PROGNOS: Sista gången Åkesson (SD) inte valde Biden framför Putin

2022 02 18

Med rätt så stor sannolikhet var det igår sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Kritiken efter Jimmie Åkessons (SD) intervju i SVT:s 30 minuter med skickliga programledaren Anders Holmberg kommer från såväl höger som vänster.

Moderaterna upprörda

SD:s egen viktigaste allierade, Moderaterna med statsministerkandidat Ulf Kristersson i spetsen, kallar det för obegripligt. Och S-ledaren tillika statsministern Magdalena Anderson betecknar det som oerhört allvarligt.

Centerledaren Annie Lööf gick ut redan igår och totalsågade Jimmie Åkessons (SD) ovilja att välja mellan Biden/Macron och Putin.

Jag ställer frågan till dig

Så här lät en del av intervjun i sammandrag.

– Med tanke på hur läget ser ut, hur skulle du göra idag – Putin eller Biden, frågar SVT:s programledare Anders Holmberg.

– Ja du, jag skulle inte vilja ha någon av dem som premiärminister eller statsminister i Sverige i alla fall, svarar SD-ledaren.

– Vilken är kontexten, frågar sen Jimmie Åkesson (SD).

– Vilken politisk ledare föredrar du av dem här två, säger programledaren.

– Ja det beror ju på kontexten, svarar återigen Jimmie Åkesson.

– Kontexten är att vi sitter här. Och jag ställer frågan till dig, svarar Anders Holmberg.

Svarade – på en fråga som inte ställts

Till slut gav Jimmie Åkesson svar – men på en annan fråga som inte hade ställts.

– Självklart väljer jag USA:s samhällssystem framför det ryska, säger han i SVT-intervjun.

Hur resonerar han?

Återigen avstod Jimmie Åkesson (SD) från att välja mellan en demokratiskt vald regeringschef å ena sidan och en grym diktator å andra sidan, nämligen Putin.

Varför? Hur resonerar Jimmie Åkesson? Och vilken analys kan göras av detta?

ANALYS

Argument 1 – Kontexten

Jimmie Åkesson framhöll om och om igen i intervjun att han behövde veta kontexten för att kunna svara.

Han förklarade varför han tidigare valt Ungerns hårt kritiserade ledare Orban – som på grund av en rad antidemokratiska beslut lett Ungern till en katastrofal sistaplacering i EU:s demokratilista enligt Freedom House – framför Merkel. SD-ledaren sa att kontexten i det fallet var Ungerns och Tysklands hantering av flyktingpolitiken.

Argument 2 – Båda alternativen ger skäll

Ett annat argument Jimmie Åkesson tog upp var att han skulle få skäll oavsett vilket av alternativen han valde.

– Skulle jag välja Macron så är det klart att väldigt många skulle reagera och säga ”titta vad han gör inrikespolitiskt, stödjer du verkligen honom” och väljer jag den andra så ”stödjer du verkligen honom, titta vad han gör med Krim och så vidare”.

Argument 3 – Överanalyserar saken

SD-ledaren menar att media och de andra partierna drar för stora växlar på frågeställningen.

– Jag menar att man överanalyserar de här sakerna. Det kan inte råda någon som helst tvekan om vilken sida vi står på, betonade Jimmie Åkesson i SVT-intervjun och menade att SD står på den demokratiska sidan.

Negativt för SD

En väldigt stor majoritet av svenska folket torde se ytterst negativt på Putin vilket talar för att SD förlorar i opinionen på sina svar.

Putin fängslar oppositionella, trakasserar HBTQ-personer, går till anfallskrig mot andra länder och befaras stå på randen till att anfalla Ukraina med 44 miljoner invånare vilket enligt bedömare kan leda till ett blodbad med 85 000 dödsoffer och en flyktingvåg på 3-5 miljoner personer.

Men Jimmie Åkesson ville som sagt inte välja. Hur ser bakgrunden ut om man tittar på de tre tidigare delargumenten.

Svar 1 – Kontexten

Om SD-ledaren inte vill svara för att han anser att frågan inte satts i tillräckligt sammanhang – kontext – så kan han ju enkelt själv sätta sitt eget svar i kontext. Till exempel så här:

– Jag väljer självklart den demokratiskt valda USA-presidenten Joe Biden framför den ryska diktatorn Vladimir Putin – men det innebär inte att jag står bakom alla delar i Bidens inrikespolitik.

Det skulle alla TV-tittare lätt förstå. Ja det säger ju sig självt.

Svar 2 – Båda alternativen ger skäll

99,9 procent av alla normala personer torde inse att om han väljer Biden eller Macron istället för Putin så innebär det förstås inte att han därmed ställer sig bakom Bidens och Macrons migrationspolitik eller EU-politik eller andra delar som SD kan vara emot.

Även SD:s egna väljare torde göra den bedömningen.

De som börjar skälla för att någon på en enkel och generell fråga väljer Biden framför Putin utgör med stor säkerhet en extremt liten andel av Sveriges befolkning.

De utgör säkert en större andel på Twitter, men Twitter speglar definitivt inte verkligheten.

Svar 3 – Överanalysen

Slutsatsen blir att det snarare är SD själva som överanalyserar – ty att välja Biden och Macron framför en grym diktator som befaras kunna starta det värsta kriget i Europa sedan 1945 resulterar inte i skäll från normala personer.

Den typ av personer som skäller på SD för ett sådant svar är inte väljare som är på väg att glida över till något av de andra sju partierna, minst sagt.

Väldigt otaktiskt

För SD är det av stor vikt att hålla samman med M och KD inför valet. En av de i särklass viktigaste punkterna är att inte avvika kraftigt gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. För då ryggar M och KD lätt tillbaka.

Mot den bakgrunden ter sig oviljan att välja mellan Biden/Macron och Putin mycket otaktisk.

Slutanalys

Min bedömning är att allt detta nu ter sig självklart för SD – att inte välja mellan en demokratiskt vald ledare och en grym diktator resulterar bara i irriterade väljare, irriterade samarbetspartier och negativa medierubriker.

Sen är det alltid bra att emellanåt markera mot media och inte svara på vilka frågor som helst. Där har SD lyckats mången gång – men detta är inte en sådan gång.

Särskilt inte när man redan innan har fått omfattande kritik just kopplat till den ryska diktaturen.

Hade M-ledaren eller S-ledaren i detta läge när den ryska diktaturen befaras vara dagar ifrån att gå till anfallskrig mot Ukraina, givit samma icke-svar hade kraven på avgång sannolikt kommit direkt och det visar hur häpnadsväckande SD-ledarens svar är.

Det stod inte mellan två diktatorer som Chavez och Putin, utan mellan mittenpolitiker som står klart till höger om Socialdemokraterna å ena sidan och Rysslands diktator å andra sidan.

Det valet är busenkelt för alla andra sju partiledare.

SD svarade på diktaturfrågan

Efter intervjun ifrågasätter en del SD:s inställning  till demokrati och diktatur.

Men den frågan svarade Jimmie Åkesson tydligt på.

– Självklart att jag som tillhörig en västerländsk demokrati föredrar Frankrike och franska politiker som Macron framför en diktator eller åtminstone väldigt auktoritär ledare som Vladimir Putin.

Problemet är bara att den delen av svaret fullkomligt drunknar i det icke-svar han gav på frågan om Biden eller Putin.

Sista gången

Min slutanalys är att igår med rätt så stor sannolikhet var sista gången SD-ledaren vägrade välja mellan Biden och Macron å ena sidan och Rysslands diktator Putin å andra sidan.

Nästan gång är min prognos att han väljer Biden/Macron – och att han på egen hand sätter svaret i en tydlig kontext oavsett hur programledaren formulerat frågan.

För att skaka av sig många väljares frågor kring SD:s syn på Putinregimen har SD en del jobb kvar att göra.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Marcus Oscarsson


JUST NU: Dystert besked – folk stormar till a-kassan

2025 07 10

Arbetslösheten är fortsatt hög i Sverige.

Någon trendbrott är inte att förvänta förrän tidigast om flera månader.

Det konstaterar Tomas Eriksson, kanslichef, på Sveriges a-kassor, på torsdagen.

Samtidigt sker en kraftig tillströmning av ansökningar om arbetslösersättning.

I juni vände sig 35 233 nya personer till a-kassan.

Det motsvarar en ökning med 14 procent jämfört med maj då 30 874 personer för första gången valde att ansöka om ersättningen.

"Tydlig ökning"

Även jämfört med motsvarande period förra året ökar antalet ansökningar. Den ligger på drygt åtta procent i förhållande till juni 2024.

Att det sker en ökning i början av sommaren är visserligen normalt, men enligt Tomas Eriksson sticker årets siffror ut.

Detta är en tydlig ökning och högre än förra årets sommar. Det visar att arbetslösheten fortsatt ligger på en hög nivå och att vi fortfarande inte ser något tecken på en minskning, säger kanslichefen i en kommentar.

– En nedgång i antalet ansökningar om arbetslöshetsersättning lär vi tidigast kunna se under hösten, tillägger Tomas Eriksson.

LÄS MER: Många får pengar på kontot – ”överraskning” från Pensionsmyndigheten

Arbetsförmedlingen: kommer gå långsamt

I mitten av juni meddelade Arbetsförmedlingen att lågkonjunkturen förlängs. Det får konsekvenser för arbetsmarknaden.

– Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas gå långsammare än tidigare beräknat. Den ekonomiska oron i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.

Beskedet följer siffrorna från i början av året då antalet arbetslösa mellan januari 2024 och 2025 hade ökat med 114 000 till totalt 592 000.

Totalt låg arbetslösheten då på 10,4 procent, vilket var en ökning på 1,9 procentenheter.

LÄS MER: Forex uppmanar – kom och ta ut kontanter

Ljuset i mörkret

Tomas Eriksson understryker att tillströmningen av a-kassans nya medlemmar är en spegling av arbetsmarknadens utveckling.

A-kassan är viktig för att den fungerar som både en trygghets- och en omställningsförsäkring för människor att våga byta jobb eller bransch också i osäkra tider, fortsätter Tomas Eriksson.

Allt är dock inte mörker, enligt Arbetsförmedlingen. Det finns ljusning i sikte.

– Vi ser viss optimism bland arbetsgivarna, framför allt på längre sikt. Vi spår gradvis minskad arbetslöshet under 2026, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Foto:

Text: Redaktionen


Svenska folket vänder – efterlängtat besked för Ica och Coop

2025 07 10

Hög inflation och stigande räntor har under de senaste åren urholkat hushållens köpkraft.

Men nu syns tecken på ett trendbrott.

Försäljningen i dagligvaruhandeln ökade med hela 4,2 procent under juni 2025 jämfört med samma månad 2024.

Ett glatt besked för Sveriges matbutiker.

– Vi ser en positiv utveckling under sommarens inledning, även om det återstår att se hur detta står sig i relation till inflationen. Det finns dock tecken på en något mer stabil situation för hushållen, och att köpkraften gradvis börjat återhämta sig, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

E-handeln skjuter i höjden

Den största uppgången noteras online.

Försäljningen i e-handeln ökade med 15,0 procent i juni jämfört med motsvarande period i fjol. 

– E-handelsförsäljningen i dagligvaruhandeln var ovanligt stark i juni, med en högre e-handelsandel jämfört med samma månad under både år 2023 och 2024, säger Karin Brynell. 

– Den höga e-handelsandelen brukar dock vara lägre under sommarmånaderna i takt med att fler är bortresta under semestertider,

LÄS MER: Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

FAKTA: Undersökningen Dagligvaruindex

- Dagligvaruindex är en månatlig rapport från Svensk Dagligvaruhandel som redovisar en stor del av den renodlade dagligvaruhandelns försäljningsutveckling i fysisk butik och på nätet

- Rapporten tas fram i samarbete med HUI Research som ansvarar för statistikinsamling och kvalitetssäkring av data

Källa: Svensk Dagligvaruhandel

LÄS MER: Kundilska mot Norwegian – vägrar betala tillbaka

Foto: Ica Gruppen resp Coop Sverige

Text: Redaktionen