SLÅR LARM: Spädbarn transporteras mellan sjukhus

2022 09 29

En stor personalbrist inom neonatalvården resulterar i att hundratals för tidigt födda barn och deras föräldrar tvingas transporteras mellan sjukhus.

Antal transporter har ökat, trots att antalet patienter minskat i neonatalvården, rapporterar SVT Nyheter.

Nu slår flera läkare larm.

De vittnar om traumatiserade föräldrar och att transporter av nyfödda barn blivit en rutinmässig åtgärd.

– I viss mån skulle jag säga att det nära nog har blivit institutionaliserat, en rutin att man skickar barn. Men jag tror inte att det är bra att vi fortsätter på den här inslagna vägen, i alla fall inte utan att vi reflekterar noggrannare över vad det för med sig, säger Mikael Norman, registerhållare på Neonatalregistret samt professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, till SVT Nyheter.

I år har hittills 180 barn transporterats på grund av platsbrist, enligt statistik från Neontalvårdsregistret.

Traumatiserade föräldrar

Ofta är det de sköra, för tidigt födda barnen som tvingas flytta mellan sjukhusen. Det blir en traumatisk situation för många föräldrar, som redan upplever en stor oro.

– Föräldrarna som kommer till oss på neonatalalen är ju alla i kris av varierande grad, skulle jag säga. Att då behöva byta sjukhus är ofta traumatiskt för föräldrarna, säger transportläkaren Béatrice Skiöld till SVT.

Antal barn som transporterats pga platsbrist

2016: 165

2017: 134

2018: 222

2019: 156

2020: 242

2021: 251

2022: 180

Fakta neontalvården

  • Varje år föds det många för tidigt födda barn.
  • Av alla nyfödda hamnar 1 av 10 barn på en neonatalavdelning, antingen på grund av för tidig födsel eller på grund av ett behov av intensivvård.
  • För tidigt födda barn är en av de mest sårbara patientgrupperna inom sjukvården och dessa barn är i stort behov av en god neonatalmedicinsk vård.
  • Källa: Svenska Prematurförbundet

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen


Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen


Glädjebesked till svenska folket – nu vänder det

2025 03 20

Återhämtningen i svensk ekonomi är påbörjad.

Det fastslår finansminister Elisabeth Svantesson (M) på onsdagen.

Enligt Svantesson kommer konjunkturläget förbättras ytterligare under 2025.

Stigande reallöner, lägre räntekostnader och en stöttande finanspolitik väntas leda till att hushållens köpkraft stärks under året.

– Återhämtningen i ekonomin har påbörjats. Vi befinner oss fortsatt i en lågkonjunktur, men vi ser att BNP växer tydligt och vi står finansiellt starka. Sverige står på en stabil grund, vilket gör att förutsättningarna för en återhämtning under 2025 och 2026 är goda, säger Svantesson.

Flera orosmoln

Samtidigt finns det flera orosmoln på himlen.

Ett skakigt geopolitiskt läge kan ställa till det.

Den nya administrationen i USA har spänt bågen med sitt breda införande av tullar mot bland annat EU.

Europeiska unionen har i sin tur svarat med att införa högre tullar mot USA. 

Den nya handelspolitiken kommer påverka den ekonomiska utvecklingen i Sveriges. 

– Detta väntas dämpa återhämtningen då företag senarelägger investeringar och anställningsbeslut, och hushållen skjuter på viss konsumtion. Även svensk exporttillväxt väntas bli dämpad 2025, fastslår Finansdepartementet i en ny prognos.

Då minskar arbetslösheten

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag och arbetslösheten är hög. Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 procent, enligt regeringens siffror.

Det finns dock ett ljus i mörkret. Under 2025 väntas återhämtningen på arbetsmarknaden inledas.

– Återhämtningen väntas även fortsatta under 2026 med ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet, skriver Finansdepartementet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen