Nytt besked från Coop – kan göra helt tvärtom

2023 05 14

Det var visserligen med minsta möjliga marginal.

Blott 0,4 procent droppade priserna.

Men sänkningen hade ett symboliskt värde på grund av att en flerårig trend därmed var bruten.

Beskedet kom också några veckor efter att de stora matkedjorna Ica och Coop deklarerat stora prissänkningar.

Nu ser dock utvecklingen dyster ut igen.

Detta med anledning av att Coop kommer med ett nytt besked – matjätten kan gå tvärsemot den symboliska prissänkning som nyligen ägde rum.

– Vi ser indikationer på prishöjningar, säger Coops vd Marie Nygren till SVT:s Ekonomibyrån.

Vill vara schysst mot leverantörer

Precis som tidigare är det ökade leverantörskostnader som gör att matpriserna följer därefter.

Enligt Marie Nygren vill man garantera schyssta priser för leverantörerna.

Några liknande garantier, som ytterligare prissänkningar, kan inte ges till kunderna som handlar i Coops butiker.

– Det finns fortfarande en hel del kostnader. Vi ser en del ökningar hos vissa leverantörer, säger matjättens vd.

Drivande aktör

I mars pekades Coop ut som en drivande aktör när det kommer till prishöjningarna på mat.

Kedjan stod för en omfattande prishöjning 1 januari 2023 – flera veckor före konkurrenterna.

– Coop stod för en chockhöjning som fick många företag i leverantörsleden att höja på ögonbrynen, uppgav en källa med insyn i samtliga verksamheter till Sydsvenskan i samband med avslöjandet.

Ica och Axfood – de två andra stora aktörerna på marknaden – stod för samma prishöjning först fem veckor senare.

Bristande konkurrens

En annan förklaring till de skenande matpriserna har varit bristande konkurrens.

– Det finns ju få aktörer i olika delar av livsmedelskedjan och då finns en risk att konkurrensen inte fungerar som den borde eller kan göra, sade Konkurrensverkets enhetschef Martin Bäckström till Expressen i april.

Totalt kontrollerar Coop, Ica och Axfood 90 procent av livsmedelsmarknaden.

Ica är störst av samtliga och innehar 53 procent av marknaden.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen