PUTINS SKRÄCKSCENARIO: Sorgen kan övergå i motstånd

2022 10 17

De första likkistorna med nyrekryterade reservister från Putins ”partiella mobilisering” har börjat anlända till Ryssland från Ukraina.

Det rapporterar brittiska The Guardian med hänvisning till officiella uppgifter från Ryssland.

I kistorna ligger ”vanliga ryssar”, som i slutet av februari lovades en snabb "särskild militär operation”. Drygt åtta månader senare skickades rekryterna till krigets fasor, helt utan förberedelser.

På torsdagen tillkännagav Tjeljabinsk-regionen att fem mobiliserade soldater har dödats på slagfältet. På lördagen kom rapporter om att fyra män från regionen Krasnojarsk har dött.

Ytterligare 14 dog innan de nådde fronten. Några begick självmord, några avled av hjärtattacker och andra åkommor, rapporterar BBC Russia.  

– Familjemedlemmar till männen har utryckt att några av männen hade lovats två månaders träning innan de skulle skickas till frontlinjen, skriver The Guardian.

Stor ilska

En av flera som skickades till fronten är Alexei Martynov, 28. Han var anställd på en rysk myndighet när han fick ordern om inkallelse den 23 september. Drygt tre veckor senare, den 10 oktober, var han död.

Det fick bland annat Natalya Loseva, biträdande redaktionschef för statskontrollerade tv-kanalen Russia Today, att reagera.

– Han hade ingen stridserfarenhet. Ändå skickades han till fronten efter tio dagar. Militärledningen måste sluta ljuga nu, skrev tv-profilen i ett argt inlägg på sina sociala medier.

Martynovs död har även resulterat i att flera statsanställda i Moskva har sagt upp sig i protest mot den pågående mobiliseringen, uppger The Guardian.

Protester mot militärledningen 

Det är inte första gången som ryska medborgare protesterar mot regimens militära order.

Efter Rysslands diktator Vladimir Putins besked om en ”delvis mobilisering” i landet bröt protester ut i flera ryska städer.

Ilskan mot den kaosartade mobiliseringen och motgångarna på slagfältet i Ukraina har även spridit sig högts upp i den ryska hierarkin.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och den paramilitära organisationen Wagners grundare Jevgenij Prigozhin har pekat ut enskilda befälhavare som direkt ansvariga för de ryska misslyckandena.

Putin har i sin tur skuldbelagt försvarsdepartementet för den turbulenta mobiliseringen.

Motstånd mot regimen

 Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att ilskan snart kan orsaka problem för Putin och den ryska regimen.

– Varje stupad soldat har ett politiskt pris, och frågan är när sorgen övergår i ilska och motstånd mot kriget och rent av regimen. Tidigare kunde många titta bort men nu är det allt mer påtagligt. Kriget tillhör nu alla ryssar, från att tidigare ha varit någonting som delar av eliten höll på med, säger han till DN.

Han tillägger:

– Den som har förlorat sitt barn har kanske inte längre något, eller åtminstone mycket mindre, att förlora. Å ena sidan kan många bli förbannade och känna ”varför ska min man” eller ”min pappa dö”.  Men å andra sidan kan det få motsatt effekt. Att människor fylls av känslan att ”de där jävla ukrainarna, nu ska de allt få”,

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen