Så höga blir hushållens matkostnader 2025 – varje månad

2024 11 21

Konsumentverket har nu släppt sin årliga prognos för hushållens kostnader kommande år.

Varje år beräknar myndigheten hur mycket pengar hushållen behöver lägga på mat och andra nödvändiga inköp i vardagen.

Nu är siffrorna klara för 2025.

Och rapporten visar en god prognos god – de senaste årens starka prisökningar bedöms ha stannat av.

– Enligt Konsumentverkets beräkningar minskar kostnaderna under 2025 för till exempel personlig hygien och hemutrustning som möbler, tv och husgeråd. Detta beror på att vi har justerat innehållet i kostnadsposterna utifrån olika, framhåller myndigheten.

Det här ingår

Konsumentverkets prognos utgår från vad “ett hushåll behöver för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster", skriver myndigheten på sin hemsida.

Vi tar fram beräkningar för ungefär 40 procent av hushållens kostnader, exempelvis mat, kläder och internetabonnemang. 

– Stora kostnader som inte ingår är boende och transporter. De ingår inte på grund av att skillnaderna inom dessa kostnader är väldigt stora beroende på dina personliga förutsättningar som var i landet du bor och hur du bor.

Så blir matkostnaderna

När det gäller hushållens kostnader för livsmedel ser skillnaden jämfört med 2024 dock ut vara marginell. Istället är det hemförsäkringar, vatten och avlopp som är de största bovarna.

Enligt Konsumentverkets beräkningar lär svenska folkets individuella matkostnader per månad se ut enligt följande:

Konsumentverket vill uppmärksamma följande i prognosen:

"Beräkningarna görs utifrån de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) och dessa sträcker sig endast upp till 74 år.
Alla måltider lagas hemma, baserat på Konsumentverkets matsedel för fyra veckor. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två mellanmål.
Lunch fem dagar per vecka är borträknad. Barnen äter i skolan. Du får själv lägga till vad dina uteluncher kostar."

Swedbank: matkassen har ökat 227 kronor

I september uppgav Swedbank att hushåll i genomsnitt behöver lägga 6 328 kronor på mat per månad.

– Sedan årsskiftet har Swedbanks matkasse stigit från 6 234 kronor till 6 328 kronor. Prisökningarna har varit störst på mejeri, ost och olja, drivet av olivoljan som har blivit 20 procent dyrare, och vinäger som stigit med 7 procent, framhöll storbanken.

Matkassen för ett singelhushåll beräknas till 4 365 kronor, en ökning med 64 kronor sedan årsskiftet.

Hushåll med två eller fler tonåringar har högst matkostnader. Den genomsnittliga matkassen kostar 14 315 kronor i månaden för sammanboende med två tonåringar – en ökning med 227 kronor sedan årsskiftet.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, kommenterar Arturo Arques.

Alla kostnader

Vill du läsa Konsumentverkets prognos för övriga hushållskostnader som exempelvis el, vatten och avlopp och kläder kan du läsa deras rapport genom att klicka här

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redkationen


JUST NU: Svensk mat tokhyllas – jämställs med medelhavskost

2025 08 17

Nordisk kost tokhyllas och jämförs med medelhavskost.

Den svenska och nordiska kosten hyllas stort i USA.

Nordisk kost kan jämföras med den mer kända medelhavskosten, och medför stora hälsofördelar, rapporterar New York Times.

Jämförs med medelhavskosten

Den nordiska kosten är rik på nyttigheter såsom frukt och grönsaker, fullkorn och nyttiga fetter, enligt tidningen.

Den är därför så pass hälsosam att den kan jämföras med medelhavskosten, även om det finns mer forskning om den sistnämnda.

– I likhet med sin sydliga kusin prioriterar den nordiska kosten frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, frön, baljväxter, magra proteiner och fet fisk. Den största skillnaden är att den lyfter fram mat som är inhemsk i Norden, rapporterar tidningen.

Forskning tyder på att den nordiska kosten är bra för bland annat hjärtat.

Innehåller nyttigheter

Tidningen beskriver att den nordiska kosten innehåller rapsolja istället för olivolja, och att rotfrukter, grönsaker och frukt är basvaror i kosten.

Den innehåller också nyttiga fetter.

– Den har låg halt av mättade fetter, med tonvikt på mejeriprodukter med låg fetthalt, särskilt yoghurt, och fisk med hög halt av hälsosamma, omättade fetter som lax, makrill, sardiner och sill, skriver tidningen.

Rött och bearbetat kött äts med måtta, konstaterar man också.

Stöds i forskning

Flera forskningsstudier tyder på att den svenska och nordiska kosten är väldigt nyttig.

Den är bland annat bra för hjärtat, tack vare att den innehåller hälsosamma fetter och mycket fibrer.

I en studie från 2010 blev vuxna med förhöjda kolesterolnivåer uppdelade i två grupper, där den ena åt nordisk kost i sex veckor och den andra vanlig västerländsk kost.

Resultaten visade att den grupp som åt nordisk kost gick ner mer i vikt och hade lägre blodtryck och kolesterolvärden när studien var avslutad.

Även nyare forskning visar på stora hälsofördelar med den nordiska kosten, enligt tidningen. Det handlar bland annat om en studie från 2023 som visar att nordisk kost kan minska dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskare understryker att alla kan anamma den nordiska kosten, även om man inte bor i Norden.

– Vem som helst kan införliva hjärthälsosam och nordiskt inspirerad mat i sin kost – även om du bor oceaner bort, säger Dr. Kjetil Björnevik, biträdande professor i epidemiologi och näring vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, till tidningen.

Foto: T. Yewell

Text: Redaktionen


JUST NU: Putins krav avslöjade

2025 08 17

Uppgifter om flera av Putins krav har läckt ut.

Nu kommer uppgifter om vad Vladimir Putin krävde i mötet med Donald Trump i Alaska – och hur Putin anser att vägen mot fred bör se ut.

Putin ska ha erbjudit ett skriftligt löfte om att aldrig invadera igen – men ett löfte som skulle komma med ett högt pris för Ukraina.

Ställer krav – och erbjuder skriftligt ”löfte”

Vladimir Putin ska i mötet ha krävt att Ryssland får hela Donbas, och att Ukraina med andra ord ska dra sig tillbaka från regionerna Donetsk och Luhansk, rapporterar The Guardian.

I utbyte skulle den resterande frontlinjen frysas, ska Putin ha sagt till Trump.

Putin ska också ha erbjudit ett skriftlig löfte om att aldrig attackera Ukraina eller något europeiskt land igen. Det uppger europeiska tjänstemän för New York Times, rapporterar Kiyv Independent.

Trump ska ha vidarebefordrat detta till europeiska kollegor, som dock uppges ha reagerat negativt och påpekat att Putin flera gånger har brutit mot skriftliga avtal.

Putin ska också ha krävt att ryska återigen erkänns som ett officiellt språk i Ukraina, enligt tidningen.

Trump har ändrat sig

Donald Trump, som tidigare har krävt en vapenvila, tycks nu ha accepterat det ryska kravet på att man istället för vapenvila ska fokusera på ett fredsavtal.

– Alla bestämde sig för att det bästa sättet att avsluta det fruktansvärda kriget mellan Ryssland och Ukraina är att gå direkt till ett fredsavtal, som skulle avsluta kriget, och inte bara ett vapenvilaavtal, vilket ofta inte håller, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Från ukrainskt och europeiskt håll har man dock begärt vapenvila för att kunna fortsätta förhandlingarna om ett mer långsiktigt fredsavtal. Men den linjen tycks Trump nu alltså ha övergett.

Om vapenvilan uteblir så innebär det att Ryssland kan fortsätta med sina blodiga attacker mot Ukraina samtidigt som en sannolikt utdragen och komplicerad fredsförhandling pågår. Därmed får Ryssland möjlighet att stärka sina positioner.

Möts i Vita huset

Från ukrainskt håll har man också avfärdat ryska krav på att man ska ge upp ukrainska territorier till Ryssland.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska besöka Vita huset på måndag och träffa Trump samt europeiska ledare, enligt tidningen.

Donald Trump uppges också vilja få till ett trepartsmöte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen