Svenskt företag pekas ut – miljardexport till Ryssland

2023 03 07

Under de första nio månader av kriget i Ukraina exporterade Sverige varor för över fem miljarder kronor till Ryssland – i en och samma bransch.

Det är export av kemiska produkter som ligger bakom den enorma summan, rapporterade Sveriges Radio i slutet av februari.

Av dessa står läkemedelsbolaget Astra Zeneca för totalt 2,2 miljarder kronor, uppger SR Ekot i dag.

Markant ökning

Läkemedelsjätten, som har en fabrik i Kaluga i Ryssland, dubblerade nästan sin export av kemikalier till Ryssland under perioden mars-december 2022 jämfört med samma period 2021, då exporten uppgick till 1,2 miljarder.

Fjolårets siffra innebär att Astra Zeneca stod för drygt en tredjedel av den totala svenska exporten till Ryssland under fjolåret.

– Exporten ökade som allra mest i november, några veckor innan EU:s nionde sanktionspaket trädde i kraft den 16 december. Exporten i just december var däremot noll, men har sedan återupptagits under 2023, rapporterar Ekot med hänvisning till källor med insyn.

Bryter inte mot sanktioner

Trots ökningen finns det inget som tyder på att Astra Zeneca har brutit mot sanktioner som införts mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina.

– Tillgång till våra läkemedel för alla patienter har alltid varit och fortsätter att vara vår högsta prioritet och sker i enlighet med de sanktioner och regler som finns. För många patienter är våra läkemedel livsviktiga, framhåller bolaget i en skriftlig kommentar till Ekot.

Tusentals anställda

Astra Zeneca har drygt 2 000 anställda i Ryssland.

Läkemedelsbolaget har tidigare uttalat sig om sitt förhållningsätt till landet efter krigsutbrottet.

I december 2022 meddelade Astra Zeneca att man slutat att påbörja kliniska prövningar i Ryssland och frångått att göra nya investeringar i landet på grund av invasionen.

Bolaget uppger även att de donerat närmare tio miljoner dollar till olika hjälpinsatser i Ukraina.

Stor skillnad från 2021

Enligt uppgifter från Kommerskollegium mer än halverades den svenska handeln med Ryssland under 2022.

En stor skillnad jämfört med hur det såg ut året dessförinnan.

– Från Ryssland köpte Sverige 2021 bland annat oljeprodukter, gödselmedel och uran. Vi exporterade verkstadsmaskiner, läkemedel, telekomutrustning, bilar och lastbilar till Ryssland, informerar Statistiska centralbyrån, SCB.

Under 2021 motsvarade Sveriges handel med Ryssland 1,4 procent av den totala exporten och 1,2 procent av den totala importen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen