Svenska folket helvänder om kontanter

2023 09 15

Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.

Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.

Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.

2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.

Svänger på nytt

Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.

Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.

– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.

Sätter in pengarna istället

Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.

På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.

Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.

– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.

Kontantkrav på regeringen

Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.

Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

–  En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.

Vill se lagstiftning

Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.

Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utklassar matjättarna – 20 procent billigare

2026 07 07

Den slutsatsen drar oberoende Matpriskollen efter en ny undersökning.

Enligt siffror från slutet av juni visar det sig nämligen att det är 26 procent dyrare att köpa frukt- och grönsaker hos matjättar som Coop och Hemköp jämfört med Lidl.

Omvänt blir lågpriskedjan därmed cirka 20 procent billigare när det gäller nämnda sortiment.

– En intressant iakttagelse är att frukt och grönt, som ofta pekas ut som dyrt, faktiskt är den kategori som ökat minst i pris sedan 2022. Grönsakerna har blivit billigare det senaste året. Bären, framför allt lingon och hallon, har dock stigit rejält – det beror på en liten skörd sedan antalet utländska plockare uteblivit, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

Coop har sänkt mest

Nya siffror visar också att det är Coop, som flera gånger pekat ut som landets dyraste matkedja, som sänkt ordinariepriserna mest det senaste året (-6,2 procent). 

Willys (-4,8 procent) och Hemköp (-5,1 procent) är de som sänkt minst.

Men dessa siffror visar inte hur stora skillnaderna är inom specifika livsmedelskategorier, understryker Matpriskollen.

– Jag tror inte konsumenten har hängt med i svängarna senaste året! Maten blir faktiskt inte dyrare utan billigare, även utan momssänkningen. Några exempel: potatis är nu 20 procent billigare än förra året, och Arlas ostklassiker, smör, kvarg, olivolja, bryggkaffe, lök, mjukost, ris och lax är alla 10–15 procent billigare i genomsnitt, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Valuta lyfter efter hyllning från Trump

Utreder nya momssatser

I våras sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. En förändring som gäller fram till och med 31 december 2027.

Igår meddelade dock regeringen att det ska utredas om olika livsmedel kan beskattas med olika momssatser.

– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.   

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen