PUTINS SKRÄCKSCENARIO: Sorgen kan övergå i motstånd

2022 10 17

De första likkistorna med nyrekryterade reservister från Putins ”partiella mobilisering” har börjat anlända till Ryssland från Ukraina.

Det rapporterar brittiska The Guardian med hänvisning till officiella uppgifter från Ryssland.

I kistorna ligger ”vanliga ryssar”, som i slutet av februari lovades en snabb "särskild militär operation”. Drygt åtta månader senare skickades rekryterna till krigets fasor, helt utan förberedelser.

På torsdagen tillkännagav Tjeljabinsk-regionen att fem mobiliserade soldater har dödats på slagfältet. På lördagen kom rapporter om att fyra män från regionen Krasnojarsk har dött.

Ytterligare 14 dog innan de nådde fronten. Några begick självmord, några avled av hjärtattacker och andra åkommor, rapporterar BBC Russia.

– Familjemedlemmar till männen har utryckt att några av männen hade lovats två månaders träning innan de skulle skickas till frontlinjen, skriver The Guardian.

Stor ilska

En av flera som skickades till fronten är Alexei Martynov, 28. Han var anställd på en rysk myndighet när han fick ordern om inkallelse den 23 september. Drygt tre veckor senare, den 10 oktober, var han död.

Det fick bland annat Natalya Loseva, biträdande redaktionschef för statskontrollerade tv-kanalen Russia Today, att reagera.

– Han hade ingen stridserfarenhet. Ändå skickades han till fronten efter tio dagar. Militärledningen måste sluta ljuga nu, skrev tv-profilen i ett argt inlägg på sina sociala medier.

Martynovs död har även resulterat i att flera statsanställda i Moskva har sagt upp sig i protest mot den pågående mobiliseringen, uppger The Guardian.

Protester mot militärledningen

Det är inte första gången som ryska medborgare protesterar mot regimens militära order.

Efter Rysslands diktator Vladimir Putins besked om en ”delvis mobilisering” i landet bröt protester ut i flera ryska städer.

Ilskan mot den kaosartade mobiliseringen och motgångarna på slagfältet i Ukraina har även spridit sig högts upp i den ryska hierarkin.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och den paramilitära organisationen Wagners grundare Jevgenij Prigozhin har pekat ut enskilda befälhavare som direkt ansvariga för de ryska misslyckandena.

Putin har i sin tur skuldbelagt försvarsdepartementet för den turbulenta mobiliseringen.

Motstånd mot regimen

Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att ilskan snart kan orsaka problem för Putin och den ryska regimen.

– Varje stupad soldat har ett politiskt pris, och frågan är när sorgen övergår i ilska och motstånd mot kriget och rent av regimen. Tidigare kunde många titta bort men nu är det allt mer påtagligt. Kriget tillhör nu alla ryssar, från att tidigare ha varit någonting som delar av eliten höll på med, säger han till DN.

Han tillägger:

– Den som har förlorat sitt barn har kanske inte längre något, eller åtminstone mycket mindre, att förlora. Å ena sidan kan många bli förbannade och känna ”varför ska min man” eller ”min pappa dö”. Men å andra sidan kan det få motsatt effekt. Att människor fylls av känslan att ”de där jävla ukrainarna, nu ska de allt få”,

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen