RAPPORT: Här är skatten många svenskar inte vet att de betalar

2024 04 29

Fyra branschaktörer i Sverige är mycket kritiska till en av landets mer bortglömda skatter.

ElektronikBranschen, TechSverige, Teknikföretagen och Dataspelsbranschen har samtliga skrivit under en gemensam rapport som går till kraftigt angrepp mot en höjd elektronikskatt.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, onödigt dyra priser för konsumenterna och den minskar sysselsättningen. Regeringen måste avskaffa skatten nu, säger Pernilla Enebrink, vd ElektronikBranschen.

"Motverkar sitt syfte"

De fyra aktörerna lyfter nu en rad problem som man anser att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, för med sig.

Bland annat menar man att konsumenter helt i onödan tvingas köpa mindre hållbara produkter än vad man hade gjort annars.

– Skatten motverkar sitt syfte genom att kunder tenderar att välja billigare, mindre hållbara och miljövänliga produkter på grund av den ökade kostnaden som skatten för med sig, Mattias Lindahl, professor i EcoDesign vid Linköpings universitet och ledamot i Delegationen för cirkulär ekonomi, i ett pressmeddelande.

– Vilket strider mot det ursprungliga målet som jag tolkat det, att främja inköp av mer hållbara och miljövänliga alternativ.

"Få vet om"

Enligt ElektronikBranschen är det många som inte ens känner till skatten eller summorna man betalar när man köper en vara i en butik.

– Få konsumenter vet att när de exempelvis köper en monitor för 2 000 kronor betalar de 670 kronor i elektronikskatt, framhåller organisationen som exempel.

Utöver utebliven miljönytta, effekt på produktionen och stora prisökningar flaggar rapporten även för att köp flyttar till utlandet och att den svenska konkurrenskraften försämras.

– Skattehöjningar under 2023 har ökat skattebördan med över en miljard kronor på årsbasis, i strid med de uttalade avsikterna från lagstiftaren, påtalar ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten.

Enligt ElektronikBranschen väntas en skattehöjning på totalt 71 procent, motsvarande en miljard, under 2023/2024 jämfört med 2022.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade i höstas att “man inte kan göra allt” när skatten fanns kvar i den budget som då presenterades.

– Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa hon till Aftonbladet.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionne

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

JUST NU: Razzior mot bostäder – ryssar hamstrar

2026 07 20

Ryska bostäder genomsöks.

Ryska myndigheter har börjat söka igenom privata bostäder och garage.

Detta efter att en växande kris i landet fått invånare att börja hamstra en viktig vara, rapporterar RBC Ukraine.

Letar efter gömda lager

Ryska myndigheter i Pskovregionen har inlett inspektioner av privata hem och garageföreningar för att hitta bensin som invånare har börjat samla på sig.

Bakgrunden är den pågående bränslebristen i flera delar av landet, där oro för framtida leveranser har fått vissa ryssar att fylla på egna lager.

Enligt regionens guvernör Michail Vedernikov har kontrollerna avslöjat betydande mängder bränsle som förvarats i garage.

– Sådan lagring bryter mot brandsäkerhetsreglerna, säger Vedernikov enligt RBC Ukraine.

Myndigheterna bekräftar att de ska införa åtgärder mot de personer som brutit mot reglerna.

De riskerar böter på mellan 5 000 och 15 000 rubel, cirka 600 - 1 900 svenska kronor.

Flera regioner har rapporterat problem med leveranser, stigande priser och brist på vissa typer av bensin.

Raffinaderier under press

Rysslands bränslemarknad har under de senaste månaderna utsatts för allt större påfrestningar efter upprepade ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier och bränsleanläggningar.

Attackerna har stört produktionen vid flera anläggningar och bidragit till problem med landets inhemska drivmedelsförsörjning.

Som en följd av detta har ryska myndigheter infört ransonering i flera regioner, samtidigt som de försöker försäkra befolkningen om att situationen är under kontroll.

Flera uppgifter hävdar även att Ryssland har tvingats importera bensin för att klara av den rådande krisen i landet.

Kreml nekar

Ryska myndigheter har vid flera tillfällen hävdat att bränslemarknaden har stabiliserats, att leveranserna av oljeprodukter har ökat samt att det inte råder en akut bensinkris i landet.

– Allt pekar på att Kreml förbereder sig, inte för att lösa krisen, utan för att hantera sin långsiktiga existens. Regimens huvudmål är inte att återställa marknadsförsörjningen fullt ut, utan att undvika avbrott i strategiskt viktiga sektorer, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (SZRU), skriver RBC Ukraine.

Enligt SZRU syftar regeringens besked om en normalisering av marknaden främst till att skapa en bild av stabilitet.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen