Ny riktlinje för konsumenter – innehåll i vanligt godis har granskats

2024 11 26

Från och med nu gäller nya direktiv för ett av världens absolut vanligaste sötningsmedel.

Sötningsmedlet, som kallas för sackarin, har använts i över hundra år.

Det blev särskilt populärt på 1960- och 70-talen och används fortfarande i bland annat godis, läsk, dryck, tuggummi och andra livsmedel.

Den senaste tiden har sackarin dock varit föremål för granskning av Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten.

Anledningen är misstankar om att sötningsmedlet skulle kunna kopplas till cancer.

Dubblar nästan acceptabla intaget

Nu har myndigheten gjort sin bedömning.

Ingen koppling till cancer kan göras och Efsa höjer dessutom gränsen för hur mycket sackarin vi kan få i oss varje dag utan fara för hälsan, meddelar Livsmedelsverket.

– Enligt Efsas nya bedömning finns det ingen hälsorisk med att konsumera upp till 9 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag. Detta kallas för acceptabelt dagligt intag (ADI) och den nya bedömningen är en höjning av ADI från den tidigare nivån som var 5 mg sackarin per kilo kroppsvikt och dag, framhåller myndigheten.

Experter har granskat

Efsa, vars huvudsakliga uppgift är att identifiera risker i livsmedel, gör regelbundet nya bedömningar av livsmedelstillsatser.

Det nya beskedet om sackarin kommer från myndighetens expertpaneler som har gått igenom både nyinsamlad data samt alla studier om sackarin som publicerats från 1994 till februari 2024, enligt Livsmedelsverket.

400 gånger sötare än vanligt socker

Sackarin upptäcktes i slutet av 1800-talet av den ryska kemisten Constantin Fahlberg.

Det bedöms vara omkring 400 gånger sötare än vanligt socker och är godkänt för en lång rad livsmedel, bland annat läsk, desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, sylt, marmelad, gelé, såser och senap.

Sötningsmedlet är dessutom vanligt förekommande i kosmetiska produkter, tandkräm och mediciner.

Sackarin innehåller inga kalorier har löpande testats för att vara säkert för konsumenter, även om det periodvis sålts med varningsetikett.

Nackdelar sägs ofta vara en metallisk eftersmak och kan ibland vara grund för allergiska reaktioner.

LÄS MER: Nya direktiv – gäller alla sötningsmedel

Foto: Hemmakväll

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen