Enligt Trafikverket räddar kamerorna omkring 20 liv varje år. Över 70 personer per år räddas dessutom från att bli allvarligt skadade i trafiken, tack vare kamerornas närvaro.

Vanlig myt sprids

Samtidigt som fartkamerorna räddar liv lägger dock vissa bilister ned ett stort arbete på att undvika att bli fångad på bild, trots att man kör för fort.

Nyligen uppmärksammades det till exempel att folk fäster reflextejp på nummerplåten som gör det svårt för kamerorna att fota registreringsskylten.

LÄS MER: Nytt fusk lurar fartkameror – folk slipper böter

Det sprids även en vanligt förekommande myt om att kamerorna ofta inte ens är påslagna.

Men det stämmer inte helt, enligt Trafikverket.

– Nej, alla kameror är alltid igång för själva mätningen av trafiken som passerar. Men registreringen av hastighetsöverträdelser är inte alltid igång, säger Eva Lundberg från myndigheten till P4 Dalarna.

Solskyddet dålig maskering

Ett annat rykte är att föraren framgångsrikt kan maskera sig med solskyddet för att undgå identifiering om man skulle ha råkat bli fångad på bild.

Men även det tycks vara en myt.

– Det är polisen som utreder bilderna. De är väldigt duktiga på att kunna se vem som har kört, även om ansiktet är skymt. Det är ingenting som polisen ser ökar i omfattning, säger Eva Lundberg.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Då blixtrar kameran till

Tidigare har tidningen Vi bilägare kunnat avslöja att kameran blixtrar till vid den magiska gränsen på sex kilometer i timmen över hastighetsgränsen och på 14 meters avstånd.

Att fånga så många som möjligt på bild är Trafikverket och polisen emellertid inte ute efter.

Bara det faktum att kamerorna finns gör att folk saktar ned, vilket är huvudpoängen.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, har Björn Thunblad, samordnare för trafik i region öst, tidigare sagt till SVT vilket också bekräftas även av Eva Lundberg.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Händelsen inträffade under julaftonskvällen.

Lidls entré

Det var på Lidls varuhus i Södertälje som branden bröt ut.

SOS Alarm nåddes av larmet om branden på kvällen.

Enligt Södertörns Brandförsvarsförbund startade branden i en Lidls entré.

– Det är en värmeväxlare som det har varit elfel på, rapporterar vakthavande brandbefäl Michael Jansson till Länstidningen Södertälje.

Öppna lågor
Kunderna som befann sig inne i varuhuset fick hastigt lämna butiken.

– När vi kom dit brann det med öppna lågor, säger vakthavande befäl.

Brandsoldater från två brandstationer larmades till affären.

Han förklarar för tidningen att personalen fick genomföra en utrymning av butiken

Sammantaget ska personalen ha hjälpt sex personer att lämna butikslokalen.

Som tur var lyckades man dock få eldsvådan under kontroll innan den hann sprida sig vidare in i varuhuset.

Ambulans larmades

Under julaftonskvällen höll brandmännen på att ventilera byggnaden.

Enligt Sveriges Radio Södertälje larmades även ambulans till Lidl-varuhuset.

– Men det finns inga rapporter om personskador i nuläget, uppger radiokanalen.

Text: Redaktionen

Besluten är redan fattade, men det är först vid årsskiftet som de börjar gälla i praktiken.

En del av dem påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Inga kläder i restavfallet

Bland de mer uppmärksammade lagförändringarna finns den som kommer börja kräva att hushåll sorterar textilavfall separat.

Med andra ord får du inte längre slänga exempelvis kläder eller väskor i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) när de nya reglerna togs fram.

LÄS MER: Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

Anställda ska rapporteras

En annan av de nya lagarna som många behöver förhålla sig till är att anställda nu kommer att bli rapporterade till Skatteverket av sina arbetsgivare när de har varit hemma på grund av vård av sjukt barn, så kallad vab, eller föräldraledighet.

Syftet är att stoppa bidragsfusk genom att chefen en gång i månaden lämnar in uppgifter till myndigheten  om vem som varit borta från jobbet av ovanstående skäl.

– Vi måste stoppa bidragsfusket i vårt välfärdssystem, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot när förslaget lyftes i somras.

LÄS MER: Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

Skatter sänks

Den tredje av de mer vardagsnära lagförändringarna är att skatten sänks på bensin och diesel. 

Beslutet fattades efter att regeringen och SD höjde reduktionsplikten i höstas.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Dessutom stärks jobbskatteavdraget och marginalskatten minskar för folk med högre inkomster. Även pensionärer får lägre skatt.

Övriga lagar som börjar gälla från och med 1 januari 2025 är:

- Anonyma vittnen

- Slopat tillstånd för att öppna hotell eller pensionat

- Uppvärmda byggnader som ej är bostadshus och har fler än 20 p-platser ska ha minst en laddstolpe för elfordon

- Föräldrabalken ändras och stärker rättigheterna för barn

- Blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, kommer att bli dyrare

- Rut- och rotavdrag stramas åt och får ett gemensamt tak på 50 000 kronor. Maximalt avdrag för båda är 75 000 kronor.

Foto: J. Studler

Text: Redaktionen