12 maj 2026

Postnord bekräftar: Stoppar utskick

2023 06 29

Postnord har beslutat sig för att sätta ned foten.

Den senaste tiden har det svingats rejält mot Postnord – inte minst från politiskt håll.

Anledningen är att det statliga postbolaget sagt nej till att distribuera oadresserad direktreklam, rapporterar Sveriges Radio.

Utskicken innefattar bland annat tidningar, samhällsinformation och valsedlar.

Bekräftar stopp

Beslutet har kritiserats av partier och företag som menar att Postnord sviker sitt samhällsuppdrag..

Ändå väljer man att nu dra gränsen – det blir inga fler utskick av oadresserad reklam.

– Det är så kraftiga kostnadsökningar på grund av många kända omvärldsfaktorer. Vi kunde inte driva den tjänsten vidare utan att ha lönsamhet i det, säger chefen på affärsområde Brev, Andreas Viefhaus, till Sveriges Radio.

"Inte bra för demokratin"

Nu möts beslutet med stor oro. 

Möjligheten till oadresserad reklam finns dock kvar, men den är betydligt dyrare.

De som vill använda tjänsten hänvisas nu till en betydligt dyrare variant, någonting som svider rejält i kassan hos flera partier som kanske till och med måste avstå.

– Det blir dyrare. Det är inte bra för demokratin, beklagar Jan Å Johansson ,som är partiombud för Vänsterpartiet i Jönköpings län, till radion.

"ODR Exklusiv"

På Postnords hemsida beskrivs syftet med oadresserad direktreklam, så kallad ODR.

– Direktreklam utan adress delas ut till hushåll och företag. Eftersom reklamen inte skickas till någon personlig adress passar den dig som inte har en egen kunddatabas, samt dig som vill nå en helt ny målgrupp utan att behöva köpa adresser, framhåller Postnord.

Bolaget ger därefter exempel på de olika alternativ som finns att välja på.

Men i listan finns numera bara ett kvar: “ODR Exklusiv".

Det är den dyrare varianten som nu slår hårt mot partier och företag som använt sig av den tidigare modellen i stor omfattning.

Förslag om var tredje dag

En annan aktör som kritiserat Postnords förändrade distributionsvillkor är Gratistidningarnas förening och Sveriges Tidskrifter.

Deras kritik har främst gått ut på förslag om att dela ut post var tredje dag istället för varannan, vilket föreningen menar skulle hota den lokala journalistiken.

– Att distribuera tidskrifter borde ingå i postens samhällsuppdrag, sade Sveriges Tidskrifters dåvarande ordförande Helle Klein till Dagens Media i våras.

LÄS MER: Postnord vill förändra postutdelningen

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

I veckan vände sig Volodymyr Zelenskyj till USA.

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen