Ny riktlinje för konsumenter – innehåll i vanligt godis har granskats

2024 11 26

Från och med nu gäller nya direktiv för ett av världens absolut vanligaste sötningsmedel.

Sötningsmedlet, som kallas för sackarin, har använts i över hundra år.

Det blev särskilt populärt på 1960- och 70-talen och används fortfarande i bland annat godis, läsk, dryck, tuggummi och andra livsmedel.

Den senaste tiden har sackarin dock varit föremål för granskning av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.

Anledningen är misstankar om att sötningsmedlet skulle kunna kopplas till cancer.

Dubblar nästan acceptabla intaget

Nu har myndigheten gjort sin bedömning.

Ingen koppling till cancer kan göras och Efsa höjer dessutom gränsen för hur mycket sackarin vi kan få i oss varje dag utan fara för hälsan, meddelar Livsmedelsverket.

– Enligt Efsas nya bedömning finns det ingen hälsorisk med att konsumera upp till 9 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag. Detta kallas för acceptabelt dagligt intag (ADI) och den nya bedömningen är en höjning av ADI från den tidigare nivån som var 5 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag, framhåller myndigheten.

Experter har granskat

Efsa, vars huvudsakliga uppgift är att identifiera risker i livsmedel, gör regelbundet nya bedömningar av livsmedelstillsatser.

Det nya beskedet om sackarin kommer från myndighetens expertpaneler som har gått igenom både nyinsamlad data samt alla studier om sackarin som publicerats från 1994 till februari 2024, enligt Livsmedelsverket.

400 gånger sötare än vanligt socker

Sackarin upptäcktes i slutet av 1800-talet av den ryska kemisten Constantin Fahlberg.

Det bedöms vara omkring 400 gånger sötare än vanligt socker och är godkänt för en lång rad livsmedel, bland annat läsk, desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, sylt, marmelad, gelé, såser och senap.

Sötningsmedlet är dessutom vanligt förekommande i kosmetiska produkter, tandkräm och mediciner.

Sackarin innehåller inga kalorier har löpande testats för att vara säkert för konsumenter, även om det periodvis sålts med varningsetikett.

Nackdelar sägs ofta vara en metallisk eftersmak och kan ibland vara grund för allergiska reaktioner.

LÄS MER: Nya direktiv – gäller alla sötningsmedel

Foto: Hemmakväll

Text: Redaktionen

JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för statssekreterare och myndighetschefer.

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Tyskland går ut med avgörande uppgifter om Trump

2025 06 06

Ett Nato utan USA skulle få stora konsekvenser för Europa.

Försvarsalliansen skulle förlora majoriteten av sin militära kapacitet. I dag står USA för omkring 70 procent av Natos militära förmågor och kommandostrukturer.

Ett amerikanskt uttåg skulle följaktligen sätta resten av försvarsalliansen under hård press.

Trump har öppnat för amerikanskt uttåg 

USA:s president Donald Trump har öppnat för att dra USA ut ur Nato vid flera tillfällen. Hans kritik mot försvarsalliansen har dock minskat efter att flera medlemmar ökat sina försvarsutgifter.

Nu kommer ytterligare en signal som tyder på att USA kommer förbli en del av Nato.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz framhåller att han är övertygad om att Donald Trump har ett ”stort engagemang” för Nato, rapporterar AP.

Merz går ut med beskedet efter gårdagens möte med Trump i Vita huset.

– Jag tvivlar absolut inte på att den amerikanska regeringen har ett stort engagemang för Nato, särskilt efter att vi alla enats om att göra mer. Vi ser till att vi också kan försvara oss i Europa, och jag anser att detta krav från USA var berättigat, säger förbundskanslern enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– Vi har dragit nytta av amerikanska säkerhetsgarantier i åratal. Nu ändrar vi på det.

Fått ett definitivt ja

Merz berättar att han frågat Trump om han planerar att dra USA ut ur Nato.

–  Jag kan säga att svaret blev ett klart och tydligt nej, säger den tyske ledaren.

Kraftig upprustning

Friedrich Merz har tidigare annonserat att Tysklands militära utgifter ska öka till 3,5 procent av BNP, i linje med Natos mål.

Dessutom ska 1,5 procent av BNP gå till utbyggnad av militär infrastruktur, som vägar, broar och hamnar.

I mitten av maj meddelade Merz att Tyskland ska bygga upp Europas starkaste armé.

– Vi måste kunna försvara oss själva för att undvika att behöva försvara oss. Styrka avskräcker angripare. Svaghet, å andra sidan, lockar till sig angripare, sade förbundskanslern i ett tal till förbundsdagen.

LÄS MER: Stort besked för Trump – kraftig förändring i amerikansk ekonomi | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Gabriel Kotico

Text: Redaktionen