NY STUDIE: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

2023 03 13

Unga vuxna i Stockholm är i betydligt större riskzon att drabbas av postcovid.

Det slår en ny studie fast som tagits fram vid Karolinska institutet, rapporterar SVT.

Anledningen är de höga halterna av luftföroreningar i staden.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Symtom över lång tid

Postcovid, även kallat långcovid, innebär att man fortsätter att ha symtom även långt efter man blivit frisk av viruset.

– För de flesta avtar symtomen gradvis, och de behöver inte söka vård. Men vissa får långvariga eller allvarliga symtom och behöver utredning, behandling, rehabilitering och uppföljning, framhåller Socialstyrelsen i en rapport.

30 procent högre risk

Bakgrunden till studien är det så kallade BAMSE-projektet, som under en längre tid undersökt 4 000 småbarn födda i Stockholms län mellan 1994 och 1996.

Idag är barnen närmare 30 år och har under sin uppväxt fått svara på frågor samt kontinuerligt fått sin lungkapacitet mätt.

Man har även analyserat luftföroreningarna vid barnens bostadsområden, och 750 stycken av deltagarna som haft bekräftat covid ingick även i en studie om postcovid.

Resultaten visar att unga vuxna i Stockholm löper 30 procent högre risk att drabbas av postcovid jämfört med andra grupper.

Risk i vuxen ålder

Forskarna har även kunnat se tydliga samband mellan sämre lunghälsa och luftföroreningar, problem som kan följa med barnet och riskera sjukdomar i vuxen ålder.

– Även låga nivåer har potentiellt negativa effekter, så genom att fortsätta sänka halterna får vi en rad positiva hälsoeffekter, säger Erik Mélen. 

Förbjuder fossildrivna bilar

Sedan tidigt 2000-tal har luftföroreningarna dock minskat markant i Stockholm. 

Enligt SVT handlar det om en minskning på nästan 40 procent. 

Flera förslag har nyligen tagits fram för att dra ned utsläppen ytterligare. Bland annat lyfte Miljöpartiet förra året fram att fossildrivna bilar borde förbjudas i Stockholms innerstad.

– Genom att fasa ut bensin- och dieselbilarna kan vi halvera klimatutsläppen i Stockholm. På köpet får vi en stad med friskare luft, som är härligare att bo och växa upp i, sade Gabrielle Gjerswold (MP) i maj 2022, som då kandiderade till Stockholms kommunfullmäktige.

Verkställs 2024

Och nu är också beslutet på plats. Det kommer dock inte verkställas förrän 2024 då den nya, strängare miljözonen klass 3 i bland annat Gamla stan successivt kommer införas.

– I den nya miljözonen kommer bara el- och gasbilar att få köra. När det gäller tunga fordon blir även vissa laddhybrider tillåtna, rapporterar SVT.

– Vi inför ett helt nytt mål om att minska biltrafiken med 30 procent till år 2030, jämfört med mätåret 2017. På vissa gator kommer bilarna försvinna helt, sade borgarrådet Åsa Lindhagen till Dagens industri i höstas.

Foto: Projct33

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen