Putin vänder sig direkt till Erdoğan – dramatiskt besked närmar sig

2024 09 26

Turkiet ser ut att vara ett steg närmare att gå med i organisationen BRICS.

Detta efter att Rysslands diktator Vladimir Putin gett besked om att han förväntar sig att Recep Tayyip Erdoğan dyker upp på ett medlemsmöte i den ryska staden Kazan om en månad.

Enligt Putin har de två ledarna avsatt en enskild sammankomst en dag efter att toppmötet officiellt gått av stapeln.

– I oktober kommer vi att ses igen i Kazan (Ryssland) på BRICS toppmöte. Jag har ett separat möte planerat med honom, bekräftar Putin enligt AFP.

Aldrig skett tidigare

BRICS består av några av världens mest brutala diktaturer som Kina, Ryssland och Iran.

Inget Natoland har någonsin tidigare blivit medlem i organisationen, som beskrivs som en motvikt till den västledda globala ordningen.

Och nu närmar sig det historiska beskedet.

– Vår president har många gånger uttalat att vi vill bli en BRICS-medlem. Processen är nu igång, säger en talesperson för Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), Turkiets största parti, till nyhetsbyrån

Erdoğan: Vägen framåt

Redan i början av september stod det klart att Turkiet formellt ansökt om att gå med i BRICS.

Enligt presidenten är det den bästa vägen framåt för den turkiska nationen.

– Erdoğans administration anser att den geopolitiska tyngdpunkten håller på att flyttas bort från välutvecklade ekonomier i väst, rapporterade Bloomberg vid tillfället.

– Den diplomatiska riktningsförändringen återspeglar Turkiets strävan efter att stärka sina band med samtliga sidor i en multipolär värld, samtidigt som man uppfyller sina skyldigheter som en nyckelmedlem i Nato.

Experten: Kan inte vara kvar i Nato

Turkiet har deltagit i ett BRICS-möte tidigare, närmare bestämt det som ägde rum i Sydafrika 2018.

Parallellt har man sedan 2005, utan att komma i mål, förhandlat om att gå med i EU.

En vecka efter beskedet om att man vill gå med i BRICS stod det även klart att Turkiet siktar på medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) – en organisation som grundades av bland annat Ryssland och Kina och som samarbetar både inom ekonomiska och försvarspolitiska områden.

Ett besked som tagits emot med stor oro inom Nato, rapporterade Newsweek.

– Att gå med i SCO är ett ”stort nej” för ett Natoland. Det är två ömsesidigt motsatta organisationer, sade Sinan Ciddi, Turkietexpert vid den Washington-baserade tankesmedjan Foundation for Defense of Democracies (FDD), till tidningen.

Fakta: Nuvarande medlemsländer i BRICS

Ryssland
Kina
Iran
Brasilien
Egypten
Indien
Sydafrika
Saudiarabien
Etiopien
Förenade Arabemiraten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen