SVERIGE: Flygplatspersonal vittnar om hot och fysiskt våld

2022 07 11

Upprörda resenärer tar ut sin frustration på Arlandas flygplatspersonal.

Det säger Martin Johansson, ordförande i Unionen på Arlanda, som berättar om hemska övergrepp på mot markpersonalen.

– Det är allt ifrån att man knuffar, spottar, fräser och kallar dem namn, säger han till Expressen.

Eskalerade i takt med köproblem

Problemen eskalerade i takt med att köbildningarna på flygplatsen blev värre och värre. 

Framför allt har det blivit bråkigt vid säkerhetskontroller, incheckningar och passkontroller, uppger tidningen.

Desperation hos resenärer

SAS markpersonal berättade redan innan strejken bröt ut hur man från flygbolaget blivit måltavlor för resenärer, vars bägare runnit över av desperation, besvikelse och frustration.

Enligt Martin Johansson har situationen blivit något lugnare efter att 30 – 40 procent av flygplanen tagits bort, men att den är fortsatt ansträngd.

Förekommit fysiska angrepp

Även om han menar att majoriteten av resenärerna sköter sig, finns det exempel på resenärer som blir så arga att de går till fysiska angrepp mot personalen. 

Det är i synnerhet folk som inte har uppdaterat sig om läget på förhand och som upptäcker de långa köerna först på plats.

Ryckte sönder uniformen

Unionen på Arlandas ordförande menar att det handlar om bristande respekt på människor i uniform.

Någon enstaka ryckte de tag i så uniformen gick i delar. Det värsta som har hänt är fysiskt våld när det börjat svingas. Men det är inte jättevanligt, säger Martin Johansson till Expressen.

Hårdaste åtgärden hittills

För en månad sedan satte Arlanda in sin hittills hårdaste åtgärd för att få bukt med de stora köproblemen på flygplatsen.

Resenärer som dök upp mer än tre timmar före avgångstid portades från terminalerna och hänvisades till särskilda väntrum. 

SAS-strejken inne på andra veckan

Köerna på Arlanda har bara varit en del av flygkaoset under sommaren.

Mycket har även handlat om den pågående SAS-strejken, som nu går in på sin andra vecka utan att parterna har mötts för att samtala med varandra. 

Riksmedlaren Mats Wilhelm Ruland är inte särskilt hoppfull om att kunna lösa upp knutarna.

Vi har haft ett gemensamt möte med båda parter på förmiddagen. Jag har också haft kontakt med båda parter sedan konflikten startade. konflikten är helt fastlåst, men vi kommer att ha nya möten den här veckan för att fortsätta arbetet med att finna en lösning, säger han till Aftenposten.

Bollen hos SAS

Enligt norska pilotföreningen är det SAS som måste komma med nästa initiativ. 

– De tror bara att vi ska komma och ge dem mer, det är helt uteslutet, säger Jan Levi Skogvang, ledare för den norska pilotföreningen, till NRK.

Foto: M. Rosenqvist

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader. 

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques. 

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen