NY MÄTNING: Nato-opinionen i Finland kan påverka Sverige

2022 03 14

Endast 16 procent av finländarna är emot ett Natomedlemskap. Över 60 procent säger numera ja till Nato.

Det visar finländska tidningens Yles senaste opinionsmätning, som indikerar att finska folket har svängt rejält angående ett finskt medlemskap i Nato.  Ja-sidan har stigit till hela 62 procent och 51 procent av de socialdemokratiska väljarna vill gå med i militäralliansen.

Snabb förändring

Finländarnas inställning till Nato har förändrats drastiskt. För drygt fem år sedan, i februari 2017, svarade endast 19 procent att de vill att Finland går med Nato. Skiftet i opinionen kan huvudsakligen knytas till att grannen Ryssland och dess aggressiva diktator Vladimir Putin har invaderat Ukraina, men även riktat direkta hot mot både Finland och Sverige. 

Kan påverka Sverige  

I Sverige har det tidigare rapporterats om att flera tunga namn inom Socialdemokraterna börjat svänga i Natofrågan. Det tidigare så tvärsäkra ”nej tack” började luta åt ett ”ja”.

Statsminister Magdalena Andersson (S) tonade dock ner förväntningarna när hon under en pressträff poängterade att en svensk ansökan till Nato kan ”destabilisera läget i Europa”.

Finland instämde

Kort efter Anderssons uttalande konstaterade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen att Sveriges östra granne inte heller närmar sig ett medlemskap.

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, sade han efter ett möte med amerikanske kollegan Lloyd Austin i Washington.

Socialdemokraterna i Finland svänger

Men det dröjde inte länge innan ”Natolågan” återigen tändes i Finland. Anti Rinne, tidigare socialdemokratisk statsminister, öppnade något oväntat för en socialdemokratisk tvärvändning.

–  Jag kände att jag behövde säga något i det här läget. Andra partier har anklagat oss för att vara emot Nato. Men Socialdemokraterna har aldrig tagit ställning till ja eller nej. Om vår säkerhetspolitiska situation kräver det så måste vi vara öppna för ett Natomedlemskap, säger han till Hufvudstadsbladet.

Helt öppen i frågan

I dagarna inleds en process i Finland där samtliga partier i riksdagen ska diskutera frågan. Hos svenska Socialdemokraternas systerparti SDP är tongångarna annorlunda inför diskussionerna.

– Tidigare har jag på ett tydligt sätt stått bakom att Finland har varit försiktiga i att ge sig in i militära allianser. Vi har som land inte haft någon vilja att vara frontlinjen i en konflikt mellan stora stater. I dag är jag helt öppen i frågan, på ett sätt som vi alla nu är medan kriget pågår, säger Kimmo Kiljunen, riksdagsledamot för SDP, till SvD.

Vill göra det tillsammans med Sverige

Kimmo Kiljunen framhäver även att en ansökan till Nato bör göras tillsammans med Sverige.

– Jag tror att om det ska ske en förändring framöver, så önskar jag att det sker tillsammans. Det är min personliga åsikt, men det finns många i partiet som tycker samma sak, säger han till SvD.

Det återstår att se om den finska opinionen och utgången av Natosamtalen i Finland kan påverka Sverige. En tydlig bild är hur som helst att länderna vill och strävar efter att ta ett gemensamt beslut i frågan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten. 

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker. 

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen


Ryska trupper krossas i överraskningsattack

2026 01 13

Ukrainska styrkor har överraskat ryska trupper.

Ukrainska trupper har krossat ryska försök att rotera och förbereda en ny offensiv i Donetsk‑regionen, enligt militära källor i Ukraina.

Under en överraskningsattack träffades ryska trupper och krigsmaterial förstördes, rapporterar RBC Ukraine.

Störning i ryska förberedelser

I området kring Pokrovsk i Donetsk‑regionen uppger Ukrainas 25:e luftburna brigad att man har lyckats störa ryska styrkors rotation och förberedelser för en planerad attack mot staden.

Enligt underrättelser identifierades ryska enheter och koncentrationer i Shakhtarskyi‑mikrodistriktet, vilket ledde till att ukrainska fallskärmsjägare avfyrade Grad‑raketer mot de samlade positionerna.

– Efter att ha fått bekräftade uppgifter om ryska positioner använde ukrainska parasoldater raketartilleri. Tio granater träffade området där fienden var koncentrerad, rapporterar militära källor.

LÄS MER: Expert fruktar kedjereaktion: kan få Ryssland att invadera

Resultat av operationen

Som ett resultat av den ukrainska eldöverföringen förlorade de ryska styrkorna materiel och soldater, enligt uppgifter.

Minst sex ryska trupper träffades, vilket tvingade angriparna att uppehålla ytterligare offensiva operationer i området.

Ukrainska militären beskriver händelsen som en del av stridsoperationerna i Pokrovsk‑riktningen, där intensiva strider fortsätter mellan parterna.

Front med hårda strider

Frontlinjen kring Pokrovsk är en av de mest aktiva sektorerna i östra Ukraina, med ryska försök att omringa staden från flera håll och förstärka trupper i området.

Enligt Ukrainas generalstab registrerades hela 46 ryska anfall i riktningen den 11 januari, där huvudstyrkorna enligt rapporter är koncentrerade söder om stadens centrum.

Trots detta säger talespersonen för Ukrainas generalstab, major Andrii Kovalov, att de ukrainska försvararna fortfarande håller norra delen av Pokrovsk längs järnvägslinjen.

– Ryska försök att bryta igenom med anfallsgrupper ovanför järnvägen stoppas framgångsrikt av de ukrainska försvarsstyrkorna, säger Kovalov.

Ryska trupper fortsätter sina försök att tränga in i staden, men ukrainska försvarare uppger att de bekämpar de ryska anfallsförsöken och hindrar framryckningarna.

Striderna i området väntas fortsätta med hög intensitet, där båda sidor genomför frekventa offensiva och defensiva operationer för kontroll över Pokrovsk och dess strategiska position i Donetsk‑regionen.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: HUNGQUACH679PNG

Text: Redaktionen