Nytt ryskt hot efter dagens attacker

2022 10 10

Under måndagen har Ryssland avfyrat mer än 80 robotar mot åtminstone tio städer i Ukraina.

Minst elva personer har dödats.

Enligt Vladimir Putins föregångare Dmitrij Medvedev är dagens attacker bara början.

– Första akten är genomförd, skriver Medvedev på sina sociala medier enligt Moscow Times.

Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tillade att Rysslands mål är att  ”förstöra Ukrainas politiska regim”.

Avfyrats från Belarus

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten har ryska styrkor avfyrat över 80 robotar mot städer i hela landet – från Lviv i väst till Charkiv i öst.

Ukraina uppger även att Ryssland har använt iranska drönare som avfyrats från grannlandet Belarus.

Under måndagen meddelade Belarus diktator  Alexandr Lukasjenko att han gett order om att belarusiska och ryska soldater ska bilda en ny regional styrka som utplaceras vid gränsen mot Polen och Ukraina.

Belarus och Iran - två grymma diktaturer - är Rysslands närmaste allierade i det brutala anfallskriget mot Ukraina.

Samtidigt varnar Lukasjenko för att Ukraina förbereder en attack mot Belarus.

– Jag har redan sagt att Ukraina inte bara överväger, utan planerar attacker på Belarus territorium. Naturligtvis behöver ukrainarna absolut inte göra detta. 

– Varför skulle de behöva öppna en andra front vid vår södra gräns som är deras norra gräns? Detta är galenskap utifrån en militär synvinkel. Ändå har processen börjat. De pressas av sina beskyddare att släppa lös ett krig mot Belarus för att dra in oss i konflikten, säger Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta.

Vill undvika att skicka soldater

Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärstrateg vid Försvarshögskolan, är det troligt att Lukasjenko febrilt arbetar för att undvika ett militärt deltagande i kriget.

Samtidigt pressas han av sina allierade i Moskva.

–  Jag tror att Lukasjenko fortsätter att gå en slags balansgång där man undviker att sätta in soldater i Ukraina, säger Joakim Paasikivi till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

Ukraina kan få ett välkommet tillskott i kassan.

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


Tiotusentals bankkunder kan få pengar tillbaka – många vet inte om det

2025 08 29

En ny lag gör det möjligt för bankkunder som drabbats av vishingbedrägerier att få ersättning av banken.  

Vishing innebär att bedragare ringer, mejlar eller skickar sms för att lura personer att lämna ut känsliga uppgifter, som kortnummer eller inloggningsuppgifter till banken.

Totalt blev bankkunder bedragna på 2 miljarder kronor genom vishingbedrägerier under åren 2019-2024, rapporterar SvD.

Många har inte fått sina pengar tillbaka. Fram tills sommaren 2022 kunde bankerna hänvisa till att kunderna agerat ”särskilt klandervärt” – en juridisk term som används när en kund anses ha agerat så vårdslöst att denne ska stå för hela den ekonomiska förlusten.

Men i juni 2022 ändrades lagen. Högsta domstolen omdefinierade definitionen av ”särskilt klandervärt”, vilket har öppnat för att lurade bankkunder kan få sina pengar tillbaka.

Trots det är många kunder omedvetna om lagändringen – delvis eftersom storbankerna har valt att inte informera dem. Sex av sju av Sveriges största banker har avstått från att kontakta berörda kunder, uppger SvD.

–  Du som kund är välkommen att höra av dig om du vill få din situation prövad igen, säger Nordeas pressansvarige Hugo Laigar till tidningen.

Tiotusentals kan få pengar tillbaka

Enligt tidningens granskning har cirka 30 000 bankkunder möjlighet att få sitt fall omprövat. Detta eftersom de ansökte om ersättning innan den nya HD-domen trädde i kraft.

Många är dock omedvetna om lagändringen, menar Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell.

– Det är ju framför allt många äldre som har drabbats och det skulle förvåna mig om så särskilt många av dem känner till den här HD-domen, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut 

Bedrägerierna minskar

I maj 2024 uppgav Bankföreningen, som företräder Sveriges banker, att flera åtgärder ska införas för att stärka kundskyddet mot bedrägerier.

Åtgärderna har gett resultat direkt.

För första gången sedan 2020 noterades under fjolåret en minskning av brottsvinsterna för bedrägerier. Vinsterna för år 2024 var cirka 6,3 miljarder – 16 procent lägre än 2023 då vinsterna uppgick till cirka 7,5 miljarder kronor.

– Vi ser en glädjande minskning. Vi har under året noterat lägre brottsvinster i de enskilda polisanmälningar vi fått in. En bidragande orsak är det arbete som bedrivs för att göra det svårare för bedragare att genomföra den här typen av brott, säger Viktor Lundberg, operativ koordinator på polisens nationella bedrägericentrum.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen