Stort genombrott: Läkare ger besked om efterlängtat botemedel

2023 03 15

Miljoner människor har drabbats av postcovid.

Tillståndet, som även kallas långcovid, innebär att man fortsätter ha symtom även långt efter man har blivit frisk av viruset. Enligt WHO kan det vara så många som 17 miljoner som lider av postcovid.

Men nu kommer ett stort glädjebesked. Forskare är nämligen väldigt nära ett genombrott för att kunna bota långcovid helt och hållet, rapporterar TV4.

– Vi kan ha ett botemedel redan det här året, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i immunologi vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Avlägsnar virus ur kroppen

En behandlingsstudie ska inledas inom kort. Innan dess ska dock ett flertal studier genomföras där man försöker hitta sätt att få bort rester av viruset från kroppen.

Därefter kan man nå ett botemedel.

– Vi vet tillräckligt mycket för att kunna pröva olika saker, säger Petter Brodin.

Feber i två år

Enligt Socialstyrelsen vårdades drygt 30 000 med diagnosen mellan oktober 2020 och oktober 2021. Fram till 8 mars i år har 10 000 fått specialistvård.

Många som har drabbats av postcovid beskriver en tillvaro som är totalt förbytt jämfört med det liv de hade innan de drabbades av viruset.

– Hela livet har vänts upp och ned, säger exempelvis 19-åriga Selma Karlsson som fått offra tennis, sång, plugg och kompisgäng för vila i hemmet, till SVT.

En annan är frilansjournalisten Annah Björk, som nyligen berättade för Svenska Dagbladet att hon har haft feber i två år sedan hon smittades av covid-19 julen 2020.

− Jag hade drömmar och förhoppningar om hur livet skulle se ut. Nu är jag inlåst här, det är som ett fängelse. Jag kan planera att göra något en dag, gå en promenad till exempel, men kommer väldigt sällan längre än hit till soffan, säger hon till tidningen.

Stockholmare löper högre risk

I veckan släpptes en annan nyhet om postcovid från just Karolinska institutet.

Det handlade om föroreningarna i Stockholm – som bedöms ligga till grund för en 30 procents högre risk för unga stockholmare att drabbas av postcovid.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till SVT.

Läs mer om den studien här: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen