SVERIGE: Efter flygplatskaoset – skyller på resenärerna

2022 05 26

De resenärer som missar sina flyg på grund av de stora köbildningarna på Arlanda ska inte räkna med ersättning.

Sedan april har köerna på Arlanda flygplats ringlat långa, ofta flera hundra meter, på grund av personalbrist i säkerhetskontrollen.

Det har lett till att flera resenärer missat sina avgångar på grund av att de fastnat i köbildningen. För den som från en plats i kön på flygplatsen fått se sitt flyg lyfta finns det dock ingen ersättning att hämta, rapporterar Sveriges Radio.

“Kundens ansvar”

Ansvaret ligger nämligen helt och hållet på kunden, meddelar flygbolaget SAS.

– Det är väldigt tydligt att det är alltid är kundens ansvar att man alltid är ute i så god tid som det kräver, säger Karin Nyman, kommunikationschef på SAS Sverige, till SR.

Minst 45 minuters kö

Personalbristen är den stora anledningen till varför köerna är så långa. När det nu är långhelg fortsätter rapporterna om de stora köproblemen till säkerhetskontrollen.

Minst 45 minuter bör man räkna med, uppger SVT efter att ha pratat med David Karlsson, pressansvarig på Swedavia.

Organisatoriska problem

Missar du ditt flyg på grund av att du står i kö får du skylla dig själv. Ingen ersättning går att utkräva, varken från Swedavia eller flygbolagen, trots att situationen uppstått på grund av organisatoriska problem hos flygplatsen.

Det är budskapet från SAS, enligt Karin Nyman.

– För att vara säker att komma med måste man komma i god tid, och är man ute i god tid kommer man med sin flight, säger hon till SR.

Får skylla sig själv

Inte heller det vanliga reseskyddet täcker missade flyg på grund av köer. 

– Man anser att det är konsumenten själv som inte planerat sin resa, säger Gabriella Hallberg, jurist och expert på reseförsäkringar hos konsumenternas försäkringsbyrå, till kanalen.

Värre i sommar

Ovanstående är alltså ett råd att ta med sig för den som ska flyga inte bara under veckans långhelg, utan även till sommaren, då problemen och köerna befaras bli än värre.

– Vi har problem med bemanningen, och i sommar kommer det periodvis att vara tufft. Då behöver man som resenär vara ute i god tid, säger Lena JOhansson, regionchef på Avarn Security, till Dagens Nyheter.

Foto: Lisanto 李奕良

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen