Ny typ av fartkamera kan sättas upp i trafiken – förslaget sågas

2025 04 11

Samtliga regeringspartier är emot Trafikverkets förslag på nya fartkameror.

Diskussionen om nya typer av kameror i trafiken har blossat upp igen.

Trafikverket har lyft förslaget om att börja mäta hur fort bilister kör mellan fartkamerorna.

Det innebär att snitthastigheten mellan två punkter skulle kunna ligga till grund för om föraren ska åka fast – istället för enbart när man passerar kameran som det är nu.

– Utifrån Trafikverkets roll att rädda liv och nollvisionen vore det en väldigt kostnadseffektiv investering, har Maria Krafft, måldirektör på myndigheten, tidigare sagt till DN.

Fem partier är emot

Nu har frågan aktualiserats igen.

Detta genom att samtliga riksdagspartier fått ta ställning till förslaget om att införa den här varianten av trafiksäkerhetskameror.

Det visar sig att det finns ett starkt motstånd, rapporterar Vi Bilägare.

Fem partier, bland annat samtliga regeringspartier (M, KD och L) samt Sverigedemokraterna säger blankt nej, precis som Centerpartiet.

– Vi ser i dag inte den typen av kameror som en lösning, säger finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) till bilmagasinet.

Två partier säger ja

Till skillnad från Trafikverket bedömer Centerpartiet att systemet vore “väldigt kostsamt”. Istället förespråkas förebyggande arbete.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för, det förstnämnda partiet med motiveringen att det skulle förbättra säkerheten och rädda liv i trafiken.

Socialdemokraterna säger varken ja eller nej.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Används i flera länder

Systemet kallas för sträck-ATK. För att det skulle kunna bli verklighet krävs dock ett bredare politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland rasar – mot ett av de ”vänliga” länderna i Europa

2025 05 29

Rysk underrättelsetjänst anklagar Serbien för att vilja “skjuta Ryssland i ryggen”.

Ryssland och Serbien har en vänskaplig relation som går tillbaka många år.

Sedan invasionen av Ukraina har majoriteten av de europeiska länderna ställt sig bakom Ukraina i konflikten.

Ungern, Slovakien och Serbien har valt att ta en mer neutral roll – men rysk underrättelsetjänst rasar nu mot Serbien och anklagar landet för att vilja “skjuta Ryssland i ryggen”.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland rasar

Rysk utlandsunderrättelsetjänst hävdar i dag den 29 maj att serbiska försvarsföretag fortsätter att leverera ammunition till Ukraina, trots Belgrads uttalade neutralitet.

– Den serbiska försvarsindustrin försöker skjuta Ryssland i ryggen, menas det.

“Vänligt land”

Den serbiska regeringen har upprätthållit vänskapliga band med Ryssland under president Aleksandar Vucic, som har förnekat tidigare påståenden om serbiska vapenleveranser till Ukraina. 

Rysk underrättelsetjänst anklagar nu serbiska företag för att ha skickat vapen till Ukraina via andra länder, nämligen Nato-länder som Tjeckien, Polen och Bulgarien.

– På senare tid har även exotiska optioner som involverar afrikanska länder använts för detta ändamål, framgår av en rapport från rysk underrättelsetjänst.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina – Natoland ökar trycket

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska attacker mot ryska militära mål.

Ukrainska styrkor genomförde en serie drönarattacker med lång räckvidd riktade mot Rysslands försvarsindustriella bas den 27 och 28 maj.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot flera anläggningar

Den ukrainska generalstaben rapporterade den 28 maj att ukrainska specialstyrkor och Ukrainas säkerhetstjänst slagit till mot drönarfabriken Kronshtadt i Dubna, Moskva oblast.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att SBU också slog till mot Raduga-anläggningen i Dubna, som tillverkar kryssningsrobotar, inklusive Kh-101/55-robotar, Kh-69-robotar och Kh-59MK-robotar, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nato föreslår dramatisk ökning

2025 05 29

Nato utökar sin närvaro på marken markant.

Försvarsalliansen kommer att höja målsättningen för hur många trupper varje medlemsland ska tillhandhålla.

Siffran kommer höjas med hela 50 procent, rapporterar Reuters med hänvisning till en ny rapport.

– Alliansens nuvarande mål på cirka 80 brigader ska öka till mellan 120 och 130, säger en källa med insyn till nyhetsbyrån.

Storleken på brigader kan variera, men de består vanligtvis av cirka 5 000 soldater.

Tyskland pekas ut

Tyskland – som genomför en historisk militär upprustning – kommer att spela en nyckelroll i Natos expansion.

Enligt Reuters källor kommer Nato be Tyskland att bidra med ytterligare sju brigader, vilket motsvarar omkring 40 000 soldater.

Viktigt beslut

Natos nya besked kommer samtidigt som Ryssland och Ukraina väntas inleda nya samtal om ett eldupphör under de kommande dagarna.

Om en vapenvila nås kommer trycket på Nato att öka. Detta eftersom Ryssland kommer kunna frigöra hundratusentals soldater från Ukraina.

Danmark: Ryssland kan slå till direkt

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan vara redo för ett ”storskaligt krig mot Nato” fem år efter ett krigsslut.

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

  1. Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland.
  2. Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".
  3. Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Explosioner i rysk jättestad

Putin nobbar Trump

Vita huset går i taket – utspel från Kreml får USA att se rött

Foto: Nato

Text: Redaktionen