PUTINS SKRÄCKSCENARIO: Sorgen kan övergå i motstånd

2022 10 17

De första likkistorna med nyrekryterade reservister från Putins ”partiella mobilisering” har börjat anlända till Ryssland från Ukraina.

Det rapporterar brittiska The Guardian med hänvisning till officiella uppgifter från Ryssland.

I kistorna ligger ”vanliga ryssar”, som i slutet av februari lovades en snabb "särskild militär operation”. Drygt åtta månader senare skickades rekryterna till krigets fasor, helt utan förberedelser.

På torsdagen tillkännagav Tjeljabinsk-regionen att fem mobiliserade soldater har dödats på slagfältet. På lördagen kom rapporter om att fyra män från regionen Krasnojarsk har dött.

Ytterligare 14 dog innan de nådde fronten. Några begick självmord, några avled av hjärtattacker och andra åkommor, rapporterar BBC Russia.  

– Familjemedlemmar till männen har utryckt att några av männen hade lovats två månaders träning innan de skulle skickas till frontlinjen, skriver The Guardian.

Stor ilska

En av flera som skickades till fronten är Alexei Martynov, 28. Han var anställd på en rysk myndighet när han fick ordern om inkallelse den 23 september. Drygt tre veckor senare, den 10 oktober, var han död.

Det fick bland annat Natalya Loseva, biträdande redaktionschef för statskontrollerade tv-kanalen Russia Today, att reagera.

– Han hade ingen stridserfarenhet. Ändå skickades han till fronten efter tio dagar. Militärledningen måste sluta ljuga nu, skrev tv-profilen i ett argt inlägg på sina sociala medier.

Martynovs död har även resulterat i att flera statsanställda i Moskva har sagt upp sig i protest mot den pågående mobiliseringen, uppger The Guardian.

Protester mot militärledningen 

Det är inte första gången som ryska medborgare protesterar mot regimens militära order.

Efter Rysslands diktator Vladimir Putins besked om en ”delvis mobilisering” i landet bröt protester ut i flera ryska städer.

Ilskan mot den kaosartade mobiliseringen och motgångarna på slagfältet i Ukraina har även spridit sig högts upp i den ryska hierarkin.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och den paramilitära organisationen Wagners grundare Jevgenij Prigozhin har pekat ut enskilda befälhavare som direkt ansvariga för de ryska misslyckandena.

Putin har i sin tur skuldbelagt försvarsdepartementet för den turbulenta mobiliseringen.

Motstånd mot regimen

 Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att ilskan snart kan orsaka problem för Putin och den ryska regimen.

– Varje stupad soldat har ett politiskt pris, och frågan är när sorgen övergår i ilska och motstånd mot kriget och rent av regimen. Tidigare kunde många titta bort men nu är det allt mer påtagligt. Kriget tillhör nu alla ryssar, från att tidigare ha varit någonting som delar av eliten höll på med, säger han till DN.

Han tillägger:

– Den som har förlorat sitt barn har kanske inte längre något, eller åtminstone mycket mindre, att förlora. Å ena sidan kan många bli förbannade och känna ”varför ska min man” eller ”min pappa dö”.  Men å andra sidan kan det få motsatt effekt. Att människor fylls av känslan att ”de där jävla ukrainarna, nu ska de allt få”,

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen