Så höga blir hushållens matkostnader 2025 – varje månad

2024 11 21

Konsumentverket har nu släppt sin årliga prognos för hushållens kostnader kommande år.

Varje år beräknar myndigheten hur mycket pengar hushållen behöver lägga på mat och andra nödvändiga inköp i vardagen.

Nu är siffrorna klara för 2025.

Och rapporten visar en god prognos god – de senaste årens starka prisökningar bedöms ha stannat av.

– Enligt Konsumentverkets beräkningar minskar kostnaderna under 2025 för till exempel personlig hygien och hemutrustning som möbler, tv och husgeråd. Detta beror på att vi har justerat innehållet i kostnadsposterna utifrån olika, framhåller myndigheten.

Det här ingår

Konsumentverkets prognos utgår från vad “ett hushåll behöver för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster", skriver myndigheten på sin hemsida.

– Vi tar fram beräkningar för ungefär 40 procent av hushållens kostnader, exempelvis mat, kläder och internetabonnemang.

– Stora kostnader som inte ingår är boende och transporter. De ingår inte på grund av att skillnaderna inom dessa kostnader är väldigt stora beroende på dina personliga förutsättningar som var i landet du bor och hur du bor.

Så blir matkostnaderna

När det gäller hushållens kostnader för livsmedel ser skillnaden jämfört med 2024 dock ut vara marginell. Istället är det hemförsäkringar, vatten och avlopp som är de största bovarna.

Enligt Konsumentverkets beräkningar lär svenska folkets individuella matkostnader per månad se ut enligt följande:

Konsumentverket vill uppmärksamma följande i prognosen:

"Beräkningarna görs utifrån de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) och dessa sträcker sig endast upp till 74 år.
Alla måltider lagas hemma, baserat på Konsumentverkets matsedel för fyra veckor. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två mellanmål.
Lunch fem dagar per vecka är borträknad. Barnen äter i skolan. Du får själv lägga till vad dina uteluncher kostar."

Swedbank: matkassen har ökat 227 kronor

I september uppgav Swedbank att hushåll i genomsnitt behöver lägga 6 328 kronor på mat per månad.

– Sedan årsskiftet har Swedbanks matkasse stigit från 6 234 kronor till 6 328 kronor. Prisökningarna har varit störst på mejeri, ost och olja, drivet av olivoljan som har blivit 20 procent dyrare, och vinäger som stigit med 7 procent, framhöll storbanken.

Matkassen för ett singelhushåll beräknas till 4 365 kronor, en ökning med 64 kronor sedan årsskiftet.

Hushåll med två eller fler tonåringar har högst matkostnader. Den genomsnittliga matkassen kostar 14 315 kronor i månaden för sammanboende med två tonåringar – en ökning med 227 kronor sedan årsskiftet.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, kommenterar Arturo Arques.

Alla kostnader

Vill du läsa Konsumentverkets prognos för övriga hushållskostnader som exempelvis el, vatten och avlopp och kläder kan du läsa deras rapport genom att klicka här.

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redkationen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen