NY MÄTNING: Styrkebesked från två partier

2023 02 02

Två partier utmärker sig i SVT/Novus senaste opinionsmätning.

Fortsatt är det Socialdemokraterna som har mest vind i seglen i den rådande opinionen.

I SVT/Novus senaste väljarbarometer parkerar partiet på 37,1 procent – den högsta siffran på 14 år.

Senaste gången liknande siffror presenterades var i januari 2009 då Socialdemokraterna hade 38,8 procent i mätningarna.

"Nonchalerar vanligt folk"

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin anser sig vara säker på vad som ligger bakom framgångarna.

– Jag tror att det framför allt beror på att regeringen nonchalerar vanligt folk och inte minst deras privatekonomi, men jag tror också att man ger ett ganska ostabilt intryck i en orolig tid för vårt land, säger han i en kommentar till SVT.

Moderaterna behåller väljarstöd

Det andra partiet som utmärker sig är Moderaterna.

Partiet tappar till just Socialdemokraterna, men lyckas hålla fast vid sitt väljarstöd på bekostnad av Sverigedemokraterna som i sin tur sjunker.

Moderaterna når idag 19,7 procent medan SD sjunker jämfört med valet då man tog hem 20,5 procent av rösterna.

Idag når SD 16,9 procent i Novus opinionsmätning. Det lägsta stödet sedan juli 2019, konstaterar undersökningsföretagets vd Torbjörn Sjöström.

Inte oroliga

Inom Sverigedemokraterna är man dock inte oroliga över siffrorna.

– Jag tror att med omvärldsläget har det funnits utmaningar där det tar tid att få reformer på plats. Vi har flera förslag som vi fått ett starkt stöd i väljarkåren för, inte minst när det gäller migrationspolitik, kriminalpolitik och energipolitik. Det är reformer på gång som kommer att komma under mandatperioden, säger partisekreterare Mattias Bäckström (SD) till SVT.

Nytt bränsleförslag

Ett förslag som skulle kunna driva fram SD i opinionen är det nya bränslekrav man ställt på regeringen som handlar om att slopa reduktionsplikten helt.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, sade partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen (SD) till DN i veckan.

L under spärren – MP över

Noterbart är även att Liberalerna är under riksdagsspärren i dagens mätning.

I tisdags presenterade DN/Ipsos sin väljarbarometer där just L hade tagit sig upp på fyraprocentsspärren, precis som Miljöpartiet.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Novus tidigare mätning

Vänsterpartiet 7,4 -0,5

Socialdemokraterna 37,1 +2,4

Miljöpartiet 5,0 +0,7

Centerpartiet 5,0 -0,4

Liberalerna 3,0 -0,8

Moderaterna 19,7 +0,1

Kristdemokraterna 4,3 -0,0

Sverigedemokraterna 16,9 -1,5

S+V+MP+C 54,5 +2,2

M+KD+SD+L 43,9 * -1,2

*Liberalerna under riksdagsspärren i denna mätning.

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen