24 augusti 2026

RAPPORT: Här är skatten många svenskar inte vet att de betalar

2024 04 29

Fyra branschaktörer i Sverige är mycket kritiska till en av landets mer bortglömda skatter.

ElektronikBranschen, TechSverige, Teknikföretagen och Dataspelsbranschen har samtliga skrivit under en gemensam rapport som går till kraftigt angrepp mot en höjd elektronikskatt.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, onödigt dyra priser för konsumenterna och den minskar sysselsättningen. Regeringen måste avskaffa skatten nu, säger Pernilla Enebrink, vd ElektronikBranschen.

"Motverkar sitt syfte"

De fyra aktörerna lyfter nu en rad problem som man anser att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, för med sig.

Bland annat menar man att konsumenter helt i onödan tvingas köpa mindre hållbara produkter än vad man hade gjort annars.

– Skatten mot­verkar sitt syfte genom att kunder tenderar att välja billigare, mindre hållbara och miljövänliga produkter på grund av den ökade kostnaden som skatten för med sig, Mattias Lindahl, professor i EcoDesign vid Linköpings universitet och ledamot i Delegationen för cirkulär ekonomi, i ett pressmeddelande.

– Vilket strider mot det ursprungliga målet som jag tolkat det, att främja inköp av mer hållbara och miljövänliga alternativ.

"Få vet om"

Enligt ElektronikBranschen är det många som inte ens känner till skatten eller summorna man betalar när man köper en vara i en butik.

– Få konsumenter vet att när de exempelvis köper en monitor för 2 000 kronor betalar de 670 kronor i elektronikskatt, framhåller organisationen som exempel.

Utöver utebliven miljönytta, effekt på produktionen och stora prisökningar flaggar rapporten även för att köp flyttar till utlandet och att den svenska konkurrenskraften försämras.

– Skattehöjningar under 2023 har ökat skattebördan med över en miljard kronor på årsbasis, i strid med de uttalade avsikterna från lagstiftaren, påtalar ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten.

Enligt ElektronikBranschen väntas en skattehöjning på totalt 71 procent, motsvarande en miljard, under 2023/2024  jämfört med 2022.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade i höstas att “man inte kan göra allt” när skatten fanns kvar i den budget som då presenterades.

– Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa hon till Aftonbladet.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionne


4 oktober 2026

UPPGIFTER: C har gett upp hoppet

2026 10 05

Centerpartiets invit till S, V och Mp vittnar om en uppgiven förhoppning.

C gick till val med förhoppning om en mittenregering under kommande mandatperiod. Varken SD eller V skulle ges inflytande i en sådan konstellation, var beskedet från partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist (C).

– Ytterkanternas politik gör inte Sverige rikare. Mittenalternativet är ett alternativ för alla de väljare som vet att tillväxt är en förutsättning för jobb, både i dag och i morgon, sade hon i ett uttalande inför valet.

”Kommer förändras i grunden”

Ambitionen från C har varit att bryta isär de två blocken som formerats i svensk politik. Det finns ett tredje spår som har starkt stöd bland väljarna, menade partiet.

– Vi ser att det här valet kommer att förändra svensk politik i grunden. Vi är redo att vara drivande för en förändring som ger Sverige en stabil regering i mitten, sade partisekreterare Hannes Hervieu (C), under valveckan.

Verkar ha gett upp

I fredags bjöd C-ledaren in sina partiledarkollegor i S, V och Mp till möte. Ett steg som tyder på att partiet har övergett sin förhoppning om en mittenregering, menar statsvetare Tommy Möller vid Stockholms universitet, rapporterar SR.

– Ja, jag tolkar det som att Centerpartiet, som ju har en nyckelroll här, är på väg att inse att det huvudspår som man har haft hela tiden, alltså en mittenbaserad regering där inget av ytterkantspartierna ingår, inte är möjlig i nuläget, säger han till radion.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Svårlöst läge

V har ställt ett ultimatum i regeringsförhandlingarna. Partiet kommer inte stödja en statsminister som inte ger dem ministerposter. C vägrar att ge sitt stöd till en regering där V sitter med. Läget för Magdalena Andersson (S), som fått i uppdrag att sondera möjligheten att bilda regering, ter sig tämligen låst, anser statsvetaren.

– Det här tillhör ju kategorin med de allra svåraste nötterna att knäcka så att säga. Det är svårt att tänka sig att något av partierna skulle vika ner sig som det ser ut nu, men förr eller senare måste det ske, säger Tommy Möller, till radion.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


4 oktober 2026

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen