NY MÄTNING: Statsministerns förtroende påverkas av kriget

2022 03 08

En orolig situation i omvärlden gör att väljarna sluter upp bakom statsminister Magdalena Andersson (S).

Hennes förtroendesiffror har ökat dramatiskt. Det visa en ny mätning från Expressen/Sifo.

Sluter upp bakom ledaren

En orolig omvärld påverkar svenska väljares förtroende för statsministern. Mätningen från Sifo visar att hela 62 procent av väljarna har mycket eller ganska stort förtroende för Andersson.

En ökning med tio procentenheter på en månad. Imponerande siffror för statsministern, som fortsätter att visa upp fina förtroendesiffror.

Kriser gynnar regeringen

– Den starka ökningen förklaras av kriget i Ukraina, externa kriser brukar gynna den sittande regeringen, säger Toivo Sjörén, vd och opinionschef på Kantar Sifo, till Expressen.

Hon framhäver att den senaste statsministern som uppmätte ett liknande högt stöd var Moderaternas Fredrik Reinfeldt. Som högst hade Reinfeldt  70 procents förtroende.

Följer sitt partis siffror

Statsministerns ökade förtroendesiffror kommer i samband med att hennes parti Socialdemokraterna fått ett ökat stöd i senaste opinionsundersökningen från Novus. S ökade med nästan 3 procent (2,7 %) i mätningen. Den markanta ökningen går hand i hand med det ökade förtroendet för statsministern.

De tappar i mätningen

Nooshi Dadgostar (V) och Jimmie Åkesson (SD) uppvisar ett minskat förtroende hos de svenska väljarna, enligt Sifos mätning.

Dadgostar har tappat sex procentenheter sedan förra förtroendemätningen. Från 30 till 24 procent. En bidragande faktor kan tolkas vara hennes partistyrelses beslut att rösta nej till att skicka svenska vapen till krigsdrabbade Ukraina. Även om V-ledaren snabbt kommunicerade att hon och partiet ändrat uppfattning i frågan verkar väljarna inte fullt ut accepterat ursäkten.

Kunde inte välja mellan Putin och Biden

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kunde inte välja mellan Rysslands diktator Vladimir Putin och amerikanske presidenten Joe Biden i SVT:s program 30 minuter. Det kan vara en förklaring till att hans förtroendesiffror har sjunkit från 31 till 27 procent.

I övrigt finns det inga större förändringar att rapportera om.

HELA MÄTNINGEN

🔴Magdalena Andersson (S): 62 procent (+10)

🔵Ulf Kristersson (M): 36 procent (+1)

🔵Jimmie Åkesson (SD): 27 procent (-4)

🔵Ebba Busch (KD): 26 procent (-2)

🟢Annie Lööf (C): 25 procent (+2)

🔴Nooshi Dadgostar (V): 24 procent (-6)

🔵Nyamko Sabuni (L): 9 procent (+1)

🟢Per Bolund (MP): 8 procent (-1)

🟢Märta Stenevi (MP): 7 procent (+1)

Genomfördes före Nato-nej

Mätningen är genomförd 4 mars till 6 mars vilket innebär att den genomfördes innan Socialdemokraternas besked i dag om att partiet säger fortsatt nej till medlemskap i Nato.

Detta samtidigt som opinionen svängt till ett tydliga ja till svenskt Natomedlemskap i flera mätningar.

Även finska väljarkåren säger ja till Nato enligt nya mätningar.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen