NY MÄTNING: Kraftig förändring för MP

2022 08 11

Väljarstödet för Miljöpartiet ökar ordentligt.

Det indikerar den senaste mätningen från SVT/Novus.

MP har hamnat under riksdagsspärren i de senaste mätningarna från Novus. 

Men nu är partiet över fyra procent-spärren med marginal.

MP ökar med 1,7 procentenheter jämfört med Novus mätning från juli och noterar ett väljarstöd på 5,2 procent. 

Lyfter klimatfrågan

Enligt språkröret Märta Stenevi (MP) finns det en primär förklaring. 

– Det sista halvåret har det blivit väldigt tydligt att det bara är ett parti i svensk politik som är berett att prioritera klimatfrågan på riktigt och att de andra partierna lämnat walk over, säger hon till SVT Nyheter.

Hon tror även att det ökade stödet beror på taktiska skäl från väljarna.

– Jag tror att det finns en faktor att många svenskar, precis som vi, inte vill se en blå-brun regering. Ska man hålla Jimmie Åkesson och SD utanför inflytande så behövs vi för en rödgrön regeringsbildning, säger hon till tv-kanalen.

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, för ett liknande resonemang:

– Vi ser en tydlig rörelse från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna till Miljöpartiet. Huvudförklaringen är sannolikt att man inte ser någon annan utväg; om MP trillar ut så kommer det inte gå att bilda en S-ledd regering, säger han till SVT.  

M och SD jämnstora

Noterbart är även att Sverigedemokraterna och Moderaterna blir lika stora i Novus mätning.

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, har ett antal M-väljare bestämt sig för att stödrösta på Liberalerna. Det förklarar att stödet för M sjunker. 

Väljargruppen kan dock överge L när de noterar att Moderaterna riskerar att tappa platsen som Sveriges andra största parti.

–  När de märker att Moderaterna riskerar att tappa positionen som största parti i blocket är det troligt att man i så fall drar undan sin röstningsintention på Liberalerna och går tillbaka till M, säger statsvetaren till SVT.

Hela mätningen 

Här är Novus nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,2        -1,6
🔴Socialdemokraterna     30,6        -1,1
🟢Miljöpartiet                          5,2        +1,7
🟢Centern                                  6,8        +1,4
🔵Liberalerna                           5,1        +0,1
🔵Moderaterna                     18,6        -1,0
🔵Kristdemokraterna           6,3        -0,4
🔵Sverigedemokraterna   18,6       +1,2
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,8         +0,4
🔴🟢 S+V+MP                        43,0          -1,0
🟢      Centern                             6,8         +1,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,6          -0,1
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       109 + 26 + 18 + 24  = 177      
🔴🟢 S+V+MP              109 + 26 + 18 = 153
🟢      Centern                24 = 24
🔵🔵 M+KD+SD+L    66 + 22 + 66 + 18 = 172
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   1 augusti – 7 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Turkiet gör anspråk på områden som tillhör grannlandet.

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


SVERIGE: Dessa nio badplatser rödlistas hela sommaren

2025 06 18

Vid nio svenska badplatser är vattenkvaliteten för dålig.

Den överväldigande majoriteten av svenska badplatser har mycket bra vattenkvalitet.

Hela 94 procent av de 471 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet.

Det framgår av en ny rapport från Havs-och vattenmyndigheten.

Finns badplatser att undvika

Trots att det är säkert att bada vid de flesta svenska badplatser finns det några stycken som bör undvikas.

Totalt rör det sig om nio badplatser som får underkänt.

– Nio EU-bad har klassificerats med dålig badvattenkvalitet, säger Ema Glad, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, enligt TV4.

– För de här baden behöver kommunen utreda kring källor till föroreningar och möjliga åtgärder, samt avråda från bad hela badsäsongen.

Dessa nio badplatser

Här är de nio badplatser som Havs-och vattenmyndigheten avråder från att bada i:

Bredsand - Enköping

Ängbybadet Ö, Mälaren - Stockholm

Böda Riviera/ Kyrketorps familjecamping - Borgholm

Hallarum - Karlskrona

Hälleviks strand - Sölvesborg

Hamnhusen, T-bryggan - Lomma

Örby Ängar - Helsingborg

Saltholmens Kallbadhus - Göteborg

Tumlehed - Göteborg

Färre än förra året

Glädjande är att det är färre badplatser med undermålig vattenkvalitet än förra året.

Antalet EU-bad med klassificeringen dålig badvattenkvalitet har halverats inför badsäsongen 2025 jämfört med 2024, vilket myndigheten beskriver som positivt. 

Detta beror mestadels på att kommuner utfört åtgärder vid dålig badvattenkvalitet som lett till mätbara förbättringar.

Har åtgärdat

Ema Glad kommenterar utvecklingen.

– Flera av de EU-bad som hade dålig badvattenkvalitet inför förra badsäsongen ligger i Mälaren, och Stockholms stad har lyckats åtgärda föroreningskällor och därmed fått klassificera om sex stycken av sina EU-bad inför årets badsäsong, säger Glad.

– Även Täby kommun har gjort ett liknande arbete och till följd därav fått klassificera om två EU-bad.

Läs mer: Flera flygbolag pekas ut – har de högsta ”dolda” avgifterna

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen