Svenskt företag pekas ut – miljardexport till Ryssland

2023 03 07

Under de första nio månader av kriget i Ukraina exporterade Sverige varor för över fem miljarder kronor till Ryssland – i en och samma bransch.

Det är export av kemiska produkter som ligger bakom den enorma summan, rapporterade Sveriges Radio i slutet av februari.

Av dessa står läkemedelsbolaget Astra Zeneca för totalt 2,2 miljarder kronor, uppger SR Ekot i dag.

Markant ökning

Läkemedelsjätten, som har en fabrik i Kaluga i Ryssland, dubblerade nästan sin export av kemikalier till Ryssland under perioden mars-december 2022 jämfört med samma period 2021, då exporten uppgick till 1,2 miljarder.

Fjolårets siffra innebär att Astra Zeneca stod för drygt en tredjedel av den totala svenska exporten till Ryssland under fjolåret.

– Exporten ökade som allra mest i november, några veckor innan EU:s nionde sanktionspaket trädde i kraft den 16 december. Exporten i just december var däremot noll, men har sedan återupptagits under 2023, rapporterar Ekot med hänvisning till källor med insyn.

Bryter inte mot sanktioner

Trots ökningen finns det inget som tyder på att Astra Zeneca har brutit mot sanktioner som införts mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina.

– Tillgång till våra läkemedel för alla patienter har alltid varit och fortsätter att vara vår högsta prioritet och sker i enlighet med de sanktioner och regler som finns. För många patienter är våra läkemedel livsviktiga, framhåller bolaget i en skriftlig kommentar till Ekot.

Tusentals anställda

Astra Zeneca har drygt 2 000 anställda i Ryssland.

Läkemedelsbolaget har tidigare uttalat sig om sitt förhållningsätt till landet efter krigsutbrottet.

I december 2022 meddelade Astra Zeneca att man slutat att påbörja kliniska prövningar i Ryssland och frångått att göra nya investeringar i landet på grund av invasionen.

Bolaget uppger även att de donerat närmare tio miljoner dollar till olika hjälpinsatser i Ukraina.

Stor skillnad från 2021

Enligt uppgifter från Kommerskollegium mer än halverades den svenska handeln med Ryssland under 2022.

En stor skillnad jämfört med hur det såg ut året dessförinnan.

– Från Ryssland köpte Sverige 2021 bland annat oljeprodukter, gödselmedel och uran. Vi exporterade verkstadsmaskiner, läkemedel, telekomutrustning, bilar och lastbilar till Ryssland, informerar Statistiska centralbyrån, SCB.

Under 2021 motsvarade Sveriges handel med Ryssland 1,4 procent av den totala exporten och 1,2 procent av den totala importen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen