NY MÄTNING: Kraftig svängning i Nato-opinionen

2022 04 20

En majoritet av svenska folket säger ja till ett svenskt medlemskap i Nato.

Det visar nya siffror från en mätning av Aftonbladet/Demoskop.

Hela 57 procent säger ja till Nato. 21 procent säger nej.

Markant ökning

Det är en markant ökning sedan den förra mätningen från Demoskop, som genomfördes för en månad sedan.

Då ville 51 procent gå med i Nato. I dag har alltså siffran ökat med sex procentenheter. Den högsta nivån sedan mätningarna startade, uppger Aftonbladet.

Partiernas väljare har svängt

Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har historiskt sett haft en negativ inställning till ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

Men i takt med att Rysslands anfallskrig i Ukraina har intensifierats har partiernas väljare svängt i frågan.

Stor ökning

Demoskops mätning visar att 41 procent av väljare som planerar att rösta på S i riksdagsvalet numera är för ett svenskt medlemskap i Nato. En ökning med tolv procentenheter från förra månadens mätning. Då sa endast 29 procent av S-väljarna ja till Nato.

– Det är allt fler socialdemokrater som tycker att Sverige ska vara medlem i Nato, där pågår helt klart en snabb omsvängning. Samtidigt finns en splittring med en tredjedel som är tveksamma och en fjärdedel som säger nej, så det kommer att bli en fin balansgång för Magdalena Andersson att gå i takt med sina väjare, säger Karin Nelsson vd på Demoskop till Aftonbladet.

En majoritet säger ja

Bland SD-väljare är siffran ännu högre. 65 procent har, i likhet med partiledningen, svängt i frågan och säger numera ja till Nato.

Endast 21 procent av Sverigedemokraternas väljarbas säger nej till ett medlemskap.

Stor skillnad mot Novusmätning

Mätningen från Demoskop skiljer sig från förra veckans mätning från Novus.

Då ökade nej-sidan. Mindre än hälften av svenska folket (45 procent) sa ja till Nato, enligt Novus siffror.

– Andelen som inte vet har minskat till förmån för nej-sidan, konstaterar Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att resultatet från mätningen offentliggjorts.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen