Stor förändring bland svenskarna – reagerar efter Natointrädet

2024 03 16

Allt fler söker sig nu till olika fredsorganisationer.

Efter en lång väntan har Sverige till slut blivit medlemmar i försvarsorganisationen Nato.

Det tog tid innan Ungern och Turkiet ratificerade Sveriges ansökan, men den svenska flaggan tar nu plats vid Natos högkvarter och såväl Joe Biden som Jens Stoltenberg har välkomnat Sverige in i organisationen.

Samtidigt syns en förändring bland svenska folket, då allt fler väljer att ansluta sig till fredsorganisationer.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Olika organisationer

Organisationen Svenska freds har ökat sitt medlemsantal från drygt 6000 i februari 2022 till 15000 i början av mars 2024

– Vi växer så det knakar, säger Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå till SR.

Samtidigt har Kristna Fredsrörelsen ökat andelen medlemmar med 12 procent under 2023.

Därtill har Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet ökat med 35 procent sedan 2022.

“Tänker på barnbarnen”

En som är positivt inställd till det ökade antalet medlemmar i fredsorganisationer är Elsebeth Jönsson Gonzales, som SR har pratat med.

– Jag tänker mycket på barnbarnen, som kanske dras in i detta så småningom, säger hon.

Skickar påminnelse

I samband med Sveriges Natointräde riktar Svenska freds ett medskick till regeringen.

– Nu när Sverige är fullvärdig medlem i en militärallians som bygger på kärnvapenavskräckning vill vi påminna om den humanitära katastrof som användningen av ett enda kärnvapen skulle innebära, säger Kerstin Bergeå.

“Brist på analys”

Organisationen understryker att resan mot ett Natomedlemskap inte varit utan problem, och ställer sig skeptiska till utvecklingen.

– Svenska Freds har under processen med den svenska Natoansökan lyft bristen på analys och debatt om medlemskapets potentiella negativa konsekvenser och risker.

– Sveriges regering har ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin som strävar efter alla medlemmars engagemang i planering och övning med kärnvapen även i fredstid.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen