Svenska folket helvänder om kontanter

2023 09 15

I Sverige tycks förra årets kontantbeteende ha tagit tvärstopp.

Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.

Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.

Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.

2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.

Svänger på nytt

Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.

Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.

– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.

Sätter in pengarna istället

Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.

På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.

Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.

– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.

Kontantkrav på regeringen

Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.

Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.

Vill se lagstiftning

Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.

Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna.

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten. För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade.

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen