Statsepidemiologen: det här kan bli nästa pandemi

2024 04 29

Folkhälsomyndigheten är på tårna efter att Världshälsoorganisationen WHO nyligen varnade för ökad smitta.

Det var för knappt två veckor sedan som WHO gick ut med att influensaviruset av typen H5N1, i folkmun känd som fågelinfluensa, nu drabbar många däggdjur, inklusive människor.

Sedan början av 2023 har 899 mänskliga fall av fågelinfluensa-varianten upptäckts i 23 länder.

– Det är och förblir ett enormt bekymmer, säger WHO:s chefsforskare Jeremy Farrar.

Gisslén: "Kan ge allvarliga pandemier"

Nu kommenterar statsepidemiolog Magnus Gisslén virusspridningen.

Han understryker att man håller koll på utvecklingen.

– Influensa är ett av de virus som har möjlighet att ge allvarliga pandemier, säger han till TV4.

Magnus Gisslén understryker att ingenting talar för en epidemi i närtid. 

– Men det är klart, det kan ändras. Ju fler djur som är infekterade, desto större är risken att det muterar.

LÄS MER: Anders Tegnell förutspår "nästa pandemi"

"Kan såklart hända i Sverige"

Åtta delstater i USA bekräftade nyligen ett fall där en person smittats av fågelinfluensa och där smittan kunde härledas till mjölkkor.

Ett sådant scenario kan mycket väl inträffa även i Sverige, eftersom fågelinfluensaviruset finns i Europa.

– Det är klart att det kan hända att det sprider sig från fågel till människa även i Sverige, säger Magnus Gisslén.

WHO oroade

I dagsläget finns det inga bevis på att H5N1-varianten smittar från människa till människa. Men den höga dödligheten hos människor, som smittats via djurkontakt, är bekymmersam, enligt WHO.

Att boskap i USA har smittats är framför allt en oroande faktor.

– När ett virus når däggdjurspopulationen, då kommer det närmare människor. Det här viruset bara letar, och letar efter nya mottagare, säger Jeremy Farrar från WHO.

"Djurpandemi"

WHO kallar fågelinfluensautbrottet för en ”global zoonotisk djurpandemi" – med andra ord ett virus som sprids mellan djur och människor.

– Den stora oro är förstås att det börjar infektera ankor och kycklingar och sedan allt fler däggdjur. Då kan viruset utveckla förmågan att infektera människor och sedan nå den kritiska förmågan att gå från människa till människa, säger Jeremy Farrar.

Foto: L. Katarina Johansson och L. Linderholm Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen