Svenska kommuner mycket upprörda – anklagar SMHI

2023 10 17

SMHI översköljs av massiv kritik från flera svenska kommuner.

Väderinstitutet SMHI är en svensk expertmyndighet och har ett livsviktigt uppdrag gentemot samhället och befolkningen.

Myndigheten ska förutse förändringar i väder, vatten och klimat och varna när någonting avvikande sker som kan resultera i fara för omgivningen.

Anklagar SMHI

Men nu riktar flera kommuner svidande kritik mot just SMHI.

Anledningen är att man anser att vädervarningarna är för dåliga, rapporterar P4 Västmanland och hänvisar till en granskning som gjorts av P1:s Kaliber.

En av kommunerna är Västerås, som förra månaden drabbades hårt av skyfallsliknande regn.

Ingen varning om de kraftiga regnmängderna utfärdades på förhand.

– Ingenting om skyfallsliknande regn. Det här var så enorma flöden, jag har aldrig sett någonting liknande i Västerås. säger riskingenjören Johan Ahlström i kommunen, enligt radion.

Privatpersoner larmade

Västerås stad togs på sängen av det massiva regnet som kom som en överraskning.

Enligt Johan Ahlström trodde kommunen att det var en damm som hade brustit och istället för SMHI var det privatpersoner som slog larm om vad som var på väg att ske.

Vid tillfället rapporterade Västerås Tidning att kommunen gick upp i stabsläge för att hantera situationen.

På sin hemsida larmade staden även för jordskred när vattnet skulle dra sig tillbaka från de översvämmade områdena.

"Kan hamna var som helst"

Enligt SMHI kommer både skyfall och översvämningar att bli mer vanligt förekommande i Sverige framöver.

– Nästa skyfall kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg som är klimatforskare på SMHI till Kaliber.

Löfte till befolkningen

I september, ett par dagar efter översvämningarna i Västerås, gick expertmyndigheten ut med ett löfte till svenska folket.

En ny satellit har installerats 36 000 kilometer över jorden som ska hjälpa SMHI att leverera bättre och mer precisa väderprognoser.

– MTG-I1 kan ge mer högupplösta och tydliga bilder av jorden, och den skannar av jordens yta snabbare än föregångaren. Satelliten ger en full täckning av jorden var tionde minut, rapporterade SVT vid tillfället.

LÄS MER: SMHI går ut med löfte till svenska folket

Foto: E. Witsoe

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen