Stor del av Sveriges befolkning går miste om tusentals kronor

2023 12 15

December anses av många vara den i särklass stressigaste månaden på hela året.

Men den är betydligt värre för en grupp i landet, varnar Länsförsäkringar Bank.

År 2023 gör kvinnor fortfarande den överlägset största delen obetalt arbete i hemmet – och ännu värre blir det i samband med julfirandet.

– Fördelningen av hushållsarbetet under julen är ingen isolerad förekomst utan ett mönster vi ser under hela året. Att kvinnor tar på sig det obetalda arbetet i hemmet bidrar i många fall till att kvinnor går miste om tusentals kronor i månaden i lön och pension, säger Trifah Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande.

6 000 kronor i månaden

Enligt banken utför kvinnor i snitt mellan 25 och 30 timmar mer obetalt arbete i hemmet per månad jämfört med sina män.

Räknar man om det till betalt arbete, och använder ett exempel där kvinnan jobbar som lärare, skulle kvinnan få nästan 6 000 kronor högre lön och cirka 1 000 kronor högre pension per månad om dessa timmar istället lagts på avlönat arbete.

– Julen är inget undantag från det mönster vi kan se över hela året. Kvinnor står dessutom i högre grad för majoriteten av uttagna föräldradagar, tillfällig föräldrapenning och jobbar i högre grad deltid, säger Trifah Chireh.

– Och hon blir också, möjligen som en konsekvens av detta, den som står för den största delen av det obetalda hushållsarbetet i hemmet – under hela året.

Pensionen påverkas

Skulle en kvinna, med anledning av att hon lägger ned mycket obetalt arbete i hemmet, välja att arbeta deltid får det konsekvenser för pensionen.

Detta då den baseras på den genomsnittliga inkomsten under arbetslivet. En ytterligare försvårande omständighet är att det blir tuffare att avsätta pengar till privat pensionssparande med en lägre inkomst.

– Låt julen 2023 bli en jul då du och din partner agerar och diskuterar hur ni blir mer jämställda i hemmet, uppmanar Trifah Chireh.

– Varför inte låta ett kompensationssparande bli årets julklapp till den som tar det största ansvaret i hushållet?

Foto: LinkedIn Sales Solutions

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 27

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen