SVERIGE: Flygplatspersonal vittnar om hot och fysiskt våld

2022 07 11

Upprörda resenärer tar ut sin frustration på Arlandas flygplatspersonal.

Det säger Martin Johansson, ordförande i Unionen på Arlanda, som berättar om hemska övergrepp på mot markpersonalen.

– Det är allt ifrån att man knuffar, spottar, fräser och kallar dem namn, säger han till Expressen.

Eskalerade i takt med köproblem

Problemen eskalerade i takt med att köbildningarna på flygplatsen blev värre och värre.

Framför allt har det blivit bråkigt vid säkerhetskontroller, incheckningar och passkontroller, uppger tidningen.

Desperation hos resenärer

SAS markpersonal berättade redan innan strejken bröt ut hur man från flygbolaget blivit måltavlor för resenärer, vars bägare runnit över av desperation, besvikelse och frustration.

Enligt Martin Johansson har situationen blivit något lugnare efter att 30 – 40 procent av flygplanen tagits bort, men att den är fortsatt ansträngd.

Förekommit fysiska angrepp

Även om han menar att majoriteten av resenärerna sköter sig, finns det exempel på resenärer som blir så arga att de går till fysiska angrepp mot personalen.

Det är i synnerhet folk som inte har uppdaterat sig om läget på förhand och som upptäcker de långa köerna först på plats.

Ryckte sönder uniformen

Unionen på Arlandas ordförande menar att det handlar om bristande respekt på människor i uniform.

– Någon enstaka ryckte de tag i så uniformen gick i delar. Det värsta som har hänt är fysiskt våld när det börjat svingas. Men det är inte jättevanligt, säger Martin Johansson till Expressen.

Hårdaste åtgärden hittills

För en månad sedan satte Arlanda in sin hittills hårdaste åtgärd för att få bukt med de stora köproblemen på flygplatsen.

Resenärer som dök upp mer än tre timmar före avgångstid portades från terminalerna och hänvisades till särskilda väntrum.

SAS-strejken inne på andra veckan

Köerna på Arlanda har bara varit en del av flygkaoset under sommaren.

Mycket har även handlat om den pågående SAS-strejken, som nu går in på sin andra vecka utan att parterna har mötts för att samtala med varandra.

Riksmedlaren Mats Wilhelm Ruland är inte särskilt hoppfull om att kunna lösa upp knutarna.

– Vi har haft ett gemensamt möte med båda parter på förmiddagen. Jag har också haft kontakt med båda parter sedan konflikten startade. konflikten är helt fastlåst, men vi kommer att ha nya möten den här veckan för att fortsätta arbetet med att finna en lösning, säger han till Aftenposten.

Bollen hos SAS

Enligt norska pilotföreningen är det SAS som måste komma med nästa initiativ.

– De tror bara att vi ska komma och ge dem mer, det är helt uteslutet, säger Jan Levi Skogvang, ledare för den norska pilotföreningen, till NRK.

Foto: M. Rosenqvist

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen