BEKRÄFTAT: Nya villkor när man går på krogen

2024 03 28

De nya villkoren visar sig vid bardisken när man ska betala för det man har beställt.

I samband med att kortet blippas på kortterminalen dyker det, som ofta tidigare, upp en fråga om man vill lämna dricks.

Men nu ser det annorlunda ut.

Istället för att fråga huruvida man vill lämna dricks överhuvudtaget ger nu kortterminaler förslag på färdiga summor som kunden får välja mellan, rapporterar SVT.

"Fräckt och girigt"

Betalterminalen ger ofta fyra alternativ där kunden lätt kan uppleva att man inte har något annat val än att klicka i något av följande:

- 10 %

- 15 %

- 20 %

- Ange belopp

Och den relativt nya betalningsmodellen har väckt skarp kritik, inte minst av författaren Lotta Lundberg som flaggar för en kommande "barskam".

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, säger hon till tv-kanalen.

Tagit bort lägsta påslaget

Det finns flera nya inslag i kortterminalernas förfrågningar om dricks.

Precis som alternativen ovan visar har många restauranger valt att ta bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent, vilket bland annat uppmärksammats av Dagens industri.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till tidningen.

Kan hålla nere lönerna

Hon tillägger att dricks “inte är en facklig fråga” eller regleras av facket utan är en fråga mellan gästen och personalen.

– Det vi säger till våra medlemmar är att den inkomst de får från dricks är skattepliktig som inkomst av tjänst. Det är den enskilda individens ansvar.

En följd av ökad dricks är också att restaurangerna kan hålla nere lönerna för sina anställda, menar journalisten Viggo Cavling som särskilt bevakar krogbranschen.

Han bekräftar att den nya mjukvaran leder till att krögarna drar in mer pengar på dricks.

Det kan till och med vara helt avgörande för att en verksamhet ska överleva.

– Kan krögaren erbjuda 10-15 000 extra i månaden i dricks är det lättare att få bra och duktig personal, säger Viggo Cavling till SVT.

Foto: Paloma A

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen