NY MÄTNING: Nato-opinionen i Finland kan påverka Sverige

2022 03 14

Endast 16 procent av finländarna är emot ett Natomedlemskap. Över 60 procent säger numera ja till Nato.

Det visar finländska tidningens Yles senaste opinionsmätning, som indikerar att finska folket har svängt rejält angående ett finskt medlemskap i Nato. Ja-sidan har stigit till hela 62 procent och 51 procent av de socialdemokratiska väljarna vill gå med i militäralliansen.

Snabb förändring

Finländarnas inställning till Nato har förändrats drastiskt. För drygt fem år sedan, i februari 2017, svarade endast 19 procent att de vill att Finland går med Nato. Skiftet i opinionen kan huvudsakligen knytas till att grannen Ryssland och dess aggressiva diktator Vladimir Putin har invaderat Ukraina, men även riktat direkta hot mot både Finland och Sverige.

Kan påverka Sverige

I Sverige har det tidigare rapporterats om att flera tunga namn inom Socialdemokraterna börjat svänga i Natofrågan. Det tidigare så tvärsäkra ”nej tack” började luta åt ett ”ja”.

Statsminister Magdalena Andersson (S) tonade dock ner förväntningarna när hon under en pressträff poängterade att en svensk ansökan till Nato kan ”destabilisera läget i Europa”.

Finland instämde

Kort efter Anderssons uttalande konstaterade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen att Sveriges östra granne inte heller närmar sig ett medlemskap.

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, sade han efter ett möte med amerikanske kollegan Lloyd Austin i Washington.

Socialdemokraterna i Finland svänger

Men det dröjde inte länge innan ”Natolågan” återigen tändes i Finland. Anti Rinne, tidigare socialdemokratisk statsminister, öppnade något oväntat för en socialdemokratisk tvärvändning.

– Jag kände att jag behövde säga något i det här läget. Andra partier har anklagat oss för att vara emot Nato. Men Socialdemokraterna har aldrig tagit ställning till ja eller nej. Om vår säkerhetspolitiska situation kräver det så måste vi vara öppna för ett Natomedlemskap, säger han till Hufvudstadsbladet.

Helt öppen i frågan

I dagarna inleds en process i Finland där samtliga partier i riksdagen ska diskutera frågan. Hos svenska Socialdemokraternas systerparti SDP är tongångarna annorlunda inför diskussionerna.

– Tidigare har jag på ett tydligt sätt stått bakom att Finland har varit försiktiga i att ge sig in i militära allianser. Vi har som land inte haft någon vilja att vara frontlinjen i en konflikt mellan stora stater. I dag är jag helt öppen i frågan, på ett sätt som vi alla nu är medan kriget pågår, säger Kimmo Kiljunen, riksdagsledamot för SDP, till SvD.

Vill göra det tillsammans med Sverige

Kimmo Kiljunen framhäver även att en ansökan till Nato bör göras tillsammans med Sverige.

– Jag tror att om det ska ske en förändring framöver, så önskar jag att det sker tillsammans. Det är min personliga åsikt, men det finns många i partiet som tycker samma sak, säger han till SvD.

Det återstår att se om den finska opinionen och utgången av Natosamtalen i Finland kan påverka Sverige. En tydlig bild är hur som helst att länderna vill och strävar efter att ta ett gemensamt beslut i frågan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

– Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Putin har fått hjälp – snart brakar det loss

2026 08 21

Rysslands vapenarsenal har utökats ordentligt.

Detta efter att landet fått hjälp av en av världens brutalaste diktaturer.

Det handlar om Nordkorea, som återigen blandar sig i kriget i Ukraina.

Nu har landet placerat ut sex avfyrningsramper i Ryssland som ska användas för att avfyra nordkoreanska robotar mot Ukraina.

Flera modeller

De nordkoreanska avfyrningsramperna har placerats ut i Voronezj i sydvästra Ryssland. Från avfyrningsplatserna kan de nordkoreanska robotarna träffa mål i de ukrainska regionerna Sumy, Charkiv, Tjernihiv, Poltava, Kyjiv, Dnipropetrovsk och Zaporizjzja, rapporterar Kyiv Post.

Avfyrningsramperna kan utrustas med nordkoreanska robotar av modellerna KN-23-, KN-24- och KN-30. Samtliga modeller har levererats till Ryssland. Totalt rör det sig om ett 50-tal projektiler, uppger tidningen.

Roboten KN-30 kan orsaka särskilt stor skada.

– KN-30, även känd som Hwasong-11C, är en uppgraderad version av den ballistiska roboten KN-23 och kan enligt uppgift bära en stridsspets som väger upp till 2 500 kilogram, rapporterar Kyiv Post.

Fördelar och nackdelar

De nordkoreanska robotarna har sämre precision än sina ryska motsvarigheter, exempelvis den ballistiska kortdistansroboten Iskander.

Iskander-robotar kan träffa inom cirka 5–20 meter från sitt avsedda mål, medan nordkoreanska KN-23-robotar har missat sina mål med hundratals meter eller till och med flera kilometer.

– De nordkoreanska robotarna kan dock bära betydligt tyngre stridsspetsar, varnar Kyiv Post.

Vid en direktträff kan de därmed orsaka omfattande skador.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

FAKTA: Världens mest slutna land

- Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un, son till den egensinnige Kim Jong-Il.

- Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade.

- Nordkorea har kärnvapen och har länge varit inbegripet i en bitter konflikt med USA och Sydkorea.

- Ekonomisk kollaps har lett till svält och desperation. All opposition har krossats med arbetsläger och avrättningar.

Källa: Utrikespolitiska institutet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen