RYSSLAND: Konkret hot utfärdat mot Ukraina

2023 03 24

Ryssland riktar ett direkt och allvarligt kärnvapenhot mot Ukraina.

Bakom det hätska uttalandet står expresidenten och numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev, rapporterar Sky News med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Varningen gäller om Ukraina skulle göra ett försök att ta tillbaka den annekterade halvön Krym. En aktion som Ryssland anser skulle legitimera ett svar med “absolut alla vapen”.

Även kärnvapen.

– När det gäller några allvarliga offensiver som involverar ett försök att återta Krym är det helt klart att detta kommer att fungera som grund för användning av alla skyddsmedel, säger Dmitrij Medvedev.

– Inklusive de som tillhandahålls av den grundläggande doktrinen om kärnvapenavskräckning, när användningen av alla typer av vapen mot Ryssland utgör ett hot mot statens existens som sådan.

Intrång i "statens existens"

Expresidenten fortsätter att upprepa budskapet att ett försök att "splittra en del av den ryska staten" skulle vara liktydigt med ett intrång i själva “statens existens”.

– Därför, dra era egna slutsatser, finns det uppenbara skäl för att använda vilka vapen som helst. Absolut vilka som helst, varnar Medvedev och tillägger:

– Jag hoppas att våra “vänner” på andra sidan havet inser detta.

Upprepat mantra

Att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett “existentiellt hot” har länge varit ett mantra som upprepats av Vladimir Putin och den ryska regimen.

– Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till amerikansk tv i början av invasionen.

"Högsta risken på decennier"

Den senaste tiden har flera talespersoner för Putinregimen uttalat sig om att risken för en kärnvapenkonflikt har ökat.

– Jag skulle inte vilja dyka in i en diskussion om huruvida sannolikheten för en kärnvapenkonflikt är hög i dag, men den är högre än något vi har sett under de senaste decennierna. Låt oss uttrycka det så, sade Sergej Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, enligt Reuters tidigare i veckan.

Ett budskap som Medvedev bekräftar. Hotet om en kärnvapenkonflikt “har vuxit”, svarar han på en direkt fråga från en journalist.

Ukrainskt territorium sedan 1954

Krym annekterades olagligt redan 2014. Enligt Putin skedde det med anledning av att skydda etniska ryssar som bor på halvön från “förtryckande högerextremister”.

En regional folkomröstning ägde rum, vars legitimitet fullständigt förkastades av den internationella omvärlden, och resultatet visade att 97 procent av de röstade hade sagt ja till att Krymhalvön skulle anslutas till Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen därefter blev ett faktum förra året har Ukraina vid upprepade tillfällen deklarerat att man tänker återta regionen.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krym. Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har landets president Volodymyr Zelensky framhållit.

Krym var ursprungligen en del av det ryska imperiet, men överlämnades 1954 till Ukraina av den dåvarande sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS MER: Ryskt missillager utslaget på Krymhalvön

LÄS MER: Förutspår slutet för Putin – om Ukraina tar tillbaka Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Stor vändning om Ukraina – Trumps krav i avtalet ryker

2025 04 29

Det omtalade mineralavtalet mellan USA och Ukraina skulle betala tillbaka för pengarna amerikanerna bidragit med i kriget.

Det hävdade USA:s president Donald Trump tidigare i år.

– Vi kommer att få tillbaka våra pengar eftersom det helt enkelt inte är rättvist. Och vi får se, men jag tror att vi är ganska nära en överenskommelse, och vi borde vara nära en överenskommelse, sade Trump på en konferens i februari.

Vändningen: kravet ryker

Nu framkommer att USA inte kommer att begära att Ukraina ska återbetala tidigare bistånd via mineralavtalet, vilket fram till nyligen förespråkats av Trump.

Det bekräftar Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal i ett uttalande, rapporterar Kyiv Post.

– Överenskommelser har nåtts om att avtalet inte inkluderar bistånd som tillhandahållits före undertecknandet, framhåller premiärministern på Telegram.

Kyivs "röda linjer"

Denys Shmyhal antyder också att framsteg görs i att få fram ett avtal och att de juridiska teamen i både Ukraina och USA arbetar för att sätta villkoren.

Han säger också att Kyiv har deklarerat Ukrainas “röda linjer” gentemot USA.

– Juridiska team arbetar med avtalet. Vi gör goda framsteg. Det viktigaste är att vi tydligt har definierat våra röda linjer, avtalet måste uppfylla europeiska skyldigheter och inte heller strida mot Ukrainas konstitution och lagstiftning, uppger Shmyhal.

LÄS MER: Ny överenskommelse på gång – för att “trotsa Trump”

Ukraina: sanktioner avbryts inte

Tidigare har det kommunicerats att Ukrainas EU-ansökan inte ska hindras av det mineralavtal som upprättas mellan USA och det krigsdrabbade landet.

Även ett återuppbyggande av Ukraina finns med  i diskussionerna.

– Ukraina kommer att fortsätta att få stöd från partners, försäkrar Denys Shmyhal.

Han tillägger att länderna dessutom är överens om att USA:s sanktioner mot Ryssland inte ska upphöra.

Sanktioner mot Ryssland är fortfarande ett viktigt påtryckningsmedel, eftersom angriparen ständigt försöker försvaga dem. Vi är överens i den här frågan

LÄS MER: Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Nytt krav i besiktningen på gång – gäller alla bilar över tio år

2025 04 29

EU förbereder en “omfattande översyn av EU:s regler för trafiksäkerheten”.

Alldeles för många äldre fordon är inblandade i olyckor, dödsfall och skador.

Det anser EU-kommissionen som nu går fram med en rad förslag för att förbättra säkerheten i trafiken inom hela unionen, därmed också Sverige.

– De nya reglerna kommer att ta hänsyn till den växande närvaron av elfordon och anpassa sig till ny teknik, framhåller kommissionen i ett uttalande.

Ska besiktigas varje år

Förändringarna bedöms kunna rädda drygt 7 000 liv och förhindra omkring 65 000 allvarliga skador.

Bland de nya reglerna finns bland annat ett krav om att alla personbilar över tio år ska besiktigas varje år.

Idag gäller var fjortonde månad för bilar äldre än fem år i Sverige.

– De föreslagna ändringarna återspeglar EU:s engagemang för säker och hållbar rörlighet samtidigt som fri rörlighet för människor och varor säkerställs, understryker EU.

LÄS MER: Ändrat krav i besiktningen – nytt för i år

Ska upptäcka fusk

EU föreslår också krav på bättre kontroller av bilens assistanssystem, att det ska bli lättare att besiktiga bilen utomlands om man för tillfället bor i ett annat EU-land samt hårdare kontroll av mätarställningen för att upptäcka fusk.

Det sistnämnda problemet handlar om att mätarställningen “rullas” tillbaka för att det ska framstå som att fordonet har kört mindre än vad som är fallet.

– För att bekämpa detta bedrägeri krävs uppdaterade regler, konstaterar EU.

Förslaget går ut på att registrera bilarnas mätarställning i en databas vid såväl besiktning som service eller reparation.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo – anställda kommer förlora jobbet

Transportstyrelsen ska granska

Redan i slutet av förra året talades det om att nya besiktningsregler i förhållande till bilens ålder var på gång. Det handlade då om att ta bort regeln som innebär att fordon äldre än 50 år i vissa fall kan befrias från besiktning.

Just den diskussionen har dock inget med EU:s nuvarande förslag att göra.

Transportstyrelsen har ännu inte tagit ställning till kommissionens utkast på nya regler.

Vi har inte hunnit titta på förslaget mer ingående ännu men om direktivet ändras är det naturligtvis tänkbart att även svensk reglering ska ändras, säger Anders Gunneriusson som är utredare på myndigheten till Vi Bilägare.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen