Ny riktlinje för konsumenter – innehåll i vanligt godis har granskats

2024 11 26

Från och med nu gäller nya direktiv för ett av världens absolut vanligaste sötningsmedel.

Sötningsmedlet, som kallas för sackarin, har använts i över hundra år.

Det blev särskilt populärt på 1960- och 70-talen och används fortfarande i bland annat godis, läsk, dryck, tuggummi och andra livsmedel.

Den senaste tiden har sackarin dock varit föremål för granskning av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.

Anledningen är misstankar om att sötningsmedlet skulle kunna kopplas till cancer.

Dubblar nästan acceptabla intaget

Nu har myndigheten gjort sin bedömning.

Ingen koppling till cancer kan göras och Efsa höjer dessutom gränsen för hur mycket sackarin vi kan få i oss varje dag utan fara för hälsan, meddelar Livsmedelsverket.

– Enligt Efsas nya bedömning finns det ingen hälsorisk med att konsumera upp till 9 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag. Detta kallas för acceptabelt dagligt intag (ADI) och den nya bedömningen är en höjning av ADI från den tidigare nivån som var 5 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag, framhåller myndigheten.

Experter har granskat

Efsa, vars huvudsakliga uppgift är att identifiera risker i livsmedel, gör regelbundet nya bedömningar av livsmedelstillsatser.

Det nya beskedet om sackarin kommer från myndighetens expertpaneler som har gått igenom både nyinsamlad data samt alla studier om sackarin som publicerats från 1994 till februari 2024, enligt Livsmedelsverket.

400 gånger sötare än vanligt socker

Sackarin upptäcktes i slutet av 1800-talet av den ryska kemisten Constantin Fahlberg.

Det bedöms vara omkring 400 gånger sötare än vanligt socker och är godkänt för en lång rad livsmedel, bland annat läsk, desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, sylt, marmelad, gelé, såser och senap.

Sötningsmedlet är dessutom vanligt förekommande i kosmetiska produkter, tandkräm och mediciner.

Sackarin innehåller inga kalorier har löpande testats för att vara säkert för konsumenter, även om det periodvis sålts med varningsetikett.

Nackdelar sägs ofta vara en metallisk eftersmak och kan ibland vara grund för allergiska reaktioner.

LÄS MER: Nya direktiv – gäller alla sötningsmedel

Foto: Hemmakväll

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el.

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder:

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen