20 juni 2026

Svenska folket helvänder om kontanter

2023 09 15

I Sverige tycks förra årets kontantbeteende ha tagit tvärstopp.

Att betydligt färre kontanter är i omlopp har varit en stadigvarande trend under en lång period.

Svenska folket tycks vara mer intresserade av att betala elektroniskt, som exempelvis med kort eller mobiltelefonen.

Den trenden fick ett abrupt slut förra året när Ryssland invaderade Ukraina – och allt fler började ta ut kontanter för att ha pengar tillgängliga om krisen skulle drabba även Sverige.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gick ut med en sådan uppmaning.

2 000 kronor i kontanter var rekommendationen.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, sade MSB.s presstalesperson Elin Bohamn till Sveriges Radio vid tillfället.

Svänger på nytt

Men nu har svenska folket svängt igen, rapporterar radiokanalen.

Återigen har intresset för att ha fysiska pengar i plånboken jämfört med att ha pengarna på banken svalnat markant.

– Krisoron kopplat till Rysslands krig i Ukraina har klingat av, framhåller SR:s reporter.

Sätter in pengarna istället

Enligt en sammanställning från betalningsinstitutet Bankomat har det tagits ut 13 procent färre kontanter under första halvåret 2023 jämfört med förra året.

På lokalt håll är siffran ännu högre – i Jönköping är den till exempel 16 procent.

Nu agerar svenska folket med andra ord annorlunda med sina pengar.

– Istället visar siffror att fler sätter in sina kontanter på banken igen, meddelar SR.

Kontantkrav på regeringen

Kontanternas vara eller icke-vara har varit en omdiskuterad fråga i Sverige på senare tid.

Samtidigt som användandet på det stora hela minskar har Riksbanken krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar.

–  En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter, framhöll Riksbanken i ett pressutskick i vintras.

Vill se lagstiftning

Åsikten delas av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna men även utredare i den statliga Betalningsutredningen.

Och hon menar att det krävs lagstiftning för att säkra kontanter som betalningsmedel i framtiden.

– 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, sade Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter i våras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


22 sep 20226

Matkedja utklassar Ica – 18 procent billigare

2026 09 22

Lågpriskedjan Lidl utklassar konkurrenter som Ica Nära, Coop och Hemköp i en ny prisundersökning.

Folk tycker det är för dyrt med ekologiska matvaror. Det menar oberoende Matpriskollen som nu kartlagt kostnaden för en ekologisk matkasse i Sveriges livsmedelsbutiker.

– Många avstår från att handla ekologiskt på grund av priset. Vår undersökning visar att skillnaden i pris mellan olika butikskedjor är fortsatt stor, och den som vill handla ekologiskt kan spara upp till 18 procent, eller nästan 200 kronor, på vår kasse bara genom att välja rätt butik, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Dyrast frukt på Coop

Matpriskollen har totalt tittat på 40 ekologiska varor i de olika butikerna. Sju av varorna är inom frukt och grönt, där Lidl är billigast med 209 kronor. Dyrast är Coop där varorna kostar 264 kronor, nära 27 procent mer. Ica Maxis frukt och grönt är 8,1 procent dyrare än Lidls.

– De 33 övriga varorna täcker mejeri, skafferi, drycker, konserver, kött och torkad frukt. Även här är Lidl billigast, på 895 kronor. Dyrast är Ica Nära på 1 051 kronor, drygt 17 procent högre, framhålls i rapporten.

Ica Nära dyrast totalt

Även totalt sett är Lidl och Ica Nära varandras motpoler. Lidls ekokasse kostar totalt 1 104 kronor, den billigaste, medan Ica Näras går på 1 299 kronor och är dyrast. Ica Maxi ligger också en bra bit över Lidl, även om skillnaden är mindre med cirka 4-5 procent dyrare.

– Vi ser att det kan vara dubbelt så dyrt att handla chiafrön, morötter och citroner i “fel” butik, så det gäller att vara observant, säger Ulf Mazur.

Andra läser: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Den viktigaste slutsatsen är dock en annan.

– Gapet handlar mindre om att en kedja är dyr rakt igenom, och mer om enskilda varugrupper där prissättningen spretar kraftigt. För konsumenten betyder det att det lönar sig att vara multilojal – och särskilt att jämföra priser på just de varor där skillnaderna är som störst, skriver Matpriskollen.

Kedja

Frukt & Grönt

Mot billigast F/G

Övriga varor

Hela kassen

Mot billigaste

Lidl

209 kr

–

895 kr

1 104 kr

–

Ica Maxi

226 kr

+8,1%

919 kr

1 145 kr

+3,7%

Willys

223 kr

+6,7%

937 kr

1 159 kr

+5,0%

Ica Kvantum

232 kr

+11,0%

957 kr

1 189 kr

+7,7%

Stora Coop

258 kr

+23,4%

957 kr

1 215 kr

+10,1%

City Gross

224 kr

+7,2%

995 kr

1 219 kr

+10,5%

Ica Supermarket

235 kr

+12,4%

1 017 kr

1 252 kr

+13,4%

Hemköp

241 kr

+15,4%

1 019 kr

1 260 kr

+14,1%

Coop

264 kr

+26,3%

1 010 kr

1 274 kr

+15,4%

Ica Nära

248 kr

+18,7%

1 051 kr

1 299 kr

+17,6%

Källa: Matpriskollen

Andra läser: USA har fått nog – alla flyg ska stoppas i morgon

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen


22 sep 2026

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter. 

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel. 

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen