SVERIGE: Bensinbolag tvingas till akuta åtgärder

2023 01 16

Flera bensinbolag har börjat sälja så kallad blankdiesel som är ett sämre alternativ för miljön.

Blankdiesel är diesel utan inblandning av biodrivmedel och säljs redan av bensinbolaget Skelleftebränsle i framför allt Norrbotten och Västerbotten.

Nu hakar två bensinjättar på samma koncept – Circle K och OKQ8 som kommer att sälja det under kommande tre månader, rapporterar SVT.

Bensinbolagen menar att de inte har något val, trots att blankdiesel är sämre för klimatet.

– Kunderna kräver det och vi måste möta behoven för att kunna konkurrera på lika villkor, säger Mikael Hansson, ekonomichef för OK Västerbotten, till tv-kanalen.

Betalar sig ur reduktionsplikten

Som grund för att gå över till att sälja blankdiesel utan inblandning av fossilfria drivmedel, exempelvis raps, anges alltså efterfrågan.

Lantbrukare pekar på att det blir stopp i maskinerna när det blir många minusgrader och man tankar med vanlig diesel.

För att sälja blankdiesel krävs dock att bensinbolagen betalar sig ur reduktionsplikten, som kräver att det måste vara 30 procent inblandning av förnybara och fossilfria drivmedel i bränslet.

– Istället betalar vi en högre miljöpremie för att uppfylla reduktionsplikten, säger Per-Erik Jakobsson, vd för Skelleftebränsle, till SVT.

Möts av kritik

Att göra som ovanstående bensinbolag möts dock av skarp kritik från myndigheterna.

– Det leder då till ökade utsläpp, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalys på Naturvårdsverket.

Även Energimyndigheten har betonat att det finns stora risker med att frångå reduktionsplikten.

– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektorn, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen, till myndighetens hemsida.

Hon tillägger:

– Genomför vi inte de föreslagna förändringarna behöver andra styrmedel och åtgärder stå för motsvarande utsläppsminskningar.

Hett omdebatterad

Frågan om reduktionsplikten har varit hett omdebatterad under de senaste veckorna.

Före valet lovade regeringspartierna och Sverigedemokraterna en kraftig sänkning, ett löfte som stött på patrull med anledning av EU-regler.

I början av året medgav statsminister Ulf Kristersson (M) att det blir svårt att infria vallöftet om sänkt pris på bränsle i de nivåer man talade om före valet, eftersom att Sverige kommer att följa EU:s nya regler för reduktionsplikt oavsett vad de landar på.

– Absolut. Vi gillar idén av att vi har gemensamma spelregler för sådant som skapar gemensamma problem. Men nivån ska ligga lägre än vad den gör idag i Sverige för annars straffbeskattar vi svenska bilister på ett sätt som är helt orimligt, sade Kristersson till Dagens Nyheter för två veckor sedan.

LÄS MER: Nya besked om regeringens bränslelöfte

LÄS MER: Uppgifter: Kan hamna i domstolen

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainskt angrepp mot Europa: ”Ta er samman – pinsamt”

2025 11 28

Europa får hård kritik från ukrainskt håll.

EU är en nära allierad till Ukraina.

Men nu kommer skarp kritik mot de europeiska länderna från en ukrainsk nyckelperson som beskriver det europeiska agerandet som ”pinsamt”.

”Är det inte pinsamt?”

Dmytro Kuleba var Ukrainas utrikesminister 2020-2024, och har alltså spelat en mycket central roll i Zelenskyjs regering under kriget.

Nu går han till hårt angrepp mot EU, rapporterar Euronews.

Kuleba beskriver det europeiska agerandet i samband med kriget som ”pinsamt” och är framför allt kritisk till den europeiska beslutstakten. Europa måste ”ta sig samman”, menar han.

– Är det inte pinsamt att nästan fyra år in i kriget hoppar europeiska ledare fortfarande från ett ämne till ett annat, från att skicka fredsbevarande styrkor till att förstärka den ukrainska armén, säger Dmytro Kuleba till kanalen.

Den tidigare ukrainska utrikesministern menar att Ukrainas europeiska allierade misslyckas med att ”ge svar på de mest avgörande frågorna”.

– Med denna beslutstakt och konceptuella förståelse för vart Europa är på väg, väntar inga bra tider för Europa framöver, säger Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar - "Kan försvinna på ett ögonblick"

”Uppskattar varje ansträngning”

Han riktar liknande kritik mot den så kallade ”Koalitionen av villiga”, där flera europeiska länder ingår.

– Jag uppskattar varje ansträngning som görs för att stödja Ukraina, men när det gäller dessa stora frågor handlar Koalitionen av de villiga mer om branding och ramar än att faktiskt ge svar på de mest avgörande frågorna, säger den tidigare ukrainska utrikesministern till kanalen.

Just nu pågår ett intensivt arbete kring det förslag till fredsplan som har lagts fram av USA.

Även om europeiska representanter har deltagit i förhandlingar i Genève, har EU till stor del hamnat utanför arbetet med fredsplanen, konstaterar kanalen.

Det ursprungliga förslaget till fredsplan som lades fram kritiserades för att vara pro-ryskt.

På frågan om de amerikanska förhandlarna går att lita på, svarar Kuleba:

–  Inte riktigt, men vi har inget annat Amerika.

– Så du måste engagera dig med dem, med förståelsen att du inte kan förlita dig helt på dem. Men det finns så många frågor där Amerika är oersättligt, att du inte bara kan säga: vi vill inte ha något med dig att göra eftersom du pratar med ryssarna för ofta och lägger deras idéer som dina egna på bordet, säger Dmytro Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: Nato resp European Parliament

Text: Redaktionen