NY MÄTNING: Kraftig svängning i Nato-opinionen

2022 04 20

Det visar nya siffror från en mätning av Aftonbladet/Demoskop.

Hela 57 procent säger ja till Nato. 21 procent säger nej.

Markant ökning

Det är en markant ökning sedan den förra mätningen från Demoskop, som genomfördes för en månad sedan.

Då ville 51 procent gå med i Nato. I dag har alltså siffran ökat med sex procentenheter. Den högsta nivån sedan mätningarna startade, uppger Aftonbladet.

Partiernas väljare har svängt

Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har historiskt sett haft en negativ inställning till ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

Men i takt med att Rysslands anfallskrig i Ukraina har intensifierats har partiernas väljare svängt i frågan.

Stor ökning

Demoskops mätning visar att 41 procent av väljare som planerar att rösta på S i riksdagsvalet numera är för ett svenskt medlemskap i Nato. En ökning med tolv procentenheter från förra månadens mätning. Då sa endast 29 procent av S-väljarna ja till Nato.

– Det är allt fler socialdemokrater som tycker att Sverige ska vara medlem i Nato, där pågår helt klart en snabb omsvängning. Samtidigt finns en splittring med en tredjedel som är tveksamma och en fjärdedel som säger nej, så det kommer att bli en fin balansgång för Magdalena Andersson att gå i takt med sina väjare, säger Karin Nelsson vd på Demoskop till Aftonbladet.

En majoritet säger ja

Bland SD-väljare är siffran ännu högre. 65 procent har, i likhet med partiledningen, svängt i frågan och säger numera ja till Nato.

Endast 21 procent av Sverigedemokraternas väljarbas säger nej till ett medlemskap.

Stor skillnad mot Novusmätning

Mätningen från Demoskop skiljer sig från förra veckans mätning från Novus.

Då ökade nej-sidan. Mindre än hälften av svenska folket (45 procent) sa ja till Nato, enligt Novus siffror.

– Andelen som inte vet har minskat till förmån för nej-sidan, konstaterar Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att resultatet från mätningen offentliggjorts.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen