RYSSLAND: Diktatorns huvudbry – attentat i hemlandet

2022 05 20

När invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari satte Vladimir Putin in 190 000 soldater.

Nästan tre månader senare beräknas en tredjedel av invasionsstyrkan vara förlorad.

Uppemot 63 000 ryska soldater beräknas ha dödats eller skadats i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Attentat i Ryssland 

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har en serie attentat riktats mot militära byggnader i olika delar av Ryssland.  

Ryska medier rapporterar om avsiktliga mordbränder mot militärkommissariat i Moskva, Omsk, Volgograd och Khanty-Mansi.

"Hemlig mobilisering"

Gärningsmännen använder sig av molotovcocktails för att sätta eld på byggnaderna. Ryska tjänstemän grep två 16-åringar på bar gärning i Moskva, vilket tyder på att ryska medborgare sannolikt är ansvariga för attentaten, uppger ISW.

– Antagligen är molotovcocktailsattackerna en protest mot en ”hemlig mobilisering” som pågår i Ryssland, skriver tankesmedjan.

Det har tidigare rapporterats om att ryska soldater vägrar att åka till Ukraina för att delta i Putinregimens anfallskrig.

Flera attentat

Under förra veckan utfördes fem attentat mot militära byggnader. Totalt ska tolv militärkommissariat attackerats, uppger Oleksiy Gromov, biträdande chef för huvudoperationsavdelningen för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina.

Behöver soldater

Protesterna i Ryssland är dåliga nyheter för diktatorn Vladimir Putin. Rysslands stora förluster behöver ersättas. Men det är lättare sagt än gjort.

Eftersom Putin vägrat att utropa krig mot Ukraina kan han inte massmobilisera reservister och värnpliktiga.

– Det jag ser nu är att man drar sig för att kalla in en storskalig mobilisering, för det är att erkänna att man har gjort fel, och att man nu behöver gå in i ett krig, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI), till SvD.

5 000-6 000 per månad

Enligt Johan Norberg försöker Ryssland febrilt skicka flera soldater till Ukraina, men det går långsamt.

– Så vad man bland annat försöker göra är att tubba värnpliktiga att skriva kontrakt. Då blir de formellt sett kontraktsanställda och kan skickas till kriget, även om de bara har tre månaders utbildning, säger han till SvD och tillägger:

– Jag har sett siffror på att man fått in 5 000–6 000 soldater per månad på det här sättet, men det räcker ju inte för att täcka förlusterna.

Foto: President of Russia Office resp A. Valdivia

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen