Stort genombrott: Läkare ger besked om efterlängtat botemedel

2023 03 15

Miljoner människor har drabbats av postcovid.

Tillståndet, som även kallas långcovid, innebär att man fortsätter ha symtom även långt efter man har blivit frisk av viruset. Enligt WHO kan det vara så många som 17 miljoner som lider av postcovid.

Men nu kommer ett stort glädjebesked. Forskare är nämligen väldigt nära ett genombrott för att kunna bota långcovid helt och hållet, rapporterar TV4.

– Vi kan ha ett botemedel redan det här året, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i immunologi vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Avlägsnar virus ur kroppen

En behandlingsstudie ska inledas inom kort. Innan dess ska dock ett flertal studier genomföras där man försöker hitta sätt att få bort rester av viruset från kroppen.

Därefter kan man nå ett botemedel.

– Vi vet tillräckligt mycket för att kunna pröva olika saker, säger Petter Brodin.

Feber i två år

Enligt Socialstyrelsen vårdades drygt 30 000 med diagnosen mellan oktober 2020 och oktober 2021. Fram till 8 mars i år har 10 000 fått specialistvård.

Många som har drabbats av postcovid beskriver en tillvaro som är totalt förbytt jämfört med det liv de hade innan de drabbades av viruset.

– Hela livet har vänts upp och ned, säger exempelvis 19-åriga Selma Karlsson som fått offra tennis, sång, plugg och kompisgäng för vila i hemmet, till SVT.

En annan är frilansjournalisten Annah Björk, som nyligen berättade för Svenska Dagbladet att hon har haft feber i två år sedan hon smittades av covid-19 julen 2020.

− Jag hade drömmar och förhoppningar om hur livet skulle se ut. Nu är jag inlåst här, det är som ett fängelse. Jag kan planera att göra något en dag, gå en promenad till exempel, men kommer väldigt sällan längre än hit till soffan, säger hon till tidningen.

Stockholmare löper högre risk

I veckan släpptes en annan nyhet om postcovid från just Karolinska institutet.

Det handlade om föroreningarna i Stockholm – som bedöms ligga till grund för en 30 procents högre risk för unga stockholmare att drabbas av postcovid.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till SVT.

Läs mer om den studien här: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen