Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

 Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

–  I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


18 aug 2026

Jätteökning för ett parti – ny mätning är här

2026 08 18

I Demoskops senaste mätning minskade gapet mellan oppositionen och regeringen  från 7,6 till 3,7 procentenheter.

– Det är en väldig skillnad psykologiskt, i alla fall för partierna, om det är runt 8 eller 4 procentenheters skillnad mellan blocken, konstaterade Demoskops opinionschef Johan Martinsson i en kommentar till SvD.

Nu ökar gapet igen.

Och det med råge.

I en ny mätning från SVT/Verian  får oppositionen (S, MP, C och V) 53,9 procent, jämfört med Tidöpartiernas (M, SD, KD och L) 43,9 procent.

Oppositionens ledning uppgår därmed till hela tio procentenheter.

Rusar i opinionen

Ett parti utmärker sig i mätningen.

Det handlar om Centerpartiet som noterar sitt högsta stöd sedan november 2021. Partiet får 8,0 procent – en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med Verians mätning i juli.

– Centerpartiet är sommarens stora vinnare. 2,6 procentenheter är en tydlig ökning och de tar väljare från flera håll. Framför allt från Socialdemokraterna men även från Liberalerna, säger Verians opinionschef Per Söderpalm till SVT.

Han bedömer att C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist har lyckats hamra in budskapet att Centerpartiet är garanten för att en S-regering inte lutar för långt åt vänster.

– Budskapet om att de vill vara oppositionens borgerliga röst har kanske gått hem hos en viss typ av mittenväljare.

LÄS OCKSÅ: Natoland kraftigt manipulerat av annat land 

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning uppdaterad 18 augusti jämfört med juni.

🔴Vänsterpartiet                    7,7         -1,0
🔴Socialdemokraterna     30,5         -1,1
🟢Miljöpartiet                          7,7         -0,1
🟢Centern                                  8,0         +2,6
🔵Liberalerna                           1,9          -0,1
🔵Moderaterna                     17,3        +0,2
🔵Kristdemokraterna           6,2        +0,2
🔵Sverigedemokraterna   18,5        -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  53,9      
🔵🔵 M+KD+SD+L              43,9*     
 
*Liberalerna ligger under riksdagsspärren i denna mätning.
 

Foto: 

Text: Redaktionen


18 aug 26

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert, 

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen