NY MÄTNING: Nato-opinionen i Finland kan påverka Sverige

2022 03 14

Endast 16 procent av finländarna är emot ett Natomedlemskap. Över 60 procent säger numera ja till Nato.

Det visar finländska tidningens Yles senaste opinionsmätning, som indikerar att finska folket har svängt rejält angående ett finskt medlemskap i Nato. Ja-sidan har stigit till hela 62 procent och 51 procent av de socialdemokratiska väljarna vill gå med i militäralliansen.

Snabb förändring

Finländarnas inställning till Nato har förändrats drastiskt. För drygt fem år sedan, i februari 2017, svarade endast 19 procent att de vill att Finland går med Nato. Skiftet i opinionen kan huvudsakligen knytas till att grannen Ryssland och dess aggressiva diktator Vladimir Putin har invaderat Ukraina, men även riktat direkta hot mot både Finland och Sverige.

Kan påverka Sverige

I Sverige har det tidigare rapporterats om att flera tunga namn inom Socialdemokraterna börjat svänga i Natofrågan. Det tidigare så tvärsäkra ”nej tack” började luta åt ett ”ja”.

Statsminister Magdalena Andersson (S) tonade dock ner förväntningarna när hon under en pressträff poängterade att en svensk ansökan till Nato kan ”destabilisera läget i Europa”.

Finland instämde

Kort efter Anderssons uttalande konstaterade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen att Sveriges östra granne inte heller närmar sig ett medlemskap.

– Just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, sade han efter ett möte med amerikanske kollegan Lloyd Austin i Washington.

Socialdemokraterna i Finland svänger

Men det dröjde inte länge innan ”Natolågan” återigen tändes i Finland. Anti Rinne, tidigare socialdemokratisk statsminister, öppnade något oväntat för en socialdemokratisk tvärvändning.

– Jag kände att jag behövde säga något i det här läget. Andra partier har anklagat oss för att vara emot Nato. Men Socialdemokraterna har aldrig tagit ställning till ja eller nej. Om vår säkerhetspolitiska situation kräver det så måste vi vara öppna för ett Natomedlemskap, säger han till Hufvudstadsbladet.

Helt öppen i frågan

I dagarna inleds en process i Finland där samtliga partier i riksdagen ska diskutera frågan. Hos svenska Socialdemokraternas systerparti SDP är tongångarna annorlunda inför diskussionerna.

– Tidigare har jag på ett tydligt sätt stått bakom att Finland har varit försiktiga i att ge sig in i militära allianser. Vi har som land inte haft någon vilja att vara frontlinjen i en konflikt mellan stora stater. I dag är jag helt öppen i frågan, på ett sätt som vi alla nu är medan kriget pågår, säger Kimmo Kiljunen, riksdagsledamot för SDP, till SvD.

Vill göra det tillsammans med Sverige

Kimmo Kiljunen framhäver även att en ansökan till Nato bör göras tillsammans med Sverige.

– Jag tror att om det ska ske en förändring framöver, så önskar jag att det sker tillsammans. Det är min personliga åsikt, men det finns många i partiet som tycker samma sak, säger han till SvD.

Det återstår att se om den finska opinionen och utgången av Natosamtalen i Finland kan påverka Sverige. En tydlig bild är hur som helst att länderna vill och strävar efter att ta ett gemensamt beslut i frågan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen