DRIVMEDEL: Nytt bränslekrav från SD

2023 01 30

Sverigedemokraterna går nu ut med ett nytt krav kopplat till höga kostnader för bensin och diesel.

I valrörelsen lovade SD en sänkning av priset vid pump med tio kronor.

Så har efter de första 100 dagarna av samarbetet med regeringen varit långt ifrån fallet, vilket framkallat en svekdebatt som satt stor press på partiet.

Sverigedemokraterna har också varit frustrerade över att Moderaterna i budgetförhandlingarna bromsat en snabb sänkning av reduktionsplikten, rapporterar Dagens Nyheter.

Men eftersom man inlett ett gemensamt samarbete i och med Tidöavtalet kan man inte göra som förr och gå ut och kritisera offentligt.

– Vi är egentligen fly förbannade, uppger en sverigedemokrat för tidningen.

Nya kravet: ingen reduktionsplikt alls

I regeringsförklaringen uttryckte statsminister Ulf Kristersson (M) att “Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”.

Det är från den formuleringen SD utgår när partiet nu formulerar ett nytt krav kopplat till bränsledebatten – nämligen att slopa reduktionsplikten helt och hållet före januari 2024.

En direkt förändring från valrörelsen då Sverigedemokraterna ville se en reduktionsplikt på fem procent.

"Finns ingen miniminivå"

Partiet menar att den så kallade “lägstanivån” inom EU i själva verket är noll.

Och faktum är att det inte finns någon miniminivå av reduktionsplikt i unionen, skriver DN. Istället handlar det om olika direktiv och regleringar som det för närvarande förhandlas om. 

Reduktionsplikten kan, men måste inte, ingå.

– Det leder till att det blir friare egentligen, och mindre reglerat vad man måste blanda i. Det är dumt att man har talat om EU:s miniminivå för reduktionsplikt när det inte finns någon, säger Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till tidningen.

Anklagas för brutna vallöften

Turerna kring bränslepriserna har varit många sedan regeringspartierna M, KD och L tillträdde tillsammans med samarbetspartiet SD.

Hård kritik har riktats mot Tidöavtalspartierna för brutna vallöften i just den känsliga frågan om bränslepriserna. Exempelvis stannade de sänkta bränslepriserna på 14 öre för bensin och 41 öre för diesel.

– Jag varnade i valrörelsen för att de här löftena som flera av de högerkonservativa partierna levererade var för dyra. De var väldigt tydliga, men nu visar det sig att de inte var på allvar när man tvingas lägga en budget, sade före detta finansminister Mikael Damberg (S) till Svenska Dagbladet i november.

– Svek på svek på svek på svek för Sveriges landsbygd, tillade Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl till samma tidning.

Planerar större sänkningar

Regeringen och SD har vid ett flertal tillfällen menat att man planerar större sänkningar på längre sikt.

– En sak i taget. Det är ett tufft läge, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio om de uteblivna sänkningarna i oktober.

– Vi är inte färdiga, för guds skull. Vi kommer komma upp i sänkningar vad gäller priset vid pump, har även Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiska talesperson, framhållit i en riksdagsdebatt.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

2023 12 05

Förtroendet för bankerna bland svenska kunder störtdyker.

Kundnöjdheten när det gäller lån och sparande fullkomligt rasar.

Det står klart när Svenskt Kvalitetsindex sammanställt sin studie om kundernas upplevelser av sina banker under oktober och november månad.

Ränteförändringar, inflation och ekonomisk osäkerhet bedöms vara faktorerna bakom raset.

– Det är klart att omvärldsfaktorer har en påverkan på kundupplevelsen i de här studierna, säger Johan Palmer, vd på Svenskt Kvalitetsindex, i ett pressutskick.

Servicefrågan viktig

Raset är som störst i frågan om fastighetslån – som går från ett nöjdhetsindex på 72,3 till 68,7.

Men även inom bolån, privatlån och sparande går siffrorna spikrakt nedåt.

– Vi ser att servicefrågor för branschen i stort nu har en mycket större inverkan på hur nöjda kunderna är än tidigare, säger Johan Palmer.

Bäst i klassen

Bäst i klassen inom privatlån är Länsförsäkringar Bank.

Även SBAB och Avanza utmärker sig positivt när det gäller bolån respektive sparande.

– Vi är otroligt stolta över att ännu en gång ha Sveriges nöjdaste kunder för både bolån och fastighetslån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar på bankens hemsida.

– Det här året har varit tufft för många hushåll och företag med hög inflation och kraftiga räntehöjningar. I dessa oroliga är det särskilt viktigt att vara tillgänglig, ge goda råd och bra service. Det tror jag har varit en stark bidragande faktor till det fina betyg som våra kunder ger oss, säger Mikael Inglander, VD på SBAB.

Sämst i klassen

Lika bra har det inte gått för alla banker.

Swedbank, Sveriges största privatbank med 3,7 miljoner kunder, hamnar i botten när det gäller bolån, privatlån samt sparande.

Enligt indexet pekar siffrorna på att kunderna är så missnöjda att banken har svårt att behålla dem.

– När vi ställer frågor om vad som är viktigt vid val av aktör så ser vi att faktorer som image och att en aktör varit med länge i branschen kommer högre upp på listan över viktiga attribut, säger Johan Palmer.

Samtliga listor

Här är Sveriges bästa banker för lån och sparande baserat på privatkunders kundnöjdhet i oktober och november.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

Fastighetslån

  1. SBAB (73,5)
  2. Handelsbanken (70,8)
  3. SEB (69,5)
  4. Nordea (69,1)
  5. Branschen (68,7)
  6. Swedbank (65,6)
  7. Övriga 63,9

Bolån

  1. SBAB (73,8)
  2. Länsförsäkringar Bank (73,1)
  3. Skandia (71,2)
  4. Övriga (71,0)
  5. Handelsbanken (65,7)
  6. Branschen (65,5)
  7. ICA Banken (65,3)
  8. SEB (64,7)
  9. Nordea (62,4)
  10. Danske bank (61,2)
  11. Swedbank (57,5)

Privatlån 

  1. Länsförsäkringar Bank (77,1)
  2. Lån & Spar bank (71,2)
  3. Handelsbanken (67,9)
  4. ICA Banken (67,7)
  5. Övriga (64,2)
  6. SEB (64,2)
  7. Branschen (64,1)
  8. Nordea (59,9)
  9. Swedbank (58,4)

Sparande

  1. Avanza (74,6)
  2. Skandia (73,1)
  3. Nordnet (73,1)
  4. Länsförsäkringar Bank (72,4)
  5. Handelsbanken (71,0)
  6. Branschen (67,0)
  7. Övriga (65,8)
  8. Nordea (64,8)
  9. SEB (61,9)
  10. Swedbank (58,0)

Källa. Svenskt Kvalitetsindex

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Svenska kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. 

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om  Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

-  Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay 

Text: Redaktionen