NY STUDIE: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

2023 03 13

Det slår en ny studie fast som tagits fram vid Karolinska institutet, rapporterar SVT.

Anledningen är de höga halterna av luftföroreningar i staden.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Symtom över lång tid

Postcovid, även kallat långcovid, innebär att man fortsätter att ha symtom även långt efter man blivit frisk av viruset.

– För de flesta avtar symtomen gradvis, och de behöver inte söka vård. Men vissa får långvariga eller allvarliga symtom och behöver utredning, behandling, rehabilitering och uppföljning, framhåller Socialstyrelsen i en rapport.

30 procent högre risk

Bakgrunden till studien är det så kallade BAMSE-projektet, som under en längre tid undersökt 4 000 småbarn födda i Stockholms län mellan 1994 och 1996.

Idag är barnen närmare 30 år och har under sin uppväxt fått svara på frågor samt kontinuerligt fått sin lungkapacitet mätt.

Man har även analyserat luftföroreningarna vid barnens bostadsområden, och 750 stycken av deltagarna som haft bekräftat covid ingick även i en studie om postcovid.

Resultaten visar att unga vuxna i Stockholm löper 30 procent högre risk att drabbas av postcovid jämfört med andra grupper.

Risk i vuxen ålder

Forskarna har även kunnat se tydliga samband mellan sämre lunghälsa och luftföroreningar, problem som kan följa med barnet och riskera sjukdomar i vuxen ålder.

– Även låga nivåer har potentiellt negativa effekter, så genom att fortsätta sänka halterna får vi en rad positiva hälsoeffekter, säger Erik Mélen. 

Förbjuder fossildrivna bilar

Sedan tidigt 2000-tal har luftföroreningarna dock minskat markant i Stockholm. 

Enligt SVT handlar det om en minskning på nästan 40 procent. 

Flera förslag har nyligen tagits fram för att dra ned utsläppen ytterligare. Bland annat lyfte Miljöpartiet förra året fram att fossildrivna bilar borde förbjudas i Stockholms innerstad.

– Genom att fasa ut bensin- och dieselbilarna kan vi halvera klimatutsläppen i Stockholm. På köpet får vi en stad med friskare luft, som är härligare att bo och växa upp i, sade Gabrielle Gjerswold (MP) i maj 2022, som då kandiderade till Stockholms kommunfullmäktige.

Verkställs 2024

Och nu är också beslutet på plats. Det kommer dock inte verkställas förrän 2024 då den nya, strängare miljözonen klass 3 i bland annat Gamla stan successivt kommer införas.

– I den nya miljözonen kommer bara el- och gasbilar att få köra. När det gäller tunga fordon blir även vissa laddhybrider tillåtna, rapporterar SVT.

– Vi inför ett helt nytt mål om att minska biltrafiken med 30 procent till år 2030, jämfört med mätåret 2017. På vissa gator kommer bilarna försvinna helt, sade borgarrådet Åsa Lindhagen till Dagens industri i höstas.

Foto: Projct33

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen