Socialdemokraterna slår fast: “Därför förlorade vi valet”

2023 02 03

Socialdemokraterna nådde sitt näst sämsta resultat i modern tid i höstens val.

Det har fått partiet att gå tillbaka till ritbordet och analysera vad det var som gick snett.

Bland annat minskade stödet hos unga, arbetare och människor i utanförskapsområden.

Socialdemokraterna lovade hårda taga mot kriminalitet och partiledaren Magdalena Andersson fick till exempel stor uppmärksamhet efter löftet om noll “Somali towns” i Sverige.

Tog väljare för givna

Nu är analysen klar.

Men enligt Socialdemokraterna var det inte partiets strategi som avskräckte väljare i utsatta områden.

– Jag tror att den största faktorn är att vi som parti inte har varit nog närvarande i den typen av områden. Det är ju fortfarande väldigt högt stöd, men det har gått ner successivt. Börjar man ta väljare för givna kommer man snart att tappa mer stöd, så vi måste flytta fram positionerna och finnas i de här områdena. Det ska finnas medlemmar och S-föreningar överallt, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) till Svenska Dagbladet.

Kunde inte toppa "populistiska" löften

En annan slutsats i partiets egen analys är att man inte kunde toppa de vallöften som högern stod för i valrörelsen.

Någonting man riktar skarp kritik mot just högerpartierna för.

– Vi hade vallöften som inte kunde trumfa orealistiska eller populistiska förslag. Men det hade varit möjligt att göra våra förslag mer lättbegripliga, säger Ida Karkiainen (S), som suttit med i valanalysgruppen, till SvD.

Siktar på över 40 procent

Partiet pekar också ut en ljuspunkt – Magdalena Andersson hade exceptionellt höga förtroendesiffror, vilket enligt Socialdemokraterna bidrog till att partiet trots allt faktiskt ökade jämfört med valet 2018.

Nu satsar man på nya nivåer inför 2026.

– Jag gillar att man har höga ambitioner. 40 procent och gärna därutöver, ingen blir gladare än jag om vi når det. Eller när vi når det kanske jag ska säga, säger Tobias Baudin.

Ökar i mätningar

I den senaste tidens opinionsmätningar har Socialdemokraterna stått för en rejäl ökning sedan valdagen.

Under gårdagen var man uppe på 37,1 procent i Novus mätning.

– 37,1 är riktigt högt för S, man måste gå tillbaka till januari 2009 för att hitta ett högre stöd då de hade 38,8, framhåller Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

"På valdagen det gäller"

Partiets ordförande har dock tagit siffrorna under hösten med ro.

– Opinionssiffror kommer och går, och det är ändå på valdagen det gäller, har hon tidigare sagt till TV4.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen