NY STUDIE: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

2023 03 13

Unga vuxna i Stockholm är i betydligt större riskzon att drabbas av postcovid.

Det slår en ny studie fast som tagits fram vid Karolinska institutet, rapporterar SVT.

Anledningen är de höga halterna av luftföroreningar i staden.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Symtom över lång tid

Postcovid, även kallat långcovid, innebär att man fortsätter att ha symtom även långt efter man blivit frisk av viruset.

– För de flesta avtar symtomen gradvis, och de behöver inte söka vård. Men vissa får långvariga eller allvarliga symtom och behöver utredning, behandling, rehabilitering och uppföljning, framhåller Socialstyrelsen i en rapport.

30 procent högre risk

Bakgrunden till studien är det så kallade BAMSE-projektet, som under en längre tid undersökt 4 000 småbarn födda i Stockholms län mellan 1994 och 1996.

Idag är barnen närmare 30 år och har under sin uppväxt fått svara på frågor samt kontinuerligt fått sin lungkapacitet mätt.

Man har även analyserat luftföroreningarna vid barnens bostadsområden, och 750 stycken av deltagarna som haft bekräftat covid ingick även i en studie om postcovid.

Resultaten visar att unga vuxna i Stockholm löper 30 procent högre risk att drabbas av postcovid jämfört med andra grupper.

Risk i vuxen ålder

Forskarna har även kunnat se tydliga samband mellan sämre lunghälsa och luftföroreningar, problem som kan följa med barnet och riskera sjukdomar i vuxen ålder.

– Även låga nivåer har potentiellt negativa effekter, så genom att fortsätta sänka halterna får vi en rad positiva hälsoeffekter, säger Erik Mélen. 

Förbjuder fossildrivna bilar

Sedan tidigt 2000-tal har luftföroreningarna dock minskat markant i Stockholm. 

Enligt SVT handlar det om en minskning på nästan 40 procent. 

Flera förslag har nyligen tagits fram för att dra ned utsläppen ytterligare. Bland annat lyfte Miljöpartiet förra året fram att fossildrivna bilar borde förbjudas i Stockholms innerstad.

– Genom att fasa ut bensin- och dieselbilarna kan vi halvera klimatutsläppen i Stockholm. På köpet får vi en stad med friskare luft, som är härligare att bo och växa upp i, sade Gabrielle Gjerswold (MP) i maj 2022, som då kandiderade till Stockholms kommunfullmäktige.

Verkställs 2024

Och nu är också beslutet på plats. Det kommer dock inte verkställas förrän 2024 då den nya, strängare miljözonen klass 3 i bland annat Gamla stan successivt kommer införas.

– I den nya miljözonen kommer bara el- och gasbilar att få köra. När det gäller tunga fordon blir även vissa laddhybrider tillåtna, rapporterar SVT.

– Vi inför ett helt nytt mål om att minska biltrafiken med 30 procent till år 2030, jämfört med mätåret 2017. På vissa gator kommer bilarna försvinna helt, sade borgarrådet Åsa Lindhagen till Dagens industri i höstas.

Foto: Projct33

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen