Stefan Löfven kritiseras efter coronauttalande

2021 09 27

Trots hård kritik från oberoende Coronakommissionen och trots skyhögt många fler dödsfall än övriga Norden tillsammans så anser Stefan Löfven inte att Sveriges coronastrategi varit misslyckad.

Det framgick vid en intervju med statsministern i CNN där han fick frågan om han anser att Sveriges strategi varit ett misslyckadande.

– Nej det gör jag inte, svarade Stefan Löfven.

Försvarar strategin

Han uppger till CNN att det inte varit så stor skillnad mellan Sverige och andra länder avseende coronastrategin.

– Vi valde också att stanna hemma vid symtom, hålla avstånd, använda munskydd, som vi beslutade om senare. Det var inte som att man fick göra vad man ville, säger statsministern som medgav de höga dödstalen men inte ser strategin som ett misslyckande.

Får kritik

Men Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, anser att Stefan Löfven är ute och cyklar när han inte vill se Sveriges strategi som ett misslyckande.

– Den svenska strategin måste betraktas som ett misslyckande, av den enkla anledningen att vi har väldigt många dödsfall.

En rad misslyckanden

Dillner räknar upp en rad områden där Sverige inte lyckats bra inklusive bristande testning, äldreboendena och svaga inreserestriktioner.

– På smittspridningen kan man ju se att kontrollen av efterlevnaden måste ha varit väldigt dålig, säger Joakim Dillner som även lyfter fram att det dröjde väldigt lång tid till Sverige införde munskydd.

– Det var ju anmärkningsvärt sent. Vi var det sista landet i Europa att införa rekommendationen om munskydd. När den äntligen kom hade befolkningen vant sig vid att det inte behövdes, menar professorn.

ANALYS

Den oberoende Coronakommissionen gav Sverige skarp kritik när det gäller att skydda alla äldre inom äldreomsorgen. Enligt kommissionen infördes åtgärderna för sent och var dessutom bristfälliga.

Sverige misslyckades även med testningen sett till FN:s krav och även bristerna inom kollektivtrafiken har fått hård kritik. Deltagartaket var även betydligt lägre än övriga Norden.

Talande dödsstatistik

Dödsstatistiken i Norden ser ut så här för närvarande:

▪14 821 döda Sverige

▪2 642 döda Danmark

▪1 069 döda Finland

▪850 döda Norge

▪33 döda Island

Bristande självkritik

För att kunna rätta till misslyckanden är det centralt att kunna idka självkritik annars blir det svårt att agera men regeringen och Folkhälsomyndigheten har under pandemin legat mycket lågt när det gäller att självkritik. Det är en oroande signal som inte stärker tron på att man kommer att klara av nästa kris på ett bättre sätt.

Se CNN-intervjun med Stefan Löfven här.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="674"]

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

–  När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag ​​och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


3 sep 2026

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen