SVERIGE: Dystra ölbesked för svenska folket

2022 06 13

En oväntad strejk och månadslånga leveranstider på öltunnor sätter käppar i hjulen för svensk öl i sommar.

Många svenskar har längtat efter sommar och sol – och inte minst att få avsmaka en kall öl på en uteservering i kvällssolen.

Nu kommer dock en smäll för ölsugna svenskar inför årets sommarsäsong: räkna med dyrare öl på landets uteserveringar – i synnerhet när det gäller lokalt producerad sådan, rapporterar Sveriges Radio.

Putin orsakar dyrare tunnor

Bakom det dystra ölbeskedet gömmer sig prisökningar på de tunnor som används när ölen ska tappas.

Öltunnorna tillverkades i Ukraina före Vladimir Putins och Rysslands invasion av landet, och det har gjort att tillverkningen och i förlängningen leveransen ligger kraftigt back. Bryggerierna får vänta i flera månader innan tunnorna levereras, erfar SR.

Brist i hela landet

Sveriges oberoende bryggerier har 150 medlemsbryggerier, och det ser lika illa ut över hela landet.

– Läget är ganska illa. Vi försöker köpa tunnor av varandra, säger Erik Frithiof, ordförande i Sveriges oberoende bryggerier, till kanalen.

Oväntad strejk påverkar

Det är dock inte enbart leveransen av öltunnor som sätter käppar i hjulen för lokalproducerad svensk öl. Även en oväntad situation i Finland gör sitt för att bidra till ökade priser för svenska konsumenter.

En strejk har nämligen brutit ut bland tillverkarna av öletiketter, vilket gör att bryggerier får vänta upp till fyra veckor på sina produkter istället för några dagar. Dessutom skjuter priserna i höjden.

30 procent dyrare i Europa

För den ölsugna delen av svenska folket är det ytterligare en smäll inför sommaren. 

I våras rapporterades hur bryggerier saknar miljoner glasflaskor och i Europa förväntar man sig prisökningar på uppemot 30 procent, erfar BBC.

Flaskproduktionen har upphört

Även Sverige påverkas då flaskproduktionen i Ukraina har upphört helt och hållet efter Rysslands invasion. Dessutom har europeiska bryggerier slutat att köpa glasflaskor från Ryssland, rapporterar SR.

Blickarna vänds istället mot flasktillverkare inom EU. Men produktionen kan inte möta den stora efterfrågan i Skandinavien.

– Vi kan helt enkelt inte öka vår kapacitet kortsiktigt utan det är långa ledtider i en processindustri. Vi har inga möjligheter till det i nuläget, säger Bo Nilsson, vd på Ardagh Glass, Nordens enda tillverkare av förpackningsglas till radion.

Höjd alkoholskatt

Vad gäller alkohol generellt i Sverige har regeringen föreslagit att höja alkoholskatten från och med nästa år.

– Alkohol- och tobaksskatterna är effektiva styrmedel för att förbättra folkhälsan och innebär samtidigt ökade skatteintäkter, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Ingen risk för torka

De goda nyheterna är dock att restaurangerna inte kommer att torrläggas på öl, uppger Sveriges Radio.

Däremot behöver man som konsument alltså räkna med betydligt dyrare öl på uteserveringarna i sommar än vad man tidigare är vana vid.

Foto: M. Benitez

Text: Redaktionen


Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

2025 09 28

Forskare uppmanar folk över hela Europa att ta ut kontanter.

Alla bör ha fysiska pengar liggandes hemma för att vara redo för kris.

Det är slutsatsen efter en ny forskningsrapport från Europeiska centralbanken som analyserat fyra stora kriser i Europa, bland annat coronapandemin och den ryska invasionen av Ukraina.

– Håll er lugna och ha kontanter till hands, lyder titeln på studien, rapporterar CNN.

Så mycket behövs i Sverige

Studien har undersökt den kraftiga efterfrågan på sedlar som ökat när en ny kris slagit till. Forskarna konstaterar att fysiska pengar erbjuder “en tydlig psykologisk och praktisk nytta”.

– Resultatet stöder det växande erkännandet bland myndigheter att kontanter är en kritisk del av nationell krisberedskap, framhåller forskarna enligt CNN.

Kanalen uppmärksammar dessutom Sverige som ett särskilt exempel. Alla svenskar rekommenderas att ha kontanter redo för att kunna betala för mat, mediciner, bränsle och andra förnödenheter under minst en vecka.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare preciserat att det handlar om en summa på minst 2 000 kronor.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen, då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR för tre år sedan.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Ett "reservdäck"

När Ryssland invaderade Ukraina ökade antalet kontantuttag i Sverige drastiskt. Liknande skedde i flera länder i våras när ett massivt strömavbrott slog ut strömmen i Spanien och Portugal. 

Förklaringen, enligt forskarna, är att sedlar får en särskild attraktionskraft i akuta stressmoment.

– Kontanter innebär viktig redundans – “reservdäck” – för betalningssystemet. Denna redundans är avgörande för alla system, eftersom inget system är ofelbart, framhåller forskarna i rapporten.

Regeringen i Sverige har tidigare gått fram med att kontanter alltid ska kunna användas för att betala läkemedel, livsmedel och drivmedel.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID slutar fungera på vissa telefoner – detta gäller

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen


EXTREMA HOTET: ”Krig mot USA”

2025 09 29

Ett extremt allvarligt hot riktas mot USA.

USA:s president Donald Trump försöker få igenom en plan för fred i Gaza.

Samtidigt riskerar USA att bli direkt involverade i en annan, nära relaterad konflikt i Mellanöstern.

”Går i krig med USA”

Islamistdiktaturen Iran hotar med att starta krig mot USA.

Om Israel attackerar Iran igen, kommer diktaturen svara genom att även dra in USA i konflikten, hotar en företrädare för regimen, rapporterar Newsweek.

– I samma ögonblick som Israel startar ett krig kommer vi också att gå in i ett krig med USA, säger generalmajor Mohsen Rezaei, tidigare befälhavare för Irans revolutionsgarde, enligt tidningen.

Så sent som i juni utspelade sig det så kallade 12-dagarskriget mellan Israel och Iran. USA har också genomfört attacker mot iranska kärnanläggningar.

Den senaste tiden har spänningarna återigen ökat, bland annat till följd av förnyade FN-sanktioner riktade mot Irans kärnenergiprogram.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Gripen-plan till Ukraina

Ökade påtryckningar – stor oro

Samtidigt har USA ökat sina påtryckningar mot Iran.

Enligt israeliska tjänstemän har man noterat en ökande oro inom Irans ledarskikt, vilket ökar risken för konfrontation. Israel är också oroliga för att Iran tänker påskynda sitt kärnenergiprogram, vilket riskerar att leda till attacker i förebyggande syfte.

Israel uppges ha gått upp i högsta beredskap sedan FN:s sanktioner förnyades.

Den iranske generalmajoren Mohsen Rezaei menar att Iran inte är intresserade av förhandlingar som bara gynnar Israel.

– Förhandlingar som syftar till att ge Israel tid, eller att stärka dem, är oacceptabla, säger han.

Ses som legitima måltavlor

Han understryker också att militärt våld från Israel kommer att besvaras – och att man då även kommer att se Israels allierade som legitima måltavlor.

– Om vi inleder förhandlingar får militärt våld inte på något sätt användas mot Iran. I annat fall kommer vi att hämnas; inte bara mot Israel, utan också mot amerikanska mål i regionen, säger Mohsen Rezaei.

Iran yttrar alltså nya, skarpa hot mot Donald Trumps USA.

Detta samtidigt som Trump har meddelat att Israel har godkänt USA:s plan för fred i Gaza, efter måndagens möte med den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu i Vita huset. Planen skulle innebära att israeliska styrkor drar sig tillbaka samt att gisslan i Gaza släpps.

Planen har dock ännu inte godkänts av Hamas, men Trump säger sig vara hoppfull om att även de ska säga ja.

LÄS OCKSÅ: JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

Foto: U.S. Navy Photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley resp J Owens

Text: Redaktionen