Svenska folket helvänder om kontanter

2023 09 15

I Sverige tycks förra årets kontantbeteende ha tagit tvärstopp.

Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.

Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.

Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.

2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.

Svänger på nytt

Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.

Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.

– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.

Sätter in pengarna istället

Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.

På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.

Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.

– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.

Kontantkrav på regeringen

Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.

Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.

Vill se lagstiftning

Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.

Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Förändring i alla ICA-butiker – kräver kort

2026 07 01

Alla ICA-butiker i landet inför en förändring när det kommer till betalning.

En ny funktion ska göra det lättare för kunder att få igenom sina köp.

Till detta kräver matjätten dock att kunder har ett fysiskt bankkort till hands.

Införs i hela landet

Från och med idag gäller en ny funktion i alla ICA-butiker och Apotek Hjärtat.

Nu ska det bli möjligt att genomföra kortköp även vid tillfälliga störningar i datakommunikationen.

Syftet är att stärka betalningssystemets robusthet vid kris eller avbrott.

– Att kunder har möjlighet att betala för mat och andra nödvändiga varor även vid störningar är en viktig beredskapsfråga, säger Gunnar Olsson, vd på Ica Banken.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Krav från Riksbanken

Den nya lösningen är inte något som Ica själva har hittat på, utan bygger på riktlinjer och krav kopplade till Sveriges betalningsberedskap.

Riksbanken har under lång tid tryckt på att samhället måste kunna genomföra betalningar även vid kriser, störningar eller i värsta fall krigssituationer.

Därför har man drivit på utvecklingen av så kallade offlinebetalningar i fysisk handel.

Tanken är att köp av viktiga varor som mat, mediciner och drivmedel ska fungera även när uppkopplingen ligger nere.

Fungerar offline

För att den nya betallösningen ska fungera innebär det kunder betalar med fysiskt kort med chip och PIN-kod, om internetuppkopplingen i kassan inte fungerar.

Trots att mobilbetalningar blivit allt vanligare finns en viktig begränsning i den nya lösningen.

Mobila plånböcker omfattas ännu inte, vilket innebär att telefonen inte kommer fungera som betalmedel vid störningar.

– Vi ser en utveckling där allt fler kunder betalar med mobilen till vardags. Därför är det viktigt att komma ihåg att tekniken som möjliggör offlinebetalningar kräver fysiskt kort och PIN-kod. Vår rekommendation är att ha dessa tillgängliga som en del av sin vardagsberedskap, säger Gunnar Olsson.

För kunderna krävs ingen föranmälan eller registrering, det viktigaste är att ha ett fungerande bankkort och kod tillgängligt även om mobilen normalt används vid betalning.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen