– Sverige bör gå med i Nato och satsa på brigader i Dalarna och Östergötland

2022 01 10

Kristdemokraterna vill att Sverige gör stora satsningar på försvaret och ökar antalet värnpliktiga med hela 50 procent.

Det presenterar partiledare Ebba Busch och KD:s talesperson i försvarsfrågor, Mikael Oscarsson, som även är ledamot i Försvarsutskottet.

Stor uppladdning vid Ukrainas gräns

KD poängterar att det ryska hotet mot Europa är påtagligt.

– Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten. Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen, framhåller de båda kristdemokraterna i DN idag.

Direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik

– De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken, betonar KD.

Ökad risk för att Sverige dras med i krig

– Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat, summerar KD som även räknar upp beroendet av rysk gas och allvarliga IT-incidenter som ofta kan spåras till Ryssland eller Kina som två negativa aspekter.

Folk och Försvar inleds idag

I dag inleds det årliga försvars- och säkerhetsmötet Folk och Försvar Rikskonferens 2022 som hållits varje år sedan 1946. Mötet som i vanliga fall samlar cirka 350 deltagare och 60–70 talare under tre dagar blir i år helt digital.

Kommande 10 åren

Folk och Försvar Rikskonferensen hålls i dag och i morgon och genomförs i Stockholm utan fysiska deltagare. Det är inför detta möte som Kristdemokraterna nu presenterar dokumentet Försvarspolitisk inriktning där partiet går ut med bland annat sju förslag som visar hur KD vill utveckla Sveriges totalförsvar de kommande 10 åren.

5 miljarder kronor per år

– Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Här är KD:s förslag för svenska försvaret.

1, Medlemskap i Nato

Säkerhet byggs tillsammans med andra och Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i Sveriges del av världen. Ett medlemskap medför att Sverige fullt ut kan planera och öva tillsammans med grannländerna. Bara så kan Sverige skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2, Armén

Sverige bör öka antalet brigader från tre till fem med två nya kompletta brigader i Dalarna/Mellersta Norrland respektive Östergötland som är operativa 2035. Hemvärnet bör dessutom återföras till armén.

3, Marinen

Till 2030 bör dubbla besättningar skapas vid flottans fartyg. En ny sjöstridsflottilj på Västkusten och en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035 samt ytterligare en ubåt.

4, Flygvapnet

Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt beväpnas med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen från Ärna flygplats senast 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra.

5, Personalförsörjning

Rekrytering och utbildning av aktiva och reservofficerare samt färre avgångar av befintlig personal. Antalet värnpliktiga behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6, Samverkan med andra myndigheter

Försvarsmaktens helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon bör i högre grad användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

7, Cybersäkerhet

Dagens cybersäkerhetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande centret präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter.

Frihet och demokrati

– Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle, avslutar Ebba Busch och Mikael Oscarsson sin text i DN i dag.

Foto: Antonia Sehlstedt, Försvarsmakten

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen