Svenska folket helvänder om kontanter

2023 09 15

I Sverige tycks förra årets kontantbeteende ha tagit tvärstopp.

Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.

Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.

Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.

2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.

Svänger på nytt

Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.

Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.

– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.

Sätter in pengarna istället

Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.

På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.

Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.

– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.

Kontantkrav på regeringen

Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.

Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.

Vill se lagstiftning

Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.

Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Röstkorten ändras – sex miljoner väljare berörs

2025 10 16

Riksdagen har fattat beslut.

Från och med valet 2026 kommer röstkorten att skickas ut digitalt. Sex miljoner väljare som har en digital brevlåda kommer att få sitt röstkort digitalt.

– Vi uppskattar att drygt sex miljoner väljare kommer att få sitt röstkort digitalt vid valen 2026. Väljare kommer inte behöva ta med sig röstkortet vid röstning, utan det räcker att ta med sig legitimation. Detta gäller oavsett om väljaren har fått röstkortet digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

– Digitala röstkort innebär en ökad tillgänglighet av den personliga rösträttsinformationen för väljare som kommer kunna logga in i sin digitala brevlåda och ta del av röstkortet oavsett var man befinner sig. Med digitala röstkort kan vi också vara mer säkra på att röstkorten kommer fram till väljarna och att de kommer fram i tid, fortsätter Nyqvist.

Klassiska traditionen förändras inte

Väljare som saknar digital brevlåda eller som inte har godkänt myndighetsinformation till sin digitala brevlåda kommer att få röstkorten med posten.

Själva röstningen kommer inte att ske digitalt. Den kommer fortsatt ske i fysisk form med pappersvalsedlar, framhåller Valmyndigheten som understryker att den ”pappersbaserade röstningen är en viktig del i det robusta valsystemet”.

– Digitala röstkort och moderniserad förtidsröstning syftar till att göra röstningen enklare för väljarna, minska sårbarheter i systemet och effektivisera processen för valadministrationen, säger Anna Nyqvist.

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Förtidsröstningen ändras

Valmyndigheten meddelar också att en ny teknik kommer att införas vid förtidsröstningen för att underlätta införandet av digitala röstkort.

Väljare kommer inte längre behöva ta med sitt röstkort för att förtidsrösta. I varje lokal för förtidsröstning kommer en dator och skanner finnas, som kan läsa av id-handlingar och koder. Vid förtidsröstning kommer en förtryckt kod på kuvertet som rösten läggs ner i att skannas. Koden kopplas därefter till väljaren i en digital väljarförteckning.

– Detta möjliggör både för en ny framtidssäkrad distributionslösning av förtidsröster hos Postnord och att väljare inte längre behöver ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, framhåller Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

JUST NU: Massiv attack – Ryssland utfärdar nödåtgärd

2025 10 16

En storskalig luftattack skakar Ryssland.

Nödåtgärder har utfärdats i regionerna Samara och Saratov i sydvästra delarna av landet. Samtidigt har den närliggande regionen Penza gått upp i stabsläge.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har ställt in alla flygningar över Samara och Saratov, rapporterar den ryska Telegramkanalen Astra.

Rosaviatsias talesperson Artjom Korenjako bekräftar de akutåtgärden.

– Tillfälliga restriktioner har införts för avgångar och ankomster av flygplan. Restriktionerna är nödvändiga för att garantera flygsäkerheten, säger han enligt Kyiv Post.

Bränder och kraftig rökutveckling

Invånare i Saratov rapporterar om en serie kraftiga explosioner och bränder.

Enligt uppgift ska oljeraffinaderiet ”Kreking” ha attackerats. Anläggningen, som är en av Rysslands äldsta, ägs av den statliga oljejätten Rosneft.

På sociala medier sprids flera filmklipp och bilder som uppges visa bränder och kraftig rökutveckling vid raffinaderiet.

Ukraina har tidigare utfört flera drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket slagit ut stora delar av Rysslands oljeproduktion. Det återstår att se vilka konsekvenser torsdagens attack får.

Kreml kommenterar

Det ryska försvarsdepartementet framhåller att tolv drönare skjutits ned över Saratov. De kommenterar inte skadeläget.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Storskaliga ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att genomföra massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Attackerna har bland annat stoppat verksamheten vid en gasproduktionsanläggning i Poltavaregionen, rapporterar Reuters med hänvisning till det ukrainska energibolaget Dtek.

Dessutom har flera ukrainska regioner tvingats stänga av delar av strömmen eftersom ryska attacker skadat landets energisystem.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen