Svenskt företag pekas ut – miljardexport till Ryssland

2023 03 07

Under de första nio månader av kriget i Ukraina exporterade Sverige varor för över fem miljarder kronor till Ryssland – i en och samma bransch.

Det är export av kemiska produkter som ligger bakom den enorma summan, rapporterade Sveriges Radio i slutet av februari.

Av dessa står läkemedelsbolaget Astra Zeneca för totalt 2,2 miljarder kronor, uppger SR Ekot i dag.

Markant ökning

Läkemedelsjätten, som har en fabrik i Kaluga i Ryssland, dubblerade nästan sin export av kemikalier till Ryssland under perioden mars-december 2022 jämfört med samma period 2021, då exporten uppgick till 1,2 miljarder.

Fjolårets siffra innebär att Astra Zeneca stod för drygt en tredjedel av den totala svenska exporten till Ryssland under fjolåret.

– Exporten ökade som allra mest i november, några veckor innan EU:s nionde sanktionspaket trädde i kraft den 16 december. Exporten i just december var däremot noll, men har sedan återupptagits under 2023, rapporterar Ekot med hänvisning till källor med insyn.

Bryter inte mot sanktioner

Trots ökningen finns det inget som tyder på att Astra Zeneca har brutit mot sanktioner som införts mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina.

– Tillgång till våra läkemedel för alla patienter har alltid varit och fortsätter att vara vår högsta prioritet och sker i enlighet med de sanktioner och regler som finns. För många patienter är våra läkemedel livsviktiga, framhåller bolaget i en skriftlig kommentar till Ekot.

Tusentals anställda

Astra Zeneca har drygt 2 000 anställda i Ryssland.

Läkemedelsbolaget har tidigare uttalat sig om sitt förhållningsätt till landet efter krigsutbrottet.

I december 2022 meddelade Astra Zeneca att man slutat att påbörja kliniska prövningar i Ryssland och frångått att göra nya investeringar i landet på grund av invasionen.

Bolaget uppger även att de donerat närmare tio miljoner dollar till olika hjälpinsatser i Ukraina.

Stor skillnad från 2021

Enligt uppgifter från Kommerskollegium mer än halverades den svenska handeln med Ryssland under 2022.

En stor skillnad jämfört med hur det såg ut året dessförinnan.

– Från Ryssland köpte Sverige 2021 bland annat oljeprodukter, gödselmedel och uran. Vi exporterade verkstadsmaskiner, läkemedel, telekomutrustning, bilar och lastbilar till Ryssland, informerar Statistiska centralbyrån, SCB.

Under 2021 motsvarade Sveriges handel med Ryssland 1,4 procent av den totala exporten och 1,2 procent av den totala importen.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen