Putin vänder sig direkt till Erdoğan – dramatiskt besked närmar sig

2024 09 26

Turkiet ser ut att vara ett steg närmare att gå med i organisationen BRICS.

Detta efter att Rysslands diktator Vladimir Putin gett besked om att han förväntar sig att Recep Tayyip Erdoğan dyker upp på ett medlemsmöte i den ryska staden Kazan om en månad.

Enligt Putin har de två ledarna avsatt en enskild sammankomst en dag efter att toppmötet officiellt gått av stapeln.

– I oktober kommer vi att ses igen i Kazan (Ryssland) på BRICS toppmöte. Jag har ett separat möte planerat med honom, bekräftar Putin enligt AFP.

Aldrig skett tidigare

BRICS består av några av världens mest brutala diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Inget Natoland har någonsin tidigare blivit medlem i organisationen, som beskrivs som en motvikt till den västledda globala ordningen.

Och nu närmar sig det historiska beskedet.

– Vår president har många gånger uttalat att vi vill bli en BRICS-medlem. Processen är nu igång, säger en talesperson för Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), Turkiets största parti, till nyhetsbyrån

Erdoğan: Vägen framåt

Redan i början av september stod det klart att Turkiet formellt ansökt om att gå med i BRICS.

Enligt presidenten är det den bästa vägen framåt för den turkiska nationen.

– Erdoğans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst, rapporterade Bloomberg vid tillfället.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato.

Experten: Kan inte vara kvar i Nato

Turkiet har deltagit i ett BRICS-möte tidigare, närmare bestämt det som ägde rum i Sydafrika 2018.

Parallellt har man sedan 2005, utan att komma i mål, förhandlat om att gå med i EU.

En vecka efter beskedet om att man vill gå med i BRICS stod det även klart att Turkiet siktar på medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) – en organisation som grundades av bland annat Ryssland och Kina och som samarbetar både inom ekonomiska och försvarspolitiska områden.

Ett besked som tagits emot med stor oro inom Nato, rapporterade Newsweek.

– Att gå med i SCO är ett ”stort nej” för ett Natoland. Det är två ömsesidigt motsatta organisationer, sade Sinan Ciddi, Turkietexpert vid den Washington-baserade tankesmedjan Foundation for Defense of Democracies (FDD), till tidningen.

Fakta: Nuvarande medlemsländer i BRICS

  • Ryssland
  • Kina
  • Iran
  • Brasilien
  • Egypten
  • Indien
  • Sydafrika
  • Saudiarabien
  • Etiopien
  • Förenade Arabemiraten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen