Socialdemokraterna slår fast: “Därför förlorade vi valet”

2023 02 03

Socialdemokraterna nådde sitt näst sämsta resultat i modern tid i höstens val.

Det har fått partiet att gå tillbaka till ritbordet och analysera vad det var som gick snett.

Bland annat minskade stödet hos unga, arbetare och människor i utanförskapsområden.

Socialdemokraterna lovade hårda taga mot kriminalitet och partiledaren Magdalena Andersson fick till exempel stor uppmärksamhet efter löftet om noll “Somali towns” i Sverige.

Tog väljare för givna

Nu är analysen klar.

Men enligt Socialdemokraterna var det inte partiets strategi som avskräckte väljare i utsatta områden.

– Jag tror att den största faktorn är att vi som parti inte har varit nog närvarande i den typen av områden. Det är ju fortfarande väldigt högt stöd, men det har gått ner successivt. Börjar man ta väljare för givna kommer man snart att tappa mer stöd, så vi måste flytta fram positionerna och finnas i de här områdena. Det ska finnas medlemmar och S-föreningar överallt, säger partisekreterare Tobias Baudin (S) till Svenska Dagbladet.

Kunde inte toppa "populistiska" löften

En annan slutsats i partiets egen analys är att man inte kunde toppa de vallöften som högern stod för i valrörelsen.

Någonting man riktar skarp kritik mot just högerpartierna för.

– Vi hade vallöften som inte kunde trumfa orealistiska eller populistiska förslag. Men det hade varit möjligt att göra våra förslag mer lättbegripliga, säger Ida Karkiainen (S), som suttit med i valanalysgruppen, till SvD.

Siktar på över 40 procent

Partiet pekar också ut en ljuspunkt – Magdalena Andersson hade exceptionellt höga förtroendesiffror, vilket enligt Socialdemokraterna bidrog till att partiet trots allt faktiskt ökade jämfört med valet 2018.

Nu satsar man på nya nivåer inför 2026.

– Jag gillar att man har höga ambitioner. 40 procent och gärna därutöver, ingen blir gladare än jag om vi når det. Eller när vi når det kanske jag ska säga, säger Tobias Baudin.

Ökar i mätningar

I den senaste tidens opinionsmätningar har Socialdemokraterna stått för en rejäl ökning sedan valdagen.

Under gårdagen var man uppe på 37,1 procent i Novus mätning.

– 37,1 är riktigt högt för S, man måste gå tillbaka till januari 2009 för att hitta ett högre stöd då de hade 38,8, framhåller Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

"På valdagen det gäller"

Partiets ordförande har dock tagit siffrorna under hösten med ro.

– Opinionssiffror kommer och går, och det är ändå på valdagen det gäller, har hon tidigare sagt till TV4.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen