Matjätte pekas ut – drivande i prishöjningar

2023 03 22

En av de tre aktörerna som dominerar livsmedelsmarknaden i Sverige har varit drivande när det kommer till att höja matpriserna.

Det uppger Sydsvenskan i dag, onsdag.

I en stor genomgång av Sveriges matvarukedjor pekas Coop ut som den kedja som drivit på årets skyhöga prishöjningar livsmedel. 

Tidningens granskning tar bland annat upp en omfattande prishöjning som Coop genomförde den 1 januari. Flera veckor före konkurrenterna och långt innan de visste hur mycket leverantörerna skulle höja, rapporterar Sydsvenskan.

– Coop stod för en chockhöjning som fick många företag i leverantörsleden att höja på ögonbrynen, säger en källa med insyn i samtliga verksamheter till Sydsvenskan.

Ica och Axfood – de två andra stora aktörerna på marknaden – genomförde samma prishöjning hela fem veckor senare.

”Snabbfotat”

Enligt Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, är Coop mer centraliserat jämfört med sina konkurrenter och kan därmed ta snabbare beslut om prisändringar.

– Coop är mer snabbfotat. Ica och Axfood har trögare prisändringsrutiner, förklarar han.

Svarar på kritiken

Coop har kommenterat den nya granskningen.

Butikskedjans presschef Marcus Björling framhåller att det inte är anmärkningsvärt att man ibland höjer priserna före sina konkurrenter.

– Det börjar bli ett svårt ekonomiskt läge för många av våra kunder. Vi har stort fokus på att hantera de ökande kostnaderna, skriver han i ett mejl till Sydsvenskan.

”Finns en ljusglimt”

På ett år har svenska matpriser ökat med 22,1 procent. Det visar den senaste inflationssiffran från SCB.

Men det finns ett ljus i mörkret.

Det framhåller Axfoods vd Klas Balkow.

Han tror att den skyhöga prisinflationen kommer att avta under våren.

Balkow har goda förhoppningar om att priserna så småningom kommer att sjunka när råvarupriser, el och bränslekostnader går ned.

Klas Balkow ser gärna att politiken hjälper till på traven.

– Vi tycker att man bör se över momssatsen på hållbara varor, och inte minst på frukt och grönt. En utmaning som skiljer från många andra länder är vår svaga valuta, vilket gör importerad frukt och grönt dyr, säger Axfoods vd till SvD.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen

Storkedja stänger allt i Sverige – över 50 butiker slår igen

2024 04 23

En populär butikskedja inom hälso- och skönhetsbranschen lägger ner verksamheten i Sverige.

Det handlar om krisande The Body Shop som tvingas stänga samtliga butiker i Sverige.

Kedjan har över 50 butiker i landet.

”Noggrant övervägande”

Beslutet fattades på en extrainsatt bolagsstämma, rapporterar nättidningen Ehandel.

– Efter vederbörligt och noggrant övervägande, föreslog och beslutade aktieägaren att bolaget ska träda i frivillig likvidation, står det i protokollet från bolagsstämman, uppger tidningen.

Stora problem

The Body Shop har tampats med ekonomiska bekymmer under en längre tid.

Kedjan har lagt ner e-handeln och flera butiker har tvingats slå igen dörrarna i Sverige under 2024 – bland annat har butiker i Kungsbacka och Växjö stängts ner.

 – Det har inte funkat helt enkelt. The Body Shop har valt att avveckla butiker på andra ställen i Sverige med tror jag, sa Mats Jäderberg, chef på köpcentret Grand Samarkand, till Smålandsposten efter stängningen i Växjö.

Konkurs i grannländerna

Butikskedjan har tidigare försatts i konkurs i Danmark och Norge.

Dessutom befinner sig The Body Shop i rekonstruktion i både  Kanada och Storbritannien. 

Kedjan väntas stänga uppemot 100 butiker på de brittiska öarna.

Betydande minskning 

The Body Shop har funnits i Sverige sedan 1979 och har haft 57 aktiva butiker i landet.

Under förra året sålde bolagets Sverigeavdelning för 213 miljoner kronor – en minskning med 15 procent jämfört med året innan.

Stor aktör 

The Body Shop grundades 1976 i Brighton, Storbritannien.

Sedan dess har butikskedjan vuxit till en global verksamhet med över 30 miljoner kunder i hela världen. 

I dag har The Body Shop 22 000 anställda och 3 000 butiker i över 60 länder.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen