Ny trend i svenskt köpbeteende

2022 12 06

Det är vanligt att konsumenter gör sina livsmedelsinköp i en och samma butik. 

Men nu märks ett trendskifte då lojaliteten sviktar i takt med att priserna ökar på mat, rapporterar Sveriges Radio.

Numera är det just priset som är det viktiga för kunderna – inte vilken affär man handlar i – enligt branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

– När konsumenterna är mer observanta på pris, då blir det automatiskt så att det är det man letar efter. Butikerna slåss mer med pris än vad de gjort tidigare, säger Karin Brynell, vd i organisationen, till SR.

"Har kaffe fram till mars"

Radiokanalen har pratat med flera kunder som övergett sina stammisbutiker för att ibland resa betydligt längre med målet att hitta de bästa priserna.

– Det är värt varenda krona. Det tar lite tid, men det finns mycket pengar att spara, säger en kund i Bromma, Stockholm.

För en del är det första gången som man istället för att gå till sin vanliga butik handlar där det för tillfället är billigast.

– Nu har vi kaffe så vi klarar oss fram till mars nästa år, berättar en kund som för dagen bytt butik för att ta del av ett lockande medlemserbjudande.

20 procent dyrare 2023

Att matpriserna stigit har knappast undgått någon under hösten och vintern. Och värre lär det bli.

Enligt Konsumentverkets beräkningar bör svenska folket förvänta sig 20 procent dyrare mat till 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Rasar mot kött på extrapris

I takt med att butikerna ökar sin konkurrens genom extrapris har dock Världsnaturfonden, WWF, lyft ett varningens finger angående prisnedsatt kött.

Organisationen har uppmanat Sveriges butiker att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt. Anledningen är att drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktionen.

–  Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till Expressen.

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

LÄS MER: Prischock inför årets julbord

LÄS MER: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

Foto: M. Lin Kim resp T. Clark

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen