S-toppnamn ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar

2021 07 03

Socialdemokraternas Annika Strandhäll ifrågasätter om Ebba Busch (KD) kan sitta kvar i riksdagen.

Hon hänvisar till tidigare exempel när riksdagsledamöter dömts för brott.

– När riksdagsledamöter har dömts för grova brott, i det här fallet två moderata riksdagsledamöter – båda två har lämnat sina uppdrag, framhåller Strandhäll till TV4 Nyheterna. Strandhäll anser att Ebba Busch ska tänka igenom om hon kan fortsätta som ledamot.

– Det hade nog var och en av oss gjort om man sitter i Sveriges riksdag om man hade dömts för ett grovt brott , säger Annika Strandhäll.

Uppförandekod

TV4 rapporterar att det i riksdagens regelverk finns en uppförandekod med följande formulering:

– Den offentliga makten utövas under lagarna. För att upprätthålla legitimiteten för denna princip är det lika självklart som viktigt att ledamöterna själva följer de lagar de stiftar.

KD uppger att man följer uppföranderegeln och att man kontrollerat detta med Riksdagsförvaltningen, enligt TV4. Se hela TV-inslaget här.

ANALYS

Ebba Busch erkände igår att hon brutit mot lagen angående den uppmärksammade förtalsfrågan men hon ansåg sig ändå oskyldig och uttryckte sig på ett sätt som kan tolkas som att hon inte ger så mycket för svensk lagstiftning på det aktuella området. Det är ett riskabelt sätt att uttrycka sig på när man är partiledare och kan få följdeffekter om andra tar efter den inställningen.

60 000 kr i böter

En motverkande faktor är dock att hon faktiskt får betala 60 000 kronor i böter vilket är en skarp signal om att oavsett vad man tycker om lagen så gäller den och det tydliga bötesbeloppet lär motverka att folk får för sig att nonchalera lagarna om förtal.

Angående KD:s framtid lär det vara positivt att förtalsfrågan nu är hanterad och att en uppslitande rättegång undviks i och med att Ebba Bush istället valde att erkänna brott – även om hon anser sig oskyldig. Diskussionen som Annika Strandhäll lyfter fram lär fortsätta. Läs mer här.

Foto: Annika Strandhäll, FB, resp. Ebba Busch FB.

[yop_poll id="311"]

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen