Så höga blir hushållens matkostnader 2025 – varje månad

2024 11 21

Konsumentverket har nu släppt sin årliga prognos för hushållens kostnader kommande år.

Varje år beräknar myndigheten hur mycket pengar hushållen behöver lägga på mat och andra nödvändiga inköp i vardagen.

Nu är siffrorna klara för 2025.

Och rapporten visar en god prognos god – de senaste årens starka prisökningar bedöms ha stannat av.

– Enligt Konsumentverkets beräkningar minskar kostnaderna under 2025 för till exempel personlig hygien och hemutrustning som möbler, tv och husgeråd. Detta beror på att vi har justerat innehållet i kostnadsposterna utifrån olika, framhåller myndigheten.

Det här ingår

Konsumentverkets prognos utgår från vad “ett hushåll behöver för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster", skriver myndigheten på sin hemsida.

– Vi tar fram beräkningar för ungefär 40 procent av hushållens kostnader, exempelvis mat, kläder och internetabonnemang.

– Stora kostnader som inte ingår är boende och transporter. De ingår inte på grund av att skillnaderna inom dessa kostnader är väldigt stora beroende på dina personliga förutsättningar som var i landet du bor och hur du bor.

Så blir matkostnaderna

När det gäller hushållens kostnader för livsmedel ser skillnaden jämfört med 2024 dock ut vara marginell. Istället är det hemförsäkringar, vatten och avlopp som är de största bovarna.

Enligt Konsumentverkets beräkningar lär svenska folkets individuella matkostnader per månad se ut enligt följande:

Konsumentverket vill uppmärksamma följande i prognosen:

"Beräkningarna görs utifrån de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) och dessa sträcker sig endast upp till 74 år.
Alla måltider lagas hemma, baserat på Konsumentverkets matsedel för fyra veckor. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två mellanmål.
Lunch fem dagar per vecka är borträknad. Barnen äter i skolan. Du får själv lägga till vad dina uteluncher kostar."

Swedbank: matkassen har ökat 227 kronor

I september uppgav Swedbank att hushåll i genomsnitt behöver lägga 6 328 kronor på mat per månad.

– Sedan årsskiftet har Swedbanks matkasse stigit från 6 234 kronor till 6 328 kronor. Prisökningarna har varit störst på mejeri, ost och olja, drivet av olivoljan som har blivit 20 procent dyrare, och vinäger som stigit med 7 procent, framhöll storbanken.

Matkassen för ett singelhushåll beräknas till 4 365 kronor, en ökning med 64 kronor sedan årsskiftet.

Hushåll med två eller fler tonåringar har högst matkostnader. Den genomsnittliga matkassen kostar 14 315 kronor i månaden för sammanboende med två tonåringar – en ökning med 227 kronor sedan årsskiftet.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, kommenterar Arturo Arques.

Alla kostnader

Vill du läsa Konsumentverkets prognos för övriga hushållskostnader som exempelvis el, vatten och avlopp och kläder kan du läsa deras rapport genom att klicka här.

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redkationen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen