NY MÄTNING: Styrkebesked från två partier

2023 02 02

Två partier utmärker sig i SVT/Novus senaste opinionsmätning.

Fortsatt är det Socialdemokraterna som har mest vind i seglen i den rådande opinionen.

I SVT/Novus senaste väljarbarometer parkerar partiet på 37,1 procent – den högsta siffran på 14 år.

Senaste gången liknande siffror presenterades var i januari 2009 då Socialdemokraterna hade 38,8 procent i mätningarna.

"Nonchalerar vanligt folk"

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin anser sig vara säker på vad som ligger bakom framgångarna.

– Jag tror att det framför allt beror på att regeringen nonchalerar vanligt folk och inte minst deras privatekonomi, men jag tror också att man ger ett ganska ostabilt intryck i en orolig tid för vårt land, säger han i en kommentar till SVT.

Moderaterna behåller väljarstöd

Det andra partiet som utmärker sig är Moderaterna.

Partiet tappar till just Socialdemokraterna, men lyckas hålla fast vid sitt väljarstöd på bekostnad av Sverigedemokraterna som i sin tur sjunker.

Moderaterna når idag 19,7 procent medan SD sjunker jämfört med valet då man tog hem 20,5 procent av rösterna.

Idag når SD 16,9 procent i Novus opinionsmätning. Det lägsta stödet sedan juli 2019, konstaterar undersökningsföretagets vd Torbjörn Sjöström.

Inte oroliga

Inom Sverigedemokraterna är man dock inte oroliga över siffrorna.

– Jag tror att med omvärldsläget har det funnits utmaningar där det tar tid att få reformer på plats. Vi har flera förslag som vi fått ett starkt stöd i väljarkåren för, inte minst när det gäller migrationspolitik, kriminalpolitik och energipolitik. Det är reformer på gång som kommer att komma under mandatperioden, säger partisekreterare Mattias Bäckström (SD) till SVT.

Nytt bränsleförslag

Ett förslag som skulle kunna driva fram SD i opinionen är det nya bränslekrav man ställt på regeringen som handlar om att slopa reduktionsplikten helt.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, sade partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen (SD) till DN i veckan.

L under spärren – MP över

Noterbart är även att Liberalerna är under riksdagsspärren i dagens mätning.

I tisdags presenterade DN/Ipsos sin väljarbarometer där just L hade tagit sig upp på fyraprocentsspärren, precis som Miljöpartiet.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Novus tidigare mätning

Vänsterpartiet 7,4 -0,5

Socialdemokraterna 37,1 +2,4

Miljöpartiet 5,0 +0,7

Centerpartiet 5,0 -0,4

Liberalerna 3,0 -0,8

Moderaterna 19,7 +0,1

Kristdemokraterna 4,3 -0,0

Sverigedemokraterna 16,9 -1,5

S+V+MP+C 54,5 +2,2

M+KD+SD+L 43,9 * -1,2

*Liberalerna under riksdagsspärren i denna mätning.

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen