– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas  och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Meller­sta Norrland respektive Öster­götland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. ­Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäker­hetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande ­centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten


Sverige säger nej till USA – stormakten vädjar om hjälp

2025 03 17

Det råder stor brist på ägg i USA.

Efter flera utbrott av fågelinfluensan har över 50 miljoner höns tvingats avlivats i USA sedan oktober 2024.

Det har lett till ett kraftigt minskat utbud av ägg, vilket fått USA:s regering att vända blicken mot andra länder.

Stormakten har undersökt om flera europeiska länder, inklusive de nordiska, kan exportera ägg till USA.

Nu svarar Sverige.

Enligt Kronägg, en av Sveriges största äggproducenter, blir det svårt att transportera ägg till stormakten i väst.

– Det är inte helt okomplicerat att få tillstånd för export till USA. Jag tror inte vi kommer att exportera, säger Kronäggs vd Markus Lindström till GP.

– Vi har också äggbrist i Europa och där har vi redan exportkanaler vi använder oss av. Så det är snarare så att vi exporterar inom Europa.

Norge ger samma besked.

– Tyvärr har vi inte ett enda ägg att sälja. Alla ägg vi har kommer att gå till norska konsumenter, säger Kjell S. Rakkenes, vice vd för strategi, hållbarhet och kommunikation på äggproducenten Nortura, till norska TV2.

Enligt Rakkenes har USA kontaktat många länder runt om i världen.

– Jag har förstått att de har kontaktat flera länder med förfrågningar om att köpa ägg. Det visar att försörjningssituationen är krävande på fler håll än i Norge, säger han.

Finland och Danmark svarar

Finland och Danmark säger varken ja eller nej.

Båda länderna hänvisar dock till att nuvarande regelverk gör det svårt att exportera ägg till USA.

– Ett stort antal kontrollkrav i bland annat USA står i vägen för att kunna exportera ägg dit, har chefen för branschorganisationen Danske Æg sagt till jordbrukstidningen Fødevarewatch.

Public service-kanalen Yle rapporterar att finska producenter tampas med liknande problem.

– Svaret var att man egentligen inte kunde svara på frågan, eftersom man inte har förhandlat om att sälja ägg till USA. Därför känner man i Finland inte till de krav landet har på ägg och äggprodukter, uppger kanalen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Ungern slår till mot Ukraina – ”tack vare Trump”

2025 03 17

Alla stödpaket från EU till Ukraina kommer att stoppas av Ungern.

Det meddelar den ungerske utrikesminister Péter Szijjártó på måndagen.

I ett inlägg på Facebook skriver Szijjártó att Ungern har stoppat ett nytt stödpaket på cirka 20 miljarder euro till Ukraina.

Vidare meddelar utrikesministern att Ungern kommer motsätta sig alla framtida stödpaket som övriga EU-länder enas om.

Szijjártó anser att Donald Trumps intåg i Vita huset har förändrat spelplanen och hävdar att EU vill förlänga kriget genom att stödja Ukraina.

– Tack vare president Trump har hoppet om fred aldrig varit så nära under de senaste tre åren som det är nu, så Bryssels avsikt att omöjliggöra fredssamtal är oacceptabel, framhåller utrikesministern.

”Vi låter dem inte dra in oss”

EU:s nya stödpaket på 20 miljarder euro sätter Ungern alltså stopp för.

– Vi låter dem inte dra in oss i detta, vi låter dem inte finansiera vapenleveranser till Ukraina med ungerska skattebetalares pengar. I stället stödjer vi fredsförhandlingar, skriver Péter Szijjártó.

Kan EU runda Ungern?

Det återstår att se om EU kan runda Ungerns veto eller övertala landet att ändra sig.

Tidigare har Ungern dragit tillbaka veton i utbyte mot ekonomiskt stöd.  

Starka band till Ryssland

Szijjártó agerande följer en röd tråd. 

Trots den ryska invasionen har Ungern bibehållit sin starka relation med Ryssland. 

Ungern är fortfarande starkt beroende av rysk olja och har nära samarbete med Ryssland i flera energifrågor.

Under premiärminister Viktor Orbans styre har Ungern upprepade gånger kritiserat och motsatt sig västvärldens sanktioner mot Ryssland.

Foto: Jorono resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen