Stort genombrott: Läkare ger besked om efterlängtat botemedel

2023 03 15

Miljoner människor har drabbats av postcovid.

Tillståndet, som även kallas långcovid, innebär att man fortsätter ha symtom även långt efter man har blivit frisk av viruset. Enligt WHO kan det vara så många som 17 miljoner som lider av postcovid.

Men nu kommer ett stort glädjebesked. Forskare är nämligen väldigt nära ett genombrott för att kunna bota långcovid helt och hållet, rapporterar TV4.

– Vi kan ha ett botemedel redan det här året, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i immunologi vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Avlägsnar virus ur kroppen

En behandlingsstudie ska inledas inom kort. Innan dess ska dock ett flertal studier genomföras där man försöker hitta sätt att få bort rester av viruset från kroppen.

Därefter kan man nå ett botemedel.

– Vi vet tillräckligt mycket för att kunna pröva olika saker, säger Petter Brodin.

Feber i två år

Enligt Socialstyrelsen vårdades drygt 30 000 med diagnosen mellan oktober 2020 och oktober 2021. Fram till 8 mars i år har 10 000 fått specialistvård.

Många som har drabbats av postcovid beskriver en tillvaro som är totalt förbytt jämfört med det liv de hade innan de drabbades av viruset.

– Hela livet har vänts upp och ned, säger exempelvis 19-åriga Selma Karlsson som fått offra tennis, sång, plugg och kompisgäng för vila i hemmet, till SVT.

En annan är frilansjournalisten Annah Björk, som nyligen berättade för Svenska Dagbladet att hon har haft feber i två år sedan hon smittades av covid-19 julen 2020.

− Jag hade drömmar och förhoppningar om hur livet skulle se ut. Nu är jag inlåst här, det är som ett fängelse. Jag kan planera att göra något en dag, gå en promenad till exempel, men kommer väldigt sällan längre än hit till soffan, säger hon till tidningen.

Stockholmare löper högre risk

I veckan släpptes en annan nyhet om postcovid från just Karolinska institutet.

Det handlade om föroreningarna i Stockholm – som bedöms ligga till grund för en 30 procents högre risk för unga stockholmare att drabbas av postcovid.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till SVT.

Läs mer om den studien här: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen