Ny trend i svenskt köpbeteende

2022 12 06

Höga matpriser gör att kunder nobbar sina stammisbutiker i Sverige.

Det är vanligt att konsumenter gör sina livsmedelsinköp i en och samma butik. 

Men nu märks ett trendskifte då lojaliteten sviktar i takt med att priserna ökar på mat, rapporterar Sveriges Radio.

Numera är det just priset som är det viktiga för kunderna – inte vilken affär man handlar i – enligt branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

– När konsumenterna är mer observanta på pris, då blir det automatiskt så att det är det man letar efter. Butikerna slåss mer med pris än vad de gjort tidigare, säger Karin Brynell, vd i organisationen, till SR.

"Har kaffe fram till mars"

Radiokanalen har pratat med flera kunder som övergett sina stammisbutiker för att ibland resa betydligt längre med målet att hitta de bästa priserna.

– Det är värt varenda krona. Det tar lite tid, men det finns mycket pengar att spara, säger en kund i Bromma, Stockholm.

För en del är det första gången som man istället för att gå till sin vanliga butik handlar där det för tillfället är billigast.

– Nu har vi kaffe så vi klarar oss fram till mars nästa år, berättar en kund som för dagen bytt butik för att ta del av ett lockande medlemserbjudande.

20 procent dyrare 2023

Att matpriserna stigit har knappast undgått någon under hösten och vintern. Och värre lär det bli.

Enligt Konsumentverkets beräkningar bör svenska folket förvänta sig 20 procent dyrare mat till 2023.

– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket i Karlstad, i ett pressmeddelande.

Rasar mot kött på extrapris

I takt med att butikerna ökar sin konkurrens genom extrapris har dock Världsnaturfonden, WWF, lyft ett varningens finger angående prisnedsatt kött.

Organisationen har uppmanat Sveriges butiker att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt. Anledningen är att drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp kommer från animalieproduktionen.

–  Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till Expressen.

LÄS MER: Hutlösa prognoser för svenska hushåll

LÄS MER: Prischock inför årets julbord

LÄS MER: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

Foto: M. Lin Kim resp T. Clark

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen