Stort genombrott: Läkare ger besked om efterlängtat botemedel

2023 03 15

Tillståndet, som även kallas långcovid, innebär att man fortsätter ha symtom även långt efter man har blivit frisk av viruset. Enligt WHO kan det vara så många som 17 miljoner som lider av postcovid.

Men nu kommer ett stort glädjebesked. Forskare är nämligen väldigt nära ett genombrott för att kunna bota långcovid helt och hållet, rapporterar TV4.

– Vi kan ha ett botemedel redan det här året, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i immunologi vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Avlägsnar virus ur kroppen

En behandlingsstudie ska inledas inom kort. Innan dess ska dock ett flertal studier genomföras där man försöker hitta sätt att få bort rester av viruset från kroppen.

Därefter kan man nå ett botemedel.

– Vi vet tillräckligt mycket för att kunna pröva olika saker, säger Petter Brodin.

Feber i två år

Enligt Socialstyrelsen vårdades drygt 30 000 med diagnosen mellan oktober 2020 och oktober 2021. Fram till 8 mars i år har 10 000 fått specialistvård.

Många som har drabbats av postcovid beskriver en tillvaro som är totalt förbytt jämfört med det liv de hade innan de drabbades av viruset.

– Hela livet har vänts upp och ned, säger exempelvis 19-åriga Selma Karlsson som fått offra tennis, sång, plugg och kompisgäng för vila i hemmet, till SVT.

En annan är frilansjournalisten Annah Björk, som nyligen berättade för Svenska Dagbladet att hon har haft feber i två år sedan hon smittades av covid-19 julen 2020.

− Jag hade drömmar och förhoppningar om hur livet skulle se ut. Nu är jag inlåst här, det är som ett fängelse. Jag kan planera att göra något en dag, gå en promenad till exempel, men kommer väldigt sällan längre än hit till soffan, säger hon till tidningen.

Stockholmare löper högre risk

I veckan släpptes en annan nyhet om postcovid från just Karolinska institutet. 

Det handlade om föroreningarna i Stockholm – som bedöms ligga till grund för en 30 procents högre risk för unga stockholmare att drabbas av postcovid.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till SVT.

Läs mer om den studien här: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen