Nytt ryskt hot efter dagens attacker

2022 10 10

Under måndagen har Ryssland avfyrat mer än 80 robotar mot åtminstone tio städer i Ukraina.

Minst elva personer har dödats.

Enligt Vladimir Putins föregångare Dmitrij Medvedev är dagens attacker bara början.

– Första akten är genomförd, skriver Medvedev på sina sociala medier enligt Moscow Times.

Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tillade att Rysslands mål är att ”förstöra Ukrainas politiska regim”.

Avfyrats från Belarus

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten har ryska styrkor avfyrat över 80 robotar mot städer i hela landet – från Lviv i väst till Charkiv i öst.

Ukraina uppger även att Ryssland har använt iranska drönare som avfyrats från grannlandet Belarus.

Under måndagen meddelade Belarus diktator Alexandr Lukasjenko att han gett order om att belarusiska och ryska soldater ska bilda en ny regional styrka som utplaceras vid gränsen mot Polen och Ukraina.

Belarus och Iran - två grymma diktaturer - är Rysslands närmaste allierade i det brutala anfallskriget mot Ukraina.

Samtidigt varnar Lukasjenko för att Ukraina förbereder en attack mot Belarus.

– Jag har redan sagt att Ukraina inte bara överväger, utan planerar attacker på Belarus territorium. Naturligtvis behöver ukrainarna absolut inte göra detta.

– Varför skulle de behöva öppna en andra front vid vår södra gräns som är deras norra gräns? Detta är galenskap utifrån en militär synvinkel. Ändå har processen börjat. De pressas av sina beskyddare att släppa lös ett krig mot Belarus för att dra in oss i konflikten, säger Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta.

Vill undvika att skicka soldater

Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärstrateg vid Försvarshögskolan, är det troligt att Lukasjenko febrilt arbetar för att undvika ett militärt deltagande i kriget.

Samtidigt pressas han av sina allierade i Moskva.

– Jag tror att Lukasjenko fortsätter att gå en slags balansgång där man undviker att sätta in soldater i Ukraina, säger Joakim Paasikivi till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen