Sommarsemestern kan drabbas av kaos

2023 02 24

Många utlandsresande semestersvenskar minns säkert sommaren 2022 med stor ångest.

Förra årets sommarmånader präglades av det ena semesterbakslaget efter det andra.

Bland de mest uppmärksammade besvären fanns exempelvis de extremt långa köerna och personalbristen på flygplatsen Arlanda.

Dessutom gick SAS piloter ut i strejk under ett par veckor och kraftiga väntetider och förseningar drabbade den som ville ansöka om nytt pass.

Illavarslande tecken

Ingen vill att dessa störningsmoment ska upprepas.

Men nu kommer ett antal illavarslande tecken på att även sommaren 2023 kan präglas av kaos, vilket är mycket dåliga nyheter för den som planerar att åka på utlandssemester.

Ökad press på flygbolagen

Efterfrågan på att resa har nämligen ökat rejält i samband med att pandemin har ebbat ut.

Och det sätter stor press på flygindustrin.

– Sommarmånaderna förväntas verkligen vara utmanande ibland för Europa, Nordamerika och vissa delar av Sydostasien eftersom passagerarbelastningen förväntas öka och nå nivåer på vissa platser nära eller till och med över 2019 års nivåer, säger Thomas Romig, vice ordförande för säkerhet och drift vid internationella flygplatsorganisationen ACI World, till The Globe and Mail.

Personalproblem och inställda flyg

Med andra ord räknar flygplatscheferna med störningar även sommaren som kommer.

Som om det inte vore nog har även den tungt trafikerade flygplatsen Schiphol i Amsterdam, som ofta används för mellanlandningar till andra destinationer, stora personalproblem.

Dessa problem kommer att påverka även semestersäsongen, vilket bland annat Bloomberg skrivit om.

Till listan kan också adderas att British Airways ägare varnat för störningar på Heathrow och att Lufthansa redan ställt in 34 000 flyg i sommar.

Flygbolaget vill helt enkelt inte vill vara med om samma kaos och operativa problem som förra året.

– Av denna anledning har flygningar för sommarmånaderna redan ställts in – i god tid, säger en talesperson för Lufthansa.

"Riskerar att stå inför repris"

Som grädde på moset har även SAS, som alltså led av en uppmärksammad pilotstrejk förra året som strandsatte tiotusentals passagerare, sedan förra året ansökt om skydd under amerikanska konkurslagar.

Förhandlingar väntar som kan kosta miljardbelopp och tvinga bolaget att förändras i grunden.

– Förra sommaren var en katastrof. Nu riskerar resenärer att stå inför en repris med personalbrist, strejker och inställda plan lagom till semestern, framhåller Svenska Dagbladets näringslivsreporter Tomas Augustsson i en kommentar till den egna tidningen.

Han tillägger:

– Hur det går beräknas bli klart först någon gång under andra halvåret. Under tiden väntar en sommarsäsong som kan bjuda på en helt annan typ av turbulens.

LÄS MER: Svenskarna reser igen – Turkiet på topp 10-lista över populäraste resmålen

Foto: Jeeshots

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen