PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning  till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen