NY MÄTNING: Nato-opinionen i Finland kan påverka Sverige

2022 03 14

Endast 16 procent av finländarna är emot ett Natomedlemskap. Över 60 procent säger numera ja till Nato.

Det visar finländska tidningens Yles senaste opinionsmätning, som indikerar att finska folket har svängt rejält angående ett finskt medlemskap i Nato.  Ja-sidan har stigit till hela 62 procent och 51 procent av de socialdemokratiska väljarna vill gå med i militäralliansen.

Snabb förändring

Finländarnas inställning till Nato har förändrats drastiskt. För drygt fem år sedan, i februari 2017, svarade endast 19 procent att de vill att Finland går med Nato. Skiftet i opinionen kan huvudsakligen knytas till att grannen Ryssland och dess aggressiva diktator Vladimir Putin har invaderat Ukraina, men även riktat direkta hot mot både Finland och Sverige. 

Kan påverka Sverige  

I Sverige har det tidigare rapporterats om att flera tunga namn inom Socialdemokraterna börjat svänga i Natofrågan. Det tidigare så tvärsäkra ”nej tack” började luta åt ett ”ja”.

Statsminister Magdalena Andersson (S) tonade dock ner förväntningarna när hon under en pressträff poängterade att en svensk ansökan till Nato kan ”destabilisera läget i Europa”.

Finland instämde

Kort efter Anderssons uttalande konstaterade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen att Sveriges östra granne inte heller närmar sig ett medlemskap.

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, sade han efter ett möte med amerikanske kollegan Lloyd Austin i Washington.

Socialdemokraterna i Finland svänger

Men det dröjde inte länge innan ”Natolågan” återigen tändes i Finland. Anti Rinne, tidigare socialdemokratisk statsminister, öppnade något oväntat för en socialdemokratisk tvärvändning.

–  Jag kände att jag behövde säga något i det här läget. Andra partier har anklagat oss för att vara emot Nato. Men Socialdemokraterna har aldrig tagit ställning till ja eller nej. Om vår säkerhetspolitiska situation kräver det så måste vi vara öppna för ett Natomedlemskap, säger han till Hufvudstadsbladet.

Helt öppen i frågan

I dagarna inleds en process i Finland där samtliga partier i riksdagen ska diskutera frågan. Hos svenska Socialdemokraternas systerparti SDP är tongångarna annorlunda inför diskussionerna.

– Tidigare har jag på ett tydligt sätt stått bakom att Finland har varit försiktiga i att ge sig in i militära allianser. Vi har som land inte haft någon vilja att vara frontlinjen i en konflikt mellan stora stater. I dag är jag helt öppen i frågan, på ett sätt som vi alla nu är medan kriget pågår, säger Kimmo Kiljunen, riksdagsledamot för SDP, till SvD.

Vill göra det tillsammans med Sverige

Kimmo Kiljunen framhäver även att en ansökan till Nato bör göras tillsammans med Sverige.

– Jag tror att om det ska ske en förändring framöver, så önskar jag att det sker tillsammans. Det är min personliga åsikt, men det finns många i partiet som tycker samma sak, säger han till SvD.

Det återstår att se om den finska opinionen och utgången av Natosamtalen i Finland kan påverka Sverige. En tydlig bild är hur som helst att länderna vill och strävar efter att ta ett gemensamt beslut i frågan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Jättelögn av Trump har avslöjats

2026 05 07

USA:s president Donald Trump hävdar att Iran är på väg att kollapsa.

– Iran har just informerat oss om att de befinner sig i ett "tillstånd av kollaps". De vill att vi ska "öppna Hormuzsundet" så snabbt som möjligt, skrev han på Truth Social i slutet av april.

Nu visar en hemlighetsstämplad rapport från CIA att presidentens påstående inte stämmer, rapporterar Washington Post, som tagit del av underrättelseuppgifterna.

Enligt rapporten kan Iran stå emot USA:s marina blockad i minst tre till fyra månader innan landets ekonomi påverkas allvarligt. 

– Detta besked väcker nya frågor om president Donald Trumps optimism om att få ett slut på kriget, skriver tidningen.

Uppgifter om ytterligare lögn

President Trump har även påstått att Irans försvarsförmåga har begränsats kraftigt.

– Deras förmåga att avfyra missiler och drönare är dramatiskt begränsad, och deras vapenfabriker och raketramper har sprängts i bitar, väldigt få av dem finns kvar, sade presidenten på en pressträff i början av april.

Rapporten från CIA ger en annorlunda bild av Irans militära kapacitet, uppger Washington Post.

Enligt underrättelseuppgifterna har Iran kvar en betydande del av sin robotkapacitet, trots de intensiva bombkampanjerna från USA och Israel.

– Iran har kvar cirka 75 procent av sina lager av uppskjutningsplattformar och cirka 70 procent av sina robotar, säger en källa till tidningen.

Trump hävdar 18-19 procent

Uppgifterna kommer endast en dag efter att Trump påstått att Irans robotkapacitet har reducerats dramatiskt.

– Deras robotar är mestadels förstörda. De har förmodligen kvar 18, 19 procent, men inte mycket i jämförelse med vad de hade förut, sade han till reportrar i Vita huset.  

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Slår tillbaka 

Trumpadministrationen har tidigare slagit tillbaka mot liknande uppgifter om Irans militära kapacitet.  

Vita husets talesperson Anna Kelly har utryckt att anonyma källor vill förringa det ”otroliga arbete” som den amerikanska militären utför i Iran.

– Här är fakta: Irans attacker med ballistiska robotar och drönare har minskat med 90 procent, deras flotta är utplånad, två tredjedelar av deras produktionsanläggningar är skadade eller förstörda, och USA och Israel har ett överväldigande luftherravälde, sade hon i slutet av april, enligt CNN.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen