Svenska folket helvänder om kontanter

2023 09 15

I Sverige tycks förra årets kontantbeteende ha tagit tvärstopp.

Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.

Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.

Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.

2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.

Svänger på nytt

Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.

Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.

– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.

Sätter in pengarna istället

Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.

På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.

Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.

– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.

Kontantkrav på regeringen

Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.

Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.

Vill se lagstiftning

Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.

Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Massiv attack mot ryska ekonomins hjärta – fartyg lämnar

2025 11 05

Den ryska ekonomins motor drabbas av ett hårt slag.

I helgen slog flera drönare ner i en av Rysslands stora exporthamnar.

Nu tvingas Ryssland att stoppa bränsleexporten från hamnen i Tuapse.

– Rysslands Svartahavshamn Tuapse har avbrutit bränsleexporten, medan det lokala oljeraffinaderiet stoppade bearbetningen av råolja efter ukrainska drönarattacker, rapporterar Reuters, med hänvisning till källor från branschen.

Helgens attacker

Det var i söndags som rapporterna kom om att ukrainska drönare hade träffat anläggningen Tuapse, som är en av Rysslands viktigaste oljehamnar i Svarta havet.

Attacken orsakade en stor brand och skadade minst ett fartyg.

Ukraina har under flera månader slagit till mot ryska oljeraffinaderier, depåer och pipelines.

Samtidigt attackerar också den ryska krigsmakten den ukrainska energiinfrastrukturen.

LÄS MER: Ryskt krigsfartyg i lågor

Skulle öka exporten

Anläggningen Tuapse har en bearbetningskapacitet på 240 000 fat olja per dag.

Bränsleleveranserna från hamnen går främst till Kina, Malaysia, Singapore och Turkiet.

– Före attacken hade man förväntat sig att Tuapse skulle öka exporten av oljeprodukter i november, uppger Reuters.

Nu har alltså exporten helt stannat av.

Och de fartyg som låg i hamnen har nu lämnat.

– Enligt uppgifter låg tre tankfartyg dockade i hamnen under attacken för lastning. Från och med onsdagen flyttades alla fartyg bort från kajerna och ankrades nära hamnen, rapporterar Reuters.

Långsiktiga konsekvenser

Attacken mot oljeterminalen i Tuapse kommer att få långsiktiga konsekvenser för Ryssland, enligt den ukrainska marinens talesperson Dmytro Pletenchuk.

– Förutom den direkta skadan på de tekniska kedjorna som är involverade i transporten, kommer det att bli en reaktion bland de företag som fraktar och tankar dit. Detta innebär en ökning av försäkringspremierna och i allmänhet kommer det att avskräcka många från att anlöpa dessa hamnar, säger han, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattehöjning för miljontals svenskar

2025 11 05

Riksgälden har fastställt den nya statslåneräntan till 2,37 procent.

Nu pekar mycket på en skattehöjning för miljontals svenskar som sparar i investeringssparkonto (ISK).

– Den nya statslåneräntan innebär att ISK-skatten för 2026 kan hamna runt 1,0 procent – upp från 0,89 procent i år, rapporterar Finanstid.

Enligt sajtens beräkningar kommer miljontals sparare att påverkas av höjningen.

Taket kan sänkas

Regeringen har sedan tidigare beslutat att höja den skattefria grundnivån för ISK från 150 000 kronor till 300 000 kronor från och med 2026.

Taket kan dock sänkas om den rödgröna sidan vinner valet, uppger Finanstid. Sajten hänvisar till att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill sänka den skattefria gränsen till 50 000 kronor.

– Tillgångarna inom ISK är mycket ojämnt fördelade. Det är cirka 3,9 miljoner individer som har investerat kapital i ISK. Cirka 40 procent av dessa har ett sparande som understiger 50 000 kronor, skriver V i sin skuggbudget.

Partiet kritiserar regeringens höjning av den skattefria gränsen till 300 000 kronor.

– Det är en dyr och ineffektiv reform där hälften av skattesänkningen går till de rikaste 30 procent av befolkningen med högst disponibla inkomster.

Minister dundrar: ”Fel väg att gå”

Vänsterpartiet vill dessutom införa ett tak på sparande i ISK på 2 miljoner kronor. Partiet menar att förslaget kommer öka skatteintäkterna och skapa större rättvisa, eftersom personer med stora tillgångar i dag kan placera flera miljoner i ISK till låg beskattning.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) riktar skarp kritik mot oppositionens föreslagna ändringar. Han varnar för att linjen kommer slå mot vanliga sparare.

– Det här är förslag som kommer att sätta käppar i hjulet för alla de människor som försöker få det bättre. Den där lägenheten man drömt om hamnar längre bort, skriver han i SvD.

Dousa flaggar också för att begränsningar i ISK-sparandet kommer minska människors ekonomiska frihet.

– Ett skäl till att kvinnor fastnar i destruktiva relationer är att de inte har råd att lämna. Att då gå fram med begränsningar av sparandet som gör det svårare att bygga upp en ekonomisk buffert är fel väg att gå.

LÄS MER: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

FAKTA: Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

Källa: Skandia

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen