RYSSLAND: Konkret hot utfärdat mot Ukraina

2023 03 24

Ryssland riktar ett direkt och allvarligt kärnvapenhot mot Ukraina.

Bakom det hätska uttalandet står expresidenten och numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev, rapporterar Sky News med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Varningen gäller om Ukraina skulle göra ett försök att ta tillbaka den annekterade halvön Krym. En aktion som Ryssland anser skulle legitimera ett svar med “absolut alla vapen”.

Även kärnvapen.

– När det gäller några allvarliga offensiver som involverar ett försök att återta Krym är det helt klart att detta kommer att fungera som grund för användning av alla skyddsmedel, säger Dmitrij Medvedev.

– Inklusive de som tillhandahålls av den grundläggande doktrinen om kärnvapenavskräckning, när användningen av alla typer av vapen mot Ryssland utgör ett hot mot statens existens som sådan.

Intrång i "statens existens"

Expresidenten fortsätter att upprepa budskapet att ett försök att "splittra en del av den ryska staten" skulle vara liktydigt med ett intrång i själva “statens existens”.

– Därför, dra era egna slutsatser, finns det uppenbara skäl för att använda vilka vapen som helst. Absolut vilka som helst, varnar Medvedev och tillägger:

– Jag hoppas att våra “vänner” på andra sidan havet inser detta.

Upprepat mantra

Att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett “existentiellt hot” har länge varit ett mantra som upprepats av Vladimir Putin och den ryska regimen.

– Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till amerikansk tv i början av invasionen.

"Högsta risken på decennier"

Den senaste tiden har flera talespersoner för Putinregimen uttalat sig om att risken för en kärnvapenkonflikt har ökat.

– Jag skulle inte vilja dyka in i en diskussion om huruvida sannolikheten för en kärnvapenkonflikt är hög i dag, men den är högre än något vi har sett under de senaste decennierna. Låt oss uttrycka det så, sade Sergej Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, enligt Reuters tidigare i veckan.

Ett budskap som Medvedev bekräftar. Hotet om en kärnvapenkonflikt “har vuxit”, svarar han på en direkt fråga från en journalist.

Ukrainskt territorium sedan 1954

Krym annekterades olagligt redan 2014. Enligt Putin skedde det med anledning av att skydda etniska ryssar som bor på halvön från “förtryckande högerextremister”.

En regional folkomröstning ägde rum, vars legitimitet fullständigt förkastades av den internationella omvärlden, och resultatet visade att 97 procent av de röstade hade sagt ja till att Krymhalvön skulle anslutas till Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen därefter blev ett faktum förra året har Ukraina vid upprepade tillfällen deklarerat att man tänker återta regionen.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krym. Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har landets president Volodymyr Zelensky framhållit.

Krym var ursprungligen en del av det ryska imperiet, men överlämnades 1954 till Ukraina av den dåvarande sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS MER: Ryskt missillager utslaget på Krymhalvön

LÄS MER: Förutspår slutet för Putin – om Ukraina tar tillbaka Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


INIFRÅN VITA HUSET: USA och Ryssland i hemliga förhandlingar

2025 08 26

Ryssland och USA förhandlar bakom stängda dörrar.

Trump-administrationen fortsätter att arbeta för att uppnå ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina, någonting som i nuläget inte ser sannolikt ut.

Nu kommer uppgifter om att USA och Ryssland förhandlar i hemlighet bakom stängda dörrar.

Förhandlingarna ska gälla potentiella nya energiavtal mellan länderna, rapporterar Reuters.

Inifrån Vita huset

Enligt fem källor med insyn i samtalen diskuterar tjänstemän från USA:s och Rysslands regeringar flera energiaffärer vid sidan av förhandlingarna som hölls denna månad i syfte att uppnå fred i Ukraina.

Dessa affärer har lagts fram som incitament för att uppmuntra Kreml att gå med på fred i Ukraina och för att Washington skulle lätta på sanktionerna mot Ryssland, förklarar källorna.

Flera alternativ

Tjänstemännen diskuterar möjligheten att Exxon Mobil skulle kunna återinträda i Rysslands olje- och gasprojekt Sakhalin-1. 

De pratar även om att Ryssland skulle kunna köpa amerikansk utrustning för sina flytande naturgas-projekt, såsom Arctic LNG 2, som är belagt med västerländska sanktioner. 

En annan idé är att USA skulle köpa atomdrivna isbrytare från Ryssland.

– Vita huset ville verkligen komma ut med en stor rubrik efter toppmötet i Alaska, där de skulle kunna tillkännage ett stort investeringsavtal, säger en av källorna.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Senaste från frontlinjen

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna mellan Ryssland och Ukraina.

Ukraina har i dagarna riktat flera drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Under natten till tisdagen har ukrainska styrkor även attackerat ryska logistikanläggningar i ockuperade Krym, rapporterar Sky News.

Flera attacker

Beskedet följer rapporter från den pro-ukrainska Telegram-kanalen "Crimean Wind", som uppgav att drönare har slagit till mot en transformatorstation vid en tågstation i en "precis träff".

De rapporterar också om en attack mot järnvägsinfrastruktur i närliggande Dzjankoj och en möjlig attack mot en oljedepå i samma stad.

Läs mer: Trump hotar många länder

Foto: Official White House Photo by Daniel TorokText: Redaktionen


Biljätte tvärvänder om elbilar

2025 08 26

Biljätten Opel vänder nu om elbilar.

Opel har tidigare upprättat planer på att bara erbjuda elbilar i Europa från och med 2028.

Nu kommer besked om att företaget backar från planen.

Opel ändrar planerna och släpper målsättningen, rapporterar flera tyska medier.

Opel tvärvänder

Opel har avbrutit sina planer på att enbart sälja elbilar i Europa från och med 2028. 

Företaget med säte i Rüsselsheim meddelar nu att de kommer att fortsätta med sin nuvarande "multi-energy"-strategi.

Det innebär att företaget arbetar med att erbjuda fordon som drivs av batterier, laddhybrider eller förbränningsmotorer – ” tills kundernas efterfrågan ändras”.

Målsättning från 2023

Vd Florian Huettl hade meddelat 2028 som måldatum för utfasning av försäljningen av förbränningsmotorer i Europa under 2023. 

Men Opels lönsamhet har fallit under de senaste åren och planerna för en stor batterifabrik vid företagets anläggning i Kaiserslautern har lagts på is.

– Detta behöver inte begränsas till 2028 om efterfrågesidan kräver något annat, framhåller bolaget enligt den tyska nyhetsbyrån DPA.

Läs mer: Krisen förvärras för biljätten – stänger ännu fler fabriker

“Måste anpassa”

Enligt bolaget är det på grund av hur efterfrågan ser ut som beslutet tas.

– Vi håller för närvarande på att se över våra planer och anpassa dem till de nya förutsättningarna, säger en talesperson enligt sajten Electrive.

– Alla i branschen vet att elektrifieringen inte utvecklas i samma takt på alla marknader.

Nya siffror från Sverige

Totalt registrerades 17 684 nya personbilar i Sverige i juli vilket är en ökning med 8 procent jämfört med samma månad förra året. 

Andelen laddbara bilar uppgick i juli till 62,3 procent. 

Av dessa var 34,9 procent elbilar och cirka 27,4 procent laddhybrider.

– De nya tullarna bedöms inte få någon kortsiktig effekt på den svenska fordonsmarknaden, då importtullar till EU än så länge är oförändrade, säger Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Mobility Sweden.

– De högre tullarna mot USA kan medföra sämre lönsamhet för industrin och på sikt påverka utbud och prisbild på den svenska marknaden.

Läs mer: Biljätte stänger stor fabrik efter 64 år

Foto: R. Klank

Text: Redaktionen