Svenska folket helvänder om kontanter
2023 09 15
I Sverige tycks förra årets kontantbeteende ha tagit tvärstopp.
Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.
Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.
Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.
Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.
2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.
– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.
Svänger på nytt
Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.
Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.
– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.
Sätter in pengarna istället
Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.
På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.
Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.
– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.
Kontantkrav på regeringen
Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.
Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.
– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.
Vill se lagstiftning
Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.
Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.
– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.
Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen
