Ny standard i Sverige: så mycket bör du ge i dricks

2024 10 26

Nya betalningssystem har satt normen för hur mycket dricks du ska ge när du äter ute.

Redan i våras uppmärksammades den “nya” förändringen i Sverige.

Istället för frågan om man överhuvudtaget vill lämna dricks började kortterminaler på barer och restauranger istället ge förslag på färdiga summor som kunden fick välja mellan.

Det har nu gett resultat, rapporterar Dagens Nyheter.

Tack vare de färdiga förslagen på fasta drickssummor har det satts en ny standard för hur mycket dricks som blivit brukligt att ge.

Det handlar i regel om någon av följande summor:

- 5 procent

- 10 procent

- 15 procent

"Dricksen har fördubblats"

Det för Sverige ganska nya drickssystemet är inspirerat av USA och ger alltså i många fall svaret på den eviga frågan om man måste dricksa – och i så fall hur mycket.

– Vi var först men nu finns flera system från olika svenska företag. Krogarna uppger till oss att dricksen fördubblats, ibland till och med mer, säger Sara Idberg som är marknadsansvarig på Kassacentralen till DN.

"För att hälla upp pilsner?"

I våras uppmärksammades även att många restauranger hade tagit bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent.

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, sade Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till Dagens industri vid tillfället.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, sade bland annat författaren Lotta Lundberg till SVT och flaggade för framtida "barskam".

Smyger sig in i kaffe över disk

Enligt Malin Ackholt är dricks ingen facklig fråga. Det är istället upp till gästen.

Men Peppe Sällströn, som jobbat inom Stockholms krogbransch i 20 år, menar att även personer med mindre pengar nu har börjat dricksa regelbundet. Till och med i större utsträckning än folk med mer pengar.

Johan Åkesson, trendanalytiker, ser dock risker med att det nya systemet implementeras även när det inte förekommer bordsservering.

– Tyvärr har dricksen amerikaniserats och smugit sig in i snabbluncher och kaffe över disk, säger han till Dagens Nyheter.

Foto: B. Luki resp Axfood

Text: Redaktion

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel.

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen