NY MÄTNING: Nato-opinionen i Finland kan påverka Sverige

2022 03 14

Endast 16 procent av finländarna är emot ett Natomedlemskap. Över 60 procent säger numera ja till Nato.

Det visar finländska tidningens Yles senaste opinionsmätning, som indikerar att finska folket har svängt rejält angående ett finskt medlemskap i Nato. Ja-sidan har stigit till hela 62 procent och 51 procent av de socialdemokratiska väljarna vill gå med i militäralliansen.

Snabb förändring

Finländarnas inställning till Nato har förändrats drastiskt. För drygt fem år sedan, i februari 2017, svarade endast 19 procent att de vill att Finland går med Nato. Skiftet i opinionen kan huvudsakligen knytas till att grannen Ryssland och dess aggressiva diktator Vladimir Putin har invaderat Ukraina, men även riktat direkta hot mot både Finland och Sverige.

Kan påverka Sverige

I Sverige har det tidigare rapporterats om att flera tunga namn inom Socialdemokraterna börjat svänga i Natofrågan. Det tidigare så tvärsäkra ”nej tack” började luta åt ett ”ja”.

Statsminister Magdalena Andersson (S) tonade dock ner förväntningarna när hon under en pressträff poängterade att en svensk ansökan till Nato kan ”destabilisera läget i Europa”.

Finland instämde

Kort efter Anderssons uttalande konstaterade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen att Sveriges östra granne inte heller närmar sig ett medlemskap.

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, sade han efter ett möte med amerikanske kollegan Lloyd Austin i Washington.

Socialdemokraterna i Finland svänger

Men det dröjde inte länge innan ”Natolågan” återigen tändes i Finland. Anti Rinne, tidigare socialdemokratisk statsminister, öppnade något oväntat för en socialdemokratisk tvärvändning.

– Jag kände att jag behövde säga något i det här läget. Andra partier har anklagat oss för att vara emot Nato. Men Socialdemokraterna har aldrig tagit ställning till ja eller nej. Om vår säkerhetspolitiska situation kräver det så måste vi vara öppna för ett Natomedlemskap, säger han till Hufvudstadsbladet.

Helt öppen i frågan

I dagarna inleds en process i Finland där samtliga partier i riksdagen ska diskutera frågan. Hos svenska Socialdemokraternas systerparti SDP är tongångarna annorlunda inför diskussionerna.

– Tidigare har jag på ett tydligt sätt stått bakom att Finland har varit försiktiga i att ge sig in i militära allianser. Vi har som land inte haft någon vilja att vara frontlinjen i en konflikt mellan stora stater. I dag är jag helt öppen i frågan, på ett sätt som vi alla nu är medan kriget pågår, säger Kimmo Kiljunen, riksdagsledamot för SDP, till SvD.

Vill göra det tillsammans med Sverige

Kimmo Kiljunen framhäver även att en ansökan till Nato bör göras tillsammans med Sverige.

– Jag tror att om det ska ske en förändring framöver, så önskar jag att det sker tillsammans. Det är min personliga åsikt, men det finns många i partiet som tycker samma sak, säger han till SvD.

Det återstår att se om den finska opinionen och utgången av Natosamtalen i Finland kan påverka Sverige. En tydlig bild är hur som helst att länderna vill och strävar efter att ta ett gemensamt beslut i frågan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen