PUTINS SKRÄCKSCENARIO: Sorgen kan övergå i motstånd

2022 10 17

De första likkistorna med nyrekryterade reservister från Putins ”partiella mobilisering” har börjat anlända till Ryssland från Ukraina.

Det rapporterar brittiska The Guardian med hänvisning till officiella uppgifter från Ryssland.

I kistorna ligger ”vanliga ryssar”, som i slutet av februari lovades en snabb "särskild militär operation”. Drygt åtta månader senare skickades rekryterna till krigets fasor, helt utan förberedelser.

På torsdagen tillkännagav Tjeljabinsk-regionen att fem mobiliserade soldater har dödats på slagfältet. På lördagen kom rapporter om att fyra män från regionen Krasnojarsk har dött.

Ytterligare 14 dog innan de nådde fronten. Några begick självmord, några avled av hjärtattacker och andra åkommor, rapporterar BBC Russia.

– Familjemedlemmar till männen har utryckt att några av männen hade lovats två månaders träning innan de skulle skickas till frontlinjen, skriver The Guardian.

Stor ilska

En av flera som skickades till fronten är Alexei Martynov, 28. Han var anställd på en rysk myndighet när han fick ordern om inkallelse den 23 september. Drygt tre veckor senare, den 10 oktober, var han död.

Det fick bland annat Natalya Loseva, biträdande redaktionschef för statskontrollerade tv-kanalen Russia Today, att reagera.

– Han hade ingen stridserfarenhet. Ändå skickades han till fronten efter tio dagar. Militärledningen måste sluta ljuga nu, skrev tv-profilen i ett argt inlägg på sina sociala medier.

Martynovs död har även resulterat i att flera statsanställda i Moskva har sagt upp sig i protest mot den pågående mobiliseringen, uppger The Guardian.

Protester mot militärledningen

Det är inte första gången som ryska medborgare protesterar mot regimens militära order.

Efter Rysslands diktator Vladimir Putins besked om en ”delvis mobilisering” i landet bröt protester ut i flera ryska städer.

Ilskan mot den kaosartade mobiliseringen och motgångarna på slagfältet i Ukraina har även spridit sig högts upp i den ryska hierarkin.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och den paramilitära organisationen Wagners grundare Jevgenij Prigozhin har pekat ut enskilda befälhavare som direkt ansvariga för de ryska misslyckandena.

Putin har i sin tur skuldbelagt försvarsdepartementet för den turbulenta mobiliseringen.

Motstånd mot regimen

Johan Norberg, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att ilskan snart kan orsaka problem för Putin och den ryska regimen.

– Varje stupad soldat har ett politiskt pris, och frågan är när sorgen övergår i ilska och motstånd mot kriget och rent av regimen. Tidigare kunde många titta bort men nu är det allt mer påtagligt. Kriget tillhör nu alla ryssar, från att tidigare ha varit någonting som delar av eliten höll på med, säger han till DN.

Han tillägger:

– Den som har förlorat sitt barn har kanske inte längre något, eller åtminstone mycket mindre, att förlora. Å ena sidan kan många bli förbannade och känna ”varför ska min man” eller ”min pappa dö”. Men å andra sidan kan det få motsatt effekt. Att människor fylls av känslan att ”de där jävla ukrainarna, nu ska de allt få”,

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt besked från V – inför mötet med C

2026 10 04

V kommer med besked efter att C bjudit in de rödgröna partierna till samtal.

Magdalena Anderssons (S) första sonderingsförsök fallerade, och slutade med att S-ledaren i början av veckan lämnade tillbaka uppdraget till talmannen.

Det föregicks av att V meddelat att man skulle ställa sig bakom M-kandidaten Anderas Norlén i talmansvalet, istället för att stödja S kandidat Johanna Haraldsson.

Andreas Norlén valdes således, och i slutet av veckan gav han åter sonderingsuppdraget till Magdalena Andersson.

V ger besked

Under fredagseftermiddagen gick Elisabeth Thand Ringqvist (C) ut och bjöd in S, V och Mp till samtal, med förhoppningen att diskussionerna ska kunna tas vidare.

Alla tre partierna har tackat ja, men inför mötena kommer nu ett besked från V. Det är inte aktuellt att förhandla sakpolitik förrän regeringsfrågan är löst, meddelar paritets ekonomiska talesperson Ida Gabrielsson (V).

– V kan givetvis ha sakpolitiska seminarium men vi har inga sakpolitiska förhandlingar innan vi har löst vad målet med förhandlingarna är och vilka som ska genomföra det vi kommit överens om, fastslår hon i ett inlägg på X.

– Det tror jag dom flesta som har förhandlat är eniga om att man måste ha klargjort först.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Behöver samtliga

De fyra partierna som varit i opposition under de senaste fyra åren fick tillsammans 176 riksdagsmandat i årets val. Tidöpartierna fick gemensamt 173 mandat.

V står för 30 av de rödgröna mandaten och kräver ministerposter. C står för 25 av dem och vägrar stödja en regering där V sitter med. Med tanke på det jämna läget behöver Magdalena Andersson stöd från båda partierna för att kunna bilda regering.

Samtidigt har högersidan kommit med inviter till C att stödja en regeringsbildning med Ulf Kristersson (M) i spetsen. Från V tycker man att det är hög tid för C att välja sida.

– Märkligt att se hur högerfolk inte verkar vilja att C ska välja? Jag tänker tvärtom, uppger Ida Gabrielsson i inlägget.

– Ingen tjänar på att C aldrig väljer sida. Oavsett om man är höger eller vänster så borde man anse att det är bättre om C nu efter över åtta år äntligen avgör på vilken sida dom står.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Centerpartiet resp Socialdemokraterna resp Agnus Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen