Nordea förbluffade: Svenska folket har fel

2023 10 27

Nordea förbryllas av en anmärkningsvärd förändring bland svenska hushåll.

I våras uppgav 40 procent av hushållen att man skulle klara av en ökad månadskostnad på mer än 6 000 kronor, enligt en undersökning från Kantar Sifo.

Med nya prisökningar på mat, livsmedel och stigande räntor vore det förväntat att den siffran skulle sjunka.

Det gör den inte.

Tvärtom ökar den med hela tjugo procentenheter.

Sex av tio, 60 procent, uppger nu att de skulle klara en sådan kostnadsökning varje månad.

"Det är förvånande"

Beskedet från svenska folket förbluffar Nordea.

– Det är ett något förvånande resultat med tanke på att inflation och räntor fortsatt att stiga under året. Den förklaring jag kan se är att många anpassat sin ekonomi och sett över sina utgifter, säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona i ett pressmeddelande.

– Det viktigaste rådet jag kan ge är att göra just detta, gör en budget och se över vilka utgifter vi verkligen kan spara in på.

Nordea: svenska folket har fel

Förändringen är mest påtaglig i norra Sverige.

Enligt Anders Stenkrona är den pånyttfödda optimismen sannolikt en tro på att landet är igenom den värsta krisen och att bättre tider, med sänkt inflation och sänkta räntor, stundar.

Men den bilden delar inte Nordea överhuvudtaget.

– Svenska bostadsägare räknar nog med att toppen snart är nådd. De flesta prognoser pekar dock på någon ytterligare höjning av styrräntan innan den planar ut. Det är nog klokt att räkna med att det kommer bli fortsatt utmanande för många hushåll, säger Anders Stenkrona.

Tror tvärtom

Privatekonomen får medhåll av Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– I närtid finns det inte mycket som talar för att kronan ska stärkas nämnvärt och Nordeas bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan i november. Det trots att ekonomin bromsar in på bred front och inflationen dämpas, framhåller Annika Winsth i ett pressutskick.

– Nordeas bedömning är att det dröjer till efter nästa sommar innan Riksbanken sänker styrräntan. Blir inbromsningen av ekonomin mer påtaglig lär Riksbanken, i linje med andra centralbanker, sänka räntan snabbare.

"Ohyggligt provocerande"

I dagarna har Sveriges storbanker redovisat enorma vinster.

Sammanlagt har Nordea tillsammans med SEB, Swedbank och Handelsbanken tjänat 120 miljarder kronor hittills i år, enligt en uträkning från DN.

Detta samtidigt som många hushåll går på knäna.

– Det är ohyggligt provocerande. Att bankerna ökar vinsterna i ett läge där räntorna stiger parallellt med andra kostnader som till exempel mat och el är helt orimligt, dundrar Villaägarnas riksförbunds samhällspolitiska chef, Håkan Larsson, till Aftonbladet.

LÄS MER: Swedbanks besked – så mycket pengar måste du spara

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen