Ny standard i Sverige: så mycket bör du ge i dricks

2024 10 26

Nya betalningssystem har satt normen för hur mycket dricks du ska ge när du äter ute.

Redan i våras uppmärksammades den “nya” förändringen i Sverige.

Istället för frågan om man överhuvudtaget vill lämna dricks började kortterminaler på barer och restauranger istället ge förslag på färdiga summor som kunden fick välja mellan.

Det har nu gett resultat, rapporterar Dagens Nyheter.

Tack vare de färdiga förslagen på fasta drickssummor har det satts en ny standard för hur mycket dricks som blivit brukligt att ge.

Det handlar i regel om någon av följande summor:

- 5 procent

- 10 procent

- 15 procent

"Dricksen har fördubblats"

Det för Sverige ganska nya drickssystemet är inspirerat av USA och ger alltså i många fall svaret på den eviga frågan om man måste dricksa – och i så fall hur mycket.

– Vi var först men nu finns flera system från olika svenska företag. Krogarna uppger till oss att dricksen fördubblats, ibland till och med mer, säger Sara Idberg som är marknadsansvarig på Kassacentralen till DN.

"För att hälla upp pilsner?"

I våras uppmärksammades även att många restauranger hade tagit bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent.

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, sade Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till Dagens industri vid tillfället.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, sade bland annat författaren Lotta Lundberg till SVT och flaggade för framtida "barskam".

Smyger sig in i kaffe över disk

Enligt Malin Ackholt är dricks ingen facklig fråga. Det är istället upp till gästen.

Men Peppe Sällströn, som jobbat inom Stockholms krogbransch i 20 år, menar att även personer med mindre pengar nu har börjat dricksa regelbundet. Till och med i större utsträckning än folk med mer pengar.

Johan Åkesson, trendanalytiker, ser dock risker med att det nya systemet implementeras även när det inte förekommer bordsservering.

Tyvärr har dricksen amerikaniserats och smugit sig in i snabbluncher och kaffe över disk, säger han till Dagens Nyheter.

Foto: B. Luki resp Axfood

Text: Redaktion


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen