SVERIGE: Bensinbolag tvingas till akuta åtgärder

2023 01 16

Flera bensinbolag har börjat sälja så kallad blankdiesel som är ett sämre alternativ för miljön.

Blankdiesel är diesel utan inblandning av biodrivmedel och säljs redan av bensinbolaget Skelleftebränsle i framför allt Norrbotten och Västerbotten.

Nu hakar två bensinjättar på samma koncept – Circle K och OKQ8 som kommer att sälja det under kommande tre månader, rapporterar SVT.

Bensinbolagen menar att de inte har något val, trots att blankdiesel är sämre för klimatet.

– Kunderna kräver det och vi måste möta behoven för att kunna konkurrera på lika villkor, säger Mikael Hansson, ekonomichef för OK Västerbotten, till tv-kanalen.

Betalar sig ur reduktionsplikten

Som grund för att gå över till att sälja blankdiesel utan inblandning av fossilfria drivmedel, exempelvis raps, anges alltså efterfrågan.

Lantbrukare pekar på att det blir stopp i maskinerna när det blir många minusgrader och man tankar med vanlig diesel.

För att sälja blankdiesel krävs dock att bensinbolagen betalar sig ur reduktionsplikten, som kräver att det måste vara 30 procent inblandning av förnybara och fossilfria drivmedel i bränslet.

– Istället betalar vi en högre miljöpremie för att uppfylla reduktionsplikten, säger Per-Erik Jakobsson, vd för Skelleftebränsle, till SVT.

Möts av kritik

Att göra som ovanstående bensinbolag möts dock av skarp kritik från myndigheterna.

– Det leder då till ökade utsläpp, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalys på Naturvårdsverket.

Även Energimyndigheten har betonat att det finns stora risker med att frångå reduktionsplikten.

– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektorn, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen, till myndighetens hemsida.

Hon tillägger:

– Genomför vi inte de föreslagna förändringarna behöver andra styrmedel och åtgärder stå för motsvarande utsläppsminskningar.

Hett omdebatterad

Frågan om reduktionsplikten har varit hett omdebatterad under de senaste veckorna.

Före valet lovade regeringspartierna och Sverigedemokraterna en kraftig sänkning, ett löfte som stött på patrull med anledning av EU-regler.

I början av året medgav statsminister Ulf Kristersson (M) att det blir svårt att infria vallöftet om sänkt pris på bränsle i de nivåer man talade om före valet, eftersom att Sverige kommer att följa EU:s nya regler för reduktionsplikt oavsett vad de landar på.

– Absolut. Vi gillar idén av att vi har gemensamma spelregler för sådant som skapar gemensamma problem. Men nivån ska ligga lägre än vad den gör idag i Sverige för annars straffbeskattar vi svenska bilister på ett sätt som är helt orimligt, sade Kristersson till Dagens Nyheter för två veckor sedan.

LÄS MER: Nya besked om regeringens bränslelöfte

LÄS MER: Uppgifter: Kan hamna i domstolen

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen