Statsministern fortfarande kritiskt inställd till svenskt Natomedlemskap

2022 03 04

Rapporter gör gällande att Sveriges östra grannland Finland närmar sig en ansökan om medlemskap i Nato.

Samtidigt är statsminister Magdalena Andersson (S) fortfarande kritiskt inställd till ett svenskt medlemskap.

Krävs bra argument

– Ska man ändra på det krävs väldigt bra argument, säger hon i en intervju med GP.

 Statsministern framhäver att en omvändning i svensk säkerhetspolitik skulle kunna bli farligt i dagens läge.

Inte säkert det skulle gynna Sverige

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, säger hon.

Tradition av alliansfrihet

Magdalena Andersson framhäver att Sveriges alliansfrihet har hållit landet utanför två världskrig. Hon menar att det krävs väldigt bra argument för att ändra på detta. Men stänger inte dörren helt.

– Sedan får man ju se vad som händer. Nu ritas kartan om i Europa och vi får se hur det här kriget slutar och hur kartan ser ut då, kommenterar hon.

Oppositionens krav

Oppositionen, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, vill se mångmiljardsatsningar för att stärka det svenska försvaret. De vill se 30-35 miljarder mer än vad som redan är beslutat att ge i anslag till 2025.

Kommer krävas mer

Statsministerns har även sagt att det kommer krävas mer pengar till försvaret. Men hon ger en blinkning om att oppositionens krav är orealistiska.

–  I sådana här kriser så har opposition och regering lite olika roller att spela. I en kris så blir det lite tydligare. Vi har ansvar för att saker ska fungera i verkligheten också, det kommer vi naturligtvis ta även i det här läget, säger Andersson till GP och utvecklar sitt resonemang:

– Alla de där sakerna får man väl analysera, men att vara så tvärsäker på att det är möjligt och ger bra effekter för pengarna, den typen av tvärsäkerhet kanske man har i opposition.

LÄS MER: FINLANDS TVÄRVÄNDNING – TROTS RYSKA HOTET

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
 
GREECE (1952)
TURKEY (1952)
GERMANY (1955)
SPAIN (1982)
 
HUNGARY (1999)
CZECH REPUBLIC (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
 
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Nödstopp” i Ryssland – ”katastrofalt för alla”

2026 02 10

En rysk stad har drabbts av ett akut stopp.

Runt 100 000 människor i Belgorod står utan rinnande vatten.

Detta efter att elnätet havererat i samband med ukrainska attacker mot regional infrastruktur, rapporterar oberoende Moscow Times.

Nödstopp i staden

Ryska myndigheter rapporterar att två vattenpumpar i Belgorod tvingats stänga efter att kraftledningarna slagits ut av ukrainska drönare och missiler.

Detta har resulterat i att stora delar av stadens vattenförsörjning stannat av.

– Ungefär 100 000 kunder är utan vatten i de centrala och norra delarna av staden, säger Belgorods borgmästare, Valentin Demidov.

LÄS MER: Ryskt krav på Europa – ”Blir inget fredsavtal annars”

Kraftig påverkan

Regionen har under de senaste veckorna drabbats av upprepade attacker som också har slagit ut el, värme och gas under minusgrader, vilket förvärrar situationen för invånarna.

Belgorods regionsguvernör Vyacheslav Gladkov uppger att omkring 84 000 människor i regionens huvudstad fortfarande är utan värme, gas eller elektricitet efter tidigare flygangrepp.

Ryska myndigheter har beskrivit effekterna som katastrofala för många hushåll, särskilt där infrastrukturen redan är svag.

Hundratals byggnader med centralvärme måste tömmas på hela värmesystemet innan driften kan återupptas på ett säkert sätt.

– Om vi inte gör det här kommer skadorna eller konsekvenserna att bli nästan katastrofala för varje invånare som bor i den här delen av staden, säger Gladkov i ett videomeddelande.

Fortsatt osäkerhet i staden

Tjänstemän arbetar för att återställa både elektricitet och vattenförsörjning, men det är oklart hur snabbt hela systemet kan vara i funktion igen.

Tidigare rapporter har visat att Belgorod‑regionens energisystem redan varit utsatt för intensiva attacker och att återkommande avbrott har skapat stora problem för bostäder, skolor och sjukhus.

De senaste el‑ och värmeavbrotten i Belgorodregionen har inträffat samtidigt som den ryska militären har genomfört egna riktade attacker mot Ukrainas elnät i temperaturer under noll.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för att ”försöka använda kylan som ett terrorverktyg.”

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen