PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning  till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen