SVERIGE: Bostadspriserna sjunker

2022 05 19

Bostadspriserna i Sverige faller markant. 

Anledningen är den senaste räntehöjningen från Riksbanken.

Halvvägs in i maj har bostadsrättspriserna i Stockholm och Göteborg sjunkit med 1,7 respektive 1,3 procent, rapporterar SvD med hänvisning till Valuegard prisindex.

Påverkar säljarna

Hos bostadsplattformen Hemnet har lägenhetsutbudet ökat till en rekordnivå, rapporterar SVT.

Säljare försöker få ut sina objekt snabbt.

– Köparna är lite mer avvaktande, medan säljarna fortfarande förväntar sig, eller åtminstone vill ha, mycket höga priser, snabba affärer och hetsiga budgivningar. Men läget är annorlunda nu, det finns ett före och ett efter Riksbankens räntehöjning. Den var bara på 25 punkter men får stor psykologisk effekt, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Aftonbladet.

Ett vägskäl

Christina Henriksson är regionchef på mäklarfirman Bjurfors i Stockholm. Enligt henne står marknaden vid ett vägskäl. Många som har valt att köpa först har nu fått bråttom att sälja. Skulle trenden hålla i sig leder det till ett överutbud av bostäder och lägre priser.

– Vi kan se att marknaden har blivit något trögare. De mest attraktiva bostäderna säljs fortfarande snabbt och till höga slutpriser. Men det vanliga utbudet har blivit större. Färre är beredda att gå långt i budgivningarna, vilket sätter avtryck på priserna, säger hon till SvD.

Högre räntor

Riksbanken har signalerat att de kommer att fortsätta att höja räntan.

– Man bör absolut räkna på vad en bolåneränta på 3-3,5 procent innebär för boendeekonomin. Med det sagt tror jag det finns en övre gräns för hur mycket räntan kan höjas. Vi är så pass skuldsatta i Sverige att varje höjning får en väldigt åtstramande effekt på ekonomin, säger Frida Bratt till Aftonbladet.

Bostadsrättspriser Sverige senaste månaderna

Senaste månaden -0,5 %

3 månader

+1,2 %

12 månader

+ 6 %

Källa: Valuegard

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 08

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn kan vänta under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel. Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen