BEKRÄFTAD SKATTESMÄLL: Har ökat med 71 procent – slår mot konsumenter

2024 02 21

Hemelektronik blir allt dyrare för konsumenter.

Det uppger ElektronikBranschen i en ny rapport.

Branschorganisationen har granskat siffror från Skatteverket som visar att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, har ökat kraftigt de senaste två åren.

– Regeringen har ökat skatteuttaget för elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, med totalt 71 procent under två år, framhåller organisationen i ett uttalande.

 Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Dyrare hemelektronik till ingen nytta, säger hon.

Enebrink menar att elektronikskatten  ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen.

Hon har tidigare kallat skattehöjningen för ”obegriplig” och framhållit att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten.

Skattens nya utformning innebär i princip att alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Lagändringen innebar att rätten till avdrag minskade kraftigt för samtliga produkter och därmed har skatteuttaget ökat, skriver ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till siffror från Skatteverket som visar att skatteuttaget för elektronikskatten till följd av ändringarna ökade med 49 procent (motsvarande 468 miljoner kronor) under andra halvåret 2023, jämfört med samma period året innan. På årsbasis innebär det en ökning med 937 miljoner kronor. 

Trenden väntas fortsätta under 2024.

– Uppskattningen är att elektronikskatten under 2024 drar in 2,7 miljarder, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor, uppger ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta kemikalieskatten

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 534,53 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skatteverket: Växande misstag i deklarationen – nästan alla har gjort fel

2024 05 16

En relativt ny form av redovisning har börjat dyka upp i folks deklarationer.

Och det handlar om stora vinster värda miljardbelopp som inte beskattas.

"Många svenskar"

Så sent som 2013 handlade det enbart om drygt 100 personer per år. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart.

Omkring 8 000 personer på åtta år deklarerar nu försäljning av kryptovalutor. 

Totalt har deklarerade försäljningsbelopp stigit från 36 miljoner år 2013 till hisnande 19 miljarder kronor 2021. De sammanlagda deklarerade vinsterna har samtidigt ökat från 10 miljoner till 2,7 miljarder under samma period.

– Många svenskar har gjort stora vinster på kryptovalutor under samma period men få har skattat för vinstpengarna, konstaterar dock Skatteverket i en ny rapport.

90 procent gör fel

Det växande skattefelet är enormt i sitt eget sammanhang. Drygt 90 procent bedöms gör fel, vilket motsvarar 1,5 miljarder kronor. 

De deklarerade försäljningarna av kryptotillgångar utgör ungefär en tiondel av de uppskattade totala försäljningarna, säger Lina Andersson, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket, i en kommentar.

Enbart 5 procent deklarerar alls

Och det är de som gör störst vinster som i störst grad missar att deklarera ordentligt. Enligt Skatteverket står personerna med de tio procent högsta försäljningsbeloppen för nästan tre fjärdedelar av skattefelet, medan de 50 procent lägsta beloppen bara står för “en försumbar” del av felet.

– Antal personer som redovisar försäljning av kryptovalutor har ökat fram till 2021 men det är fortfarande bara 5 procent av de svenskar som sålt kryptovalutor som deklarerat sin försäljning, säger Anna Olofsson, specialist kryptobeskattning på Skatteverket.

Viktigt för Skatteverket

Även om det fortfarande är en relativt liten grupp är de nya uppgifterna av mycket högt värde för Skatteverket. 

Hittills har myndigheten haft begränsad kunskap om omfattningen av skattefel kopplat till redovisning av kryptovaluta.

– Den är också intressant för andra länders skattemyndigheter då Skatteverkets analysenhet är en av de första att bedöma skattefelet från handel med kryptovalutor och rapporten därför kan användas som underlag för andra skattemyndigheters bedömningar, säger Lina Andersson, analytiker på Skatteverket.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen


Oväntat hälsolarm i Turkiet – turister panikslagna

2024 05 15

En hälsovarning har utfärdats på en populär turistort i Turkiet. 

Marmaris i södra Turkiet är ett av svenskarnas favoritresmål när sommarsemestern ska bokas.

Platsen var dock i veckan föremål för ett plötsligt hälsolarm efter att en samling brittiska turister orsakade “panik” bland strandbesökare på den Egeiska kusten, rapporterar Daily Mail.

Turisterna hade nämligen vadat ut i havet vid en folkrik strand och börjat sprida askan av en död släkting i vattnet.

– Hälsomyndigheterna inledde en hastig undersökning och tog vattenprover efter reaktioner från den oroliga lokalbefolkningen efter måndagens ceremoni, uppger den brittiska tidningen.

Utredningen har skyndats på efter att man även varnat för att askan i skulle kunna äventyra hälsan bland andra som badar i samma vatten.

Inte lagligt

Turistgruppen från de brittiska öarna hade med avsikt rest till den aktuella platsen, som går under namnet Uzunyalistranden.

Enligt de anhöriga var det en särskild plats för den avlidna familjemedlemmen.

Men kremering är inte lagligt i Turkiet och det finns dessutom restriktioner för att begränsa införsel av aska till landet.

De som har försökt gå den lagliga vägen har ofta stött på stort byråkratiskt motstånd.

– Det tog mig nästan två år att få tillstånd från den brittiska flygplatsen, flygbolaget, den turkiska flygplatsen, den turkiska regeringen, turkiska lokala tjänstemän, de viktigaste moskérepresentanterna, den turkiska polisen och de lokala hamnmyndighetenra, framhåller en annan britt som ville sprida sin frus aska i Turkiet.

Kremerades av misstag

Det turkiska svenskparadiset beskrivs av resebyråer som “Turkiet när det visar sig från sin allra vackraste sida”.

Marmaris lockar årligen mängder av besökare, såväl inhemsk som internationell, med sköna bad längs vackra grovkorniga sandstränder, en charmig marina och en trevlig stad med ett tilltalande folkliv, skriver exempelvis Solresor.

Bakgrunden till att kremering inte är tillåtet i landet hittas i islamisk lag. Det blev exempelvis väldigt känsligt när en turkisk man av misstag kremerades på ett sjukhus i tyska Hannover 2022.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen