Planerar bygga bro till Sverige: ”Extremt stort”

2024 02 06

De första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

I takt med att Finland gått med i Nato, och Sverige enbart är ett ungerskt ja från att följa efter, har frågan om god försörjningsberedskap aktualiserats ytterligare.

Om Ryssland blockerar all fartygstrafik i Östersjön behövs andra transportvägar.

Därför utreder nu finska staten att bygga en Kvarkenbro mellan Vasa och Umeå – och har redan öronmärkt stora pengar till projektet, rapporterar Svenska Yle.

Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, säger Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till kanalen.

"Extremt stort"

Förstudien ska inledas till våren och stå färdig 2025. Därefter behöver en miljökonsekvensbedömning för en Kvarkenförbindelse göras.

Och det kommer att kosta pengar.

– Det är ett extremt stort infrastrukturprojekt, säger Tapio Ojanen.

– Så här långa fasta förbindelser över öppet hav finns knappt alls i världen. Investeringen skulle bli mycket dyr om den förverkligas, men det här är något vi kommer att utreda.

Längre än Öresundsbron

För närvarande är Öresundsbron, med en förbindelse på 16 kilometer, den längsta bron i Sverige.

Kvarkenförbindelsen är ännu längre – det skulle krävas en ny vägdragning mellan 60 och 76 kilometer.

Och om en eventuell bro ska ses som en del av landets försörjningsberedskap uppstår även från om den skulle kunna bombas sönder.

Men Esa Eranti, en av de två som ligger bakom den inledande rapporten, menar att man tänkt på detta och pekar på att det behövs ett brosegment i “reserv”.

Han exemplifierar med bron mellan Krym och det ryska fastlandet som angreps av ukrainska säkerhetstjänsten i somras.

– Inte fick man helt sönder Kertjbron trots att man lyckades skada den två gånger.

Fyra gånger så dyr

Utredningen av en eventuell förbindelse mellan Vasa och Umeå har inte gått obemärkt förbi på den svenska sidan.

Richard Carlstedt (S), regionråd och ordförande i Kvarkenrådet, menar att nytt ljus kasatats på frågan i och med det nya säkerhetsläget.

– Vi i Kvarkenrådet har träffat utredaren i Finland, och vi har också sagt att vi kan bistå utredningen, säger han till Västerbotten-Kuriren.

Regionrådet säger också att bron sannolikt skulle kosta tre eller fyra gånger så mycket som Öresundsbron, som kostade 37,8 miljarder att bygga.

LÄS MER: Riksdagsledamot varnar – Ölandsbron kan sprängas

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen