trump.

Han kallade de två premiärministrarna för "historiska gestalter" och berättade hur han personligen engagerat sig i konflikten från sin golfresort i Skottland.

Trump har döpt avtalet till Kuala Lumpur Peace Accord och framhåller att det markerar ett stort steg framåt för regionen.

Enligt honom är det ett bevis på hans förmåga att medla i internationella konflikter, som han jämför med tidigare insatser.

– Åtta krig har min administration lyckats avsluta på åtta månader – något liknande har aldrig hänt tidigare, sägerTrump.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Thailand håller tillbaka

Trots Trumps överdrivna hyllningar är Thailands utrikesminister Sihasak Phuangketkeow försiktig.

– Jag skulle kalla det en väg mot fred, säger han, och vägrar kalla avtalet för ett fredsavtal.

Han betonar att Thailands syn på konflikten fortfarande är att den ska lösas bilateralt, utan internationell medling.

Premiärminister Anutin Charvirakul är också försiktig och hänvisar till inhemsk opinion, där pressen mot att ge för mycket till Kambodja är stark.

Av detta skäl är Thailands stöd till avtalet mer symboliskt än avgörande.

Kambodja däremot är mer entusiastisk över avtalet.

Landet har länge försökt att göra konflikten med Thailand till en internationell fråga – bland annat genom att hänvisa den till Internationella domstolen – något som Thailand inte accepterar.

Långdragen konflikt

Gränstvisten mellan Thailand och Kambodja har pågått i årtionden och gäller särskilt områden nära gränsen där tidigare gränsmarkeringar saknas eller är omtvistade.

Länderna har redan enats om vapenvila, men flera frågor är fortfarande olösta.

Trots avtalet kvarstår alltså de historiska skillnaderna mellan länderna, och risken för framtida konflikter är fortsatt hög.

LÄS MER: Trump anklagas för jättelögn om bombningar

Foto: Official White House J. N. Boghosian

Text: Redaktionen

Hårdare regler för mobilanvändare i Europa

2025 10 26

Europeiska mobilanvändare stoppas av regler.

Mobilanvändare i Europa har inte samma tillgång till appar och funktioner som resten av världen.

I synnerhet gäller det användare som äger en iPhone.

EU har infört teknikregler som gör att flera nya funktioner i din iPhone och andra populära appar aldrig släpps – eller dröjer långt längre än i USA, rapporterar DN.

Funktioner som saknas

Skillnaderna mellan hur teknik fungerar i Europa och USA blir allt tydligare.

Flera nya funktioner i Apples och Googles produkter har stoppats helt på grund av EU:s regler för digitala marknader.

Ett exempel är Apples nya hörlurar AirPods Pro (2025), där funktionen Live Translation översätter tal i realtid mellan två språk.

I USA marknadsförs den som ett sätt att ”samtala fritt utan språkbarriärer” – men i EU är funktionen blockerad.

Samma sak gäller Apple Intelligence, företagets stora satsning på artificiell intelligens hos iPhone och Mac.

Funktionen låter Siri skriva mejl, sammanfatta texter och förstå naturligt språk – men har inte lanserats i Europa.

– EU vill gå före resten av världen med sin reglering. Genom att reglera i lag förtydligar man vem som är ansvarig för vad, i stället för att den starkes rätt gäller, säger Susanne Stenberg, senior forskare på forskningsinstitutet Rise, till DN.

LÄS MER: Meta sparkar 600 anställda

Tjänster försenas

Det är inte bara Apple som påverkas.

Google och Meta har också tvingats bromsa sina lanseringar i Europa.

Googles Gemini, tidigare kallad Bard, lanserades ett helt år senare i EU än i USA efter att myndigheter varnat för bristande personuppgiftsskydd.

Karttjänsten Google Maps har också ändrats – EU-regler förbjuder Google från att ”gynna sina egna produkter”, vilket gjort att kartorna inte längre visas direkt i sökresultatet.

Techjättar i strid

Regleringarna har väckt starka reaktioner i Silicon Valley.

Flera bolag har krävt lättnader och fått stöd från Donald Trump, som hotat med strafftullar mot EU.

Men EU-kommissionen har stått fast vid sina beslut.

– Vi fattar såklart att företag vill försvara sina vinster till vilket pris som helst, men det är inte vad DMA handlar om, säger Thomas Regnier, talesperson för EU-kommissionen, till Politico.

Nu väntar en översyn av reglerna som ska vara färdig i maj 2026.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Kaboompics

Text: Redaktionen