Ny riktlinje för konsumenter – innehåll i vanligt godis har granskats

2024 11 26

Från och med nu gäller nya direktiv för ett av världens absolut vanligaste sötningsmedel.

Sötningsmedlet, som kallas för sackarin, har använts i över hundra år.

Det blev särskilt populärt på 1960- och 70-talen och används fortfarande i bland annat godis, läsk, dryck, tuggummi och andra livsmedel.

Den senaste tiden har sackarin dock varit föremål för granskning av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.

Anledningen är misstankar om att sötningsmedlet skulle kunna kopplas till cancer.

Dubblar nästan acceptabla intaget

Nu har myndigheten gjort sin bedömning.

Ingen koppling till cancer kan göras och Efsa höjer dessutom gränsen för hur mycket sackarin vi kan få i oss varje dag utan fara för hälsan, meddelar Livsmedelsverket.

– Enligt Efsas nya bedömning finns det ingen hälsorisk med att konsumera upp till 9 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag. Detta kallas för acceptabelt dagligt intag (ADI) och den nya bedömningen är en höjning av ADI från den tidigare nivån som var 5 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag, framhåller myndigheten.

Experter har granskat

Efsa, vars huvudsakliga uppgift är att identifiera risker i livsmedel, gör regelbundet nya bedömningar av livsmedelstillsatser.

Det nya beskedet om sackarin kommer från myndighetens expertpaneler som har gått igenom både nyinsamlad data samt alla studier om sackarin som publicerats från 1994 till februari 2024, enligt Livsmedelsverket.

400 gånger sötare än vanligt socker

Sackarin upptäcktes i slutet av 1800-talet av den ryska kemisten Constantin Fahlberg.

Det bedöms vara omkring 400 gånger sötare än vanligt socker och är godkänt för en lång rad livsmedel, bland annat läsk, desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, sylt, marmelad, gelé, såser och senap.

Sötningsmedlet är dessutom vanligt förekommande i kosmetiska produkter, tandkräm och mediciner.

Sackarin innehåller inga kalorier har löpande testats för att vara säkert för konsumenter, även om det periodvis sålts med varningsetikett.

Nackdelar sägs ofta vara en metallisk eftersmak och kan ibland vara grund för allergiska reaktioner.

LÄS MER: Nya direktiv – gäller alla sötningsmedel

Foto: Hemmakväll

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen