Matjätte pekas ut – drivande i prishöjningar

2023 03 22

En av de tre aktörerna som dominerar livsmedelsmarknaden i Sverige har varit drivande när det kommer till att höja matpriserna.

Det uppger Sydsvenskan i dag, onsdag.

I en stor genomgång av Sveriges matvarukedjor pekas Coop ut som den kedja som drivit på årets skyhöga prishöjningar livsmedel. 

Tidningens granskning tar bland annat upp en omfattande prishöjning som Coop genomförde den 1 januari. Flera veckor före konkurrenterna och långt innan de visste hur mycket leverantörerna skulle höja, rapporterar Sydsvenskan.

– Coop stod för en chockhöjning som fick många företag i leverantörsleden att höja på ögonbrynen, säger en källa med insyn i samtliga verksamheter till Sydsvenskan.

Ica och Axfood – de två andra stora aktörerna på marknaden – genomförde samma prishöjning hela fem veckor senare.

”Snabbfotat”

Enligt Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, är Coop mer centraliserat jämfört med sina konkurrenter och kan därmed ta snabbare beslut om prisändringar.

– Coop är mer snabbfotat. Ica och Axfood har trögare prisändringsrutiner, förklarar han.

Svarar på kritiken

Coop har kommenterat den nya granskningen.

Butikskedjans presschef Marcus Björling framhåller att det inte är anmärkningsvärt att man ibland höjer priserna före sina konkurrenter.

– Det börjar bli ett svårt ekonomiskt läge för många av våra kunder. Vi har stort fokus på att hantera de ökande kostnaderna, skriver han i ett mejl till Sydsvenskan.

”Finns en ljusglimt”

På ett år har svenska matpriser ökat med 22,1 procent. Det visar den senaste inflationssiffran från SCB.

Men det finns ett ljus i mörkret.

Det framhåller Axfoods vd Klas Balkow.

Han tror att den skyhöga prisinflationen kommer att avta under våren.

Balkow har goda förhoppningar om att priserna så småningom kommer att sjunka när råvarupriser, el och bränslekostnader går ned.

Klas Balkow ser gärna att politiken hjälper till på traven.

– Vi tycker att man bör se över momssatsen på hållbara varor, och inte minst på frukt och grönt. En utmaning som skiljer från många andra länder är vår svaga valuta, vilket gör importerad frukt och grönt dyr, säger Axfoods vd till SvD.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen