Sökte vård på akuten – fick vänta för länge och förlorade livet

2025 02 01

En man har förlorat livet efter att ha fått vänta för länge på vård.

Det är i Kalmar som händelsen har skett.

Det handlar om en man i 75-årsåldern som hade tagit sig in till akutmottagningen på grund av buksmärtor.

Vårdpersonalen konstaterade att något var fel - men mannen fick vänta för länge på operationen och avled senare.

Händelsen anmäls

Chefläkare Gunhild Nordesjö Haglund vid Länssjukhuset i Kalmar har gjort en anmälan enligt lex Maria efter att en operation dragit ut på tiden och att en patient senare avlidit.

– En man i 75-årsåldern sökte vård på akutmottagningen med anledning av buksmärtor, förklarar Region Kalmar.

– Patienten undersöktes med skiktröntgen och då konstaterades fri gas i bukhålan och beslut om operation togs.

Dröjde åtta timmar

I anmälan konstateras att patienten fick vänta hela åtta timmar innan operationen skedde.

– Det dröjde åtta timmar innan operationen. Det går inte att utesluta att detta bidrog till att patienten senare avled, fortsätter Region Kalmar.

Regeringen satsar

Röstar har under en tid höjts mot vårdköer och långa väntetider - någonting som ställer till det för många patienter runt om i landet.

Det har varit en fråga som många väljare har haft som en hög prioritet på senare år.

Under en pressträff på måndagen presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en mångmiljardsatsning på att korta vårdköerna. 

Där fördelar regeringen nästan 6 miljarder kronor till regionerna.

“Prioriterad fråga”

Regeringen förklarar att “bristande tillgänglighet inom hälso- och sjukvården synliggörs bland annat genom långa väntetider och att vårdgarantins tidsgränser inte uppfylls”.

– Att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten handlar ytterst om att varje patient får vård efter behov i rätt tid, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD)

– Detta är en av regeringens prioriterade frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet och som vi arbetat med sedan start. Nu går arbetet in i en högre växel.

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättesmäll för Liseberg

2025 02 17

Sveriges största nöjespark Liseberg har förlorat hiskeliga 484 miljoner kronor.

Det framgår av Liseberg AB:s bokslut för 2024.

Den tragiska branden i vattenparken Oceana pekas ut som orsaken till brakförlusten.

Tre månader innan öppningen av Oceana fattade hela parken eld och brann ner till grunden. Branden orsakade stora mänskliga och materiella förluster och innebar omfattande konsekvenser för Lisebergs ekonomi.

 Branden på Oceana och nedskrivningen av projektet innebär en fortsättning på den berg- och dalbaneåktur som Lisebergs ekonomi befunnit sig på sedan pandemin startade, säger Kurt Eliasson, ordförande i Lisebergs styrelse.

– Vi ser dock en viss stabilisering i marknaden och ser mer optimistiskt på åren som kommer, fortsätter Eliasson och pekar på att Liseberg noterade en positiv besökstrend under sommaren 2024.

Dock slog branden hårt mot antalet bokningar och snittpriserna på Liseberg Grand Curiosa Hotel. Den negativa trenden förväntas hålla i sig till öppningen av Oceana, vilken planeras till årsskiftet 2026/2027.

– Det är självklart mycket positivt att Liseberg och NCC på så kort tid satt ramarna för färdigställandet av Oceana, säger Kurt Eliasson.

– Men de kommande åren blir inte enkla utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vi måste planera försiktigt fram till öppningen av Oceana och marknaden har stabiliserat sig.

Ser över organisationen

Under 2025 kommer Lisebergskoncernen se över organisationen i bolaget. Ambitionen är att effektivisera arbetet i den växande koncernen och att anpassa kostnaderna till rådande situation.

Liseberg meddelar samtidigt att 30 personer varslas från sina tjänster. Det är oklart om nöjesparken kommer varsla ytterligare tjänster under 2025.

– Efter pandemin har det varit svårt att prognosticera både marknaden och Lisebergs bärighet, men de makroekonomiska prognoserna ser trots allt bättre ut än samma tid förra året, säger Andreas Andersen, VD i Lisebergskoncernen.

Foto: Stefan Karlberg

Text: Redaktionen


JUST NU: Vanligt telefonsamtal väcker stor oro

2025 02 17

Sju av tio svenskar är oroade över ett vanligt förekommande telefonsamtal.

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”. 

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte. 

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper 

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen